Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Animalieproduktion - idisslare (rententa 22/11) > Ren och renskötsel 5/11 > Flashcards

Ren och renskötsel 5/11 Flashcards

1
Q

Vad är det viktigt att renen har?

A

Viktigt att renen har betesro

Söka sin egen föda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur många arter finns det?

A

Finns bara en art av renar, men flera underarter som brukar indelas i 7 st olika:

A – R. t. tarandus (Euro-asian tundra reindeer) - domesticerad

B – R. t. platyrhyncus (Svalbard reindeer)

C – R. t. groenlandicus (Barren-ground caribou) - grönland och norra Kanada

D – R. t. granti (Alaskan caribou)

E – R. t. pearyi (Peary caribou) - längst norr ut i Kanada

F – R. t. fennicus (Euro-asian forest reindeer) - skogsrenen i Asien, finns i Finland

G – R. t. caribou (Woodland caribou) - skogsbältet i Nordamerika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kännetecknar Tundraren - Rangifer tarandus tarandus?

A

Inte jättestora, medelvikt 70 kg och mankhöjd på omkring 110 cm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kännetecknar Svalbardren - Rangifer tarandus platyrhyncus?

A

Dvärg underart

Korta ben

Blir jättetjocka under sommaren - stort späcklager - för att klara vintern

Kom till Svalbard för många år sedan

Inga egentliga rovdjur där de lever

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kännetecknar Barren-ground caribou - Rangider groenlandicus?

A

En större underart

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kännetecknar Alaskan caribou - Rangifer tarandus granti?

A

Största av underarterna
Finns i Alaska ffa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kännetecknar Peary caribou - Rangifer pearyi?

A

Dvärgunderart

Gynnsamt att vara liten för att klara vintern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kännetecknar Skogsren - Rangifer tarandus fennicus?

A

Skogsren i Finland
Långa ben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kännetecknar Woodland caribou - Rangifer tarandus caribou?

A

Långa ben
Nordamerika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur många renskötande folkslag finns i Eurasien?

A

Fler än 20 st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Renskötande folkslag - vad är det viktiga kulturellt?

A

Viktig kulturbärare - slöjd, språk, livsstil mm.

språket har växt kring renskötseln

slöjdmaterial från renen

blir en livsstil om man är renskötare - ägnar hela tiden åt djuren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vart finns samerna?

A

Sverige, Norge, Finland, men även i Ryssland

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När och vart började domesticeringsprocessen?

A

Började för flera tusen år sedan

Skedde troligen på flera platser i världen samtidigt

Det mer omfattande pastorala systemet startade för några hundra år sedan

Kvar i sin naturliga miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad användes renen till från början?

A

Lockdjur för att jaga vilda renar

Dragdjur för transport

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur har man avlat på renar?

A

Tidigt stadium av domesticering - inte avlade lika hårt som andra lantbruksdjur

Avlat på vissa beteenden:

  • lägre aggressivitet
  • hjordbeteende (håller ihop för enklare skötsel) - anledningen till att tundra renen blivit domesticerad är eftersom den är mer social och har bättre hjordbeteende

Några få renar utgör det genetiska materialet för renskötseln - härstammar från en liten population

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Finns det vilda renar kvar?

A

Finns vilda renar på Island, men de fanns inte där naturligt - flyttades dit på ungefär 1700-talet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Olika former av renskötsel under olika tidsepoker?

A

Intensiv:
- mjölkning (ost)
- dragdjur

Extensiv:
- dragdjur
- köttproduktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kännetecknar intensiv renskötsel?

A

Intensiv renskötsel - närmare kontakt, mjölkar vajor i hägn på sommaren (ofta i mjölkgrop), följer renarna varje dag, sköter de mer likt en flock får

Fnns i den samiska renskötseln men den har blivit mer extensiv och gått mot köttproduktion

Intensiv och extensiv hållning har skiftat mellan olika områden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Renskötselområdet i Fennoskandia - hur stort är området, vilka länder, hur många renar?

A
  • 500 000 km2
  • Norge, Sverige, Finland, Kolahalvön
  • 650 000 renar
  • Högst täthet av renar i Norge
  • 60 000 Kolahalvön
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur många samebyar finns det i Sverige?

A

51 Samebyar i Sverige

  • 33 fjällsamebyar
  • 10 skogssamebyar
  • 8 koncessionssamebyar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur många renskötselföretag finns i Sverige?

A

Ca 1200 renskötselföretag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur många renar fanns i Sverige 2020?

A

240 314 renar 2020

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vart har fjällsamebyar sina marker?

A

Åretruntmarker ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen

Vinterbetesmarker nedanför odlingsgränsen eller utanför renbetesfjällen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vart har skogssamebyar sina marker?

A

Åretruntmarker ovanför lappmarksgränsen

Vinterbetesmarker nedanför lappmarksgränsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vem bestämmer koncessionssamebyarnas marker?

A

Gränserna bestäms av länsstyrelsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

När och var får renskötseln bedrivas på vinterbetesmarkerna?

A

Mellan den 1 oktober och den 30 april

  • Områden nedanför odlingsgränsen men ovanför lappmarksgränsen som inte är åretruntmarker
  • Områden nedanför lappmarksgränsen och renbetesfjällen där renskötsel av tradition bedrivss vissa tider på året
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vart har i princip alla samebyar sitt vinterbete?

A

I skogsområdet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad kännetecknar en sameby?

A

både geografiska området där man får ha sina renar och en ekonomisk organisation för de renskötare som verkar i området

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Renantalet i vinterhjorden?

A

200 000 – 300 000 st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur många renar slaktas per år?

A

45 – 75 000 st (idag omkring 45 000)

31
Q

Hur mycket omsätter rennäringen per år?

A

Omsätter 80 - 100 miljoner per år

32
Q

Hur mycket produceras per person och år?

A

I Sverige produceras ca 150 gr/person och år

33
Q

Vad får man för prisstöd för vuxna djur och kalvar?

A

9 kr/kg vuxna

14,50 kr/kg kalv

34
Q

Hur många procent utgör prisstödet av den totala omsättningen?

A

Prisstödet utgör totalt cirka 15 procent av den totala omsättningen

Prisstödet är egentligen det enda stödet som finns, men förekommer också ersättningar för ex. rovdjursangrepp

35
Q

Vad är toleransnivån för rovdjur?

A

Rovdjur tar stor del av produktionen

Toleransnivå (max) 10% av livdjuren -> 30% av produktionen

36
Q

Hur stora förluster har många samebyar pga rovdjur?

A

Många samebyar har 10 - 20 % förluster av livdjur

37
Q

Vad är en vaja?

A

Vaja - honren (produktiv ålder, vuxna honor)

38
Q

Vad är en sarv?

A

Sarv - hanren

39
Q

Vad är en härk?

A

Härk - kastrerad hanren (renoxe)

40
Q

Vad är renskötselrätten reglerad genom?

A

Renskötseln är reglerad genom Rennäringslagen från 1971:437:

41
Q

Vad innebär renskötselrätt?

A

Renskötselrätten är egentligen lika stor som äganderätten

Får inte hyra ut eller sälja renskötselrätten medan du får göra det med äganderätten

Liknar äganderätten:
- Och den är obegränsad i tiden

  • Oberoende av avtal
  • Skyddad av Sveriges grundlag
  • (Ej arrendera ut mark)
42
Q

Vad “ingår” i renskötselrätten? (rättigheter till fast egendom)

A

Renbete

Anläggningar

Bränsle

Fiske

Jakt

43
Q

Rennäring får endast ske i?

A

Samebyar

44
Q

Renskötsel i Finland?

A

Norra halvan av Finland
54 kooperativ - de 13 nordligaste samiska

Finns också finsk renskötsel i södra delarna - utan samisk bakgrund

I mellersta delarna finns både finsk och samisk renskötsel

I norra Finland finns samisk renskötsel

5000 renägare (varav 1000 är samiska)

Ca 200 000 i vinterhjorden

45
Q

Renskötsel i Norge?

A

Indelade i 11 huvudområden med ett antal reinbetesdistrikt och siidas i varje område

84 sommarreinbetesdistrikt

Ca 2700 samiska renskötare
200 000 domesticerade renar

30 000 vildrenar

Koncessionssamebyar som samerna har

46
Q

Olika marker beroende på årstid?

A

Renarna vandrar från vinterbete till sommarbete

Olika marker sommar och vinter

Renskötaren följer med/styr renarna mellan säsongsbetesmarkerna och vintertid

Renarnas egna betesval sker främst inom säsongsbetesmarkerna - renarna väljer mycket själv och rör sig fritt inom samebyarna - kan på många sätt liknas vid vilda renar - hanteras ett par gånger om året

47
Q

Hur förflyttningen mellan marker kan se ut i en fjällsameby?

A

Uppe till fjälls över sommaren

Österut under hösten

Förvintern mer söder ut

Vintern ner mot kusten i umeåtrakten

48
Q

Ett renskötselområde i Ryssland?

A

Yamal Nenets Autonoums Okrug – Intensiv renskötsel

49
Q

Vad sker under våren på renåret?

A

Koncentrerad kalvning i maj

50
Q

Vad innebär för tidig kalvning?

A

För tidigt - kallt, lite mat till vajan - lite mjölk - vajan producerar mjölk på fettreserver

51
Q

Vad innebär för sen kalvning?

A

För sent - kort sommar kortare tid för tillväxt, lägre chans att klara nästa vinter

52
Q

Varför är det viktigt med koncentrerad och tajmad kalvning?

A

Första grönskan är väldigt näringsrik och viktigt - viktigt att tajma kalvningen till den perioden under försommaren

53
Q

Vad sker under sommaren på renåret?

A

Kalvmärkning (juli) (slutet på juni / början på juli)

54
Q

Vad “hjälper” insekterna till med?

A

Insekterna hjälper till att driva ihop renhjorden

Myggen är renskötarens bästa dräng - de samlar sig högre upp i terrängen för att undkomma mygg

55
Q

Hur kan renarna drivas under sommaren?

A

Samlar ihop och driver på renarna med fyrhjuling, cross och vallhundar till området där de ska hanteras

56
Q

Hur går kalvmärkningen till?

A

Alla är med - årets händelse

Ser hur mycket kalv man har fått

Brickmärker kalvarna med nummerbrickor - tar in kalvar och vajor i hägn och studerar vilka kalvar som hör ihop med vajorna och vem som är ägaren - för att få en säker märkning

Märkning: ett öra som är personligt för ägaren och ett öra som är familjens märke

Förekommer lassomärkning - men inte lika säker märkning och djuren blir stressade, fångar bakbenet

Snara på en pinne förekommer också - långsammare och lugnare än lassokastning, fångar bakbenet

57
Q

Vad kännetecknar sommaren på renåret?

A

Mycket mat - tillväxt, uppbyggnad av kroppsreserver

58
Q

Hur betar renarna?

A

Renarna betar selektivt

Betar många arter men selektivt

Munnen och mulen är utformad för att beta selektivt

Studie: Om kväveintaget bara ökade lite grann så ökade tillväxten mycket - väldigt viktigt att kunna välja det bästa och mest näringsrika betet

59
Q

Vad sker under hösten

A

Sarvslakt (september)

Brunst (oktober)

Höstflytt, renskiljning (oktober-januari beroende på väder)

Slakt (november)

60
Q

Vad är sarvslakt och varför sker den i september?

A

Sarvslakten infaller alltid strax före renens brunsttid som börjar i slutet av september/ början av oktober.

Anledningen till att man väljer att slakta vid just den här tidpunkten är att det är då sarvarna väger som mest. När parningstiden är över har i stort sett allt kroppsfett och även en stor del av muskelmassan förbrukats. Många menar dessutom att köttet är oätligt efter brunsten.

Sarvslakten sker på samma sätt som den stora kalvmärkningen genom att renarna slussas in i en hage och därefter fångas in med hjälp av lasson. Man slaktar dock inte på plats, utan renarna transporteras sedan till slakterier med djurtransport.

De sarvar med bäst anlag samt de som ännu inte väger så mycket sparas för att betäcka vajorna.

61
Q

Vad är vinterskiljning?

A

November / mellan oktober och januari beroende på väderförhållanden. När det blir kallare rör sig renarna österut mot kusten och först då de befinner sig nära samebyns gränstrakt påbörjas skiljningen. Det är alltså omöjligt att på förhand fastslå ett datum.

Det infaller då renarna ska gå på vinterbete. Med hjälp av helikoptrar och andra fordon samlas hela renhjorden ihop. Därefter skiljs renarna ut i mindre grupper, ofta uppdelade efter ägare. De utskiljda grupperna placeras sedan ut på olika delar av samebyns landområden med hjälp av speciella transportbilar. Detta för att alla renar inte ska gå och beta på samma ställe. Tidigare drev man alltid renarna till sina respektive vinterbeten, men idag är de gamla flyttlederna ofta avskurna av vägar, samhällen, skogsbruk eller gruvdrift. I samband med renskiljningen slaktas även de kalvar och vajor som man inte tror ska klara vintern. Därtill passar man också på att räkna och vaccinera djuren.

Kärna i mitten - väljer vilka renar som ska gå vart

Varje familj har ett kontor i anslutning till kärnan

Samebyn delar upp sig i olika vinterbetesgrupper - ofta 2-3 familjer per grupp - behövs mer skötsel och kontroll under vintern - flyttar renarna antingen till fots eller med lastbil till vinterbetesmarker

Vid vinterskiljning kan man också selektera ut för slakt, men kan också ske tidigare - slaktbilen kommer dit och för bort djuren

Räknar antalet livdjur vid vinterskiljningen - kan inte räkna alla men får en ungefärlig koll, vilket registreras

62
Q

Vilka av renarna har horn?

A

Unikt för hjortdjur: både renhanar och renhonor har horn - försvar, mota bort andra renar när de söker föda, rovdjur, viktigt för honorna under vintern när de är dräktiga

efter brunsten tappar hanrenarna hornen men vajorna har kvar hornen

63
Q

När blir vajorna könsmogna och hur länge hålls de kvar?

A

Vajorna blir könsmogna och når produktiv ålder vid 3 år - hålls kvar tills de är ungefär 10-12 år (så länge de är produktiva)

64
Q

Förekommer individmärkning?

A

Individmärkning är inte så vanligt pga att de inte hör till tradition - mycket jobb men fördelar är att de kan slakta ur renar som inte bidrar till produktionen

65
Q

Vad sker under vintern på renåret?

A

Bevakning av hjorden
Ev slakt
Ev utfodring

Flyttar renarna utefter vart födan finns - orörd snö - när den blir trampad är det svårt att få fram och hitta föda

66
Q

Vad kännetecknar vintern under renåret?

A

Vinter: Lite mat, låg kvalitet

Användning av kroppsreserver

67
Q

Vilken är den viktigaste födan under vintern?

A

Lav viktigaste födan på vintern

Känner doften av lav genom snön

Hög halt av för renen smältbara kolhydrater

Lite kväve (protein) och makromineraler

68
Q

Hur betar renarna lav?

A

Betesgropar där renarna har grävt fram lav

Sparar laven fläckvis - där de trampar äter de inte det året men äter där nästa år - naturlig betesrotation

När det blir is och skare på laven känner de inte doften av laven

Viktigt att det finns olika typer av lav - ris osv

Snöförhållandena har viktig inverkan på betet av lav

69
Q

Vinterbete på tundran?

A

Norge - vinterbete

Finland - året runt / sommarbete

Innan gränsen drogs mellan länderna så förflyttade sig djuren mellan norge och finland

70
Q

Vilken föda är viktigt när det blir låst bete?

A

Hänglavar viktiga under senvintern

Betet kan bli låst under snön, då är hänglavar extra viktiga

Med klimatförändringarna blir detta mycket svårare - kan göra att man behöver utfodra djuren

71
Q

Vad utfodras renarna med vid behov?

A

Pellets och ensilage för utfodring - endast vid behov

Pellets som är specialtillverkat för renarna - kan beställas hela vintern

Ensilage kan vara mer svårt att få tag på, kan behöva beställas innan vintern

Finns många problem med utfodring - renarna ska vänjas och anpassas till fodret, känsliga pga idisslare, större arbetsbelastning - men är nödvändigt vissa perioder

Kan bli problematiskt om man börjar ersätta betesmark med utfodring - mer exploaterat

72
Q

Renåret sammanfattning?

A

Vår: Vårflytt (april)

Vår - Sommar:
- Kalvning (maj)

Sommar: Mycket mat - tillväxt, uppbyggnad av kroppsreserver
- Kalvmärkning (juli)

Sommar - höst:
- Sarvslakt (sept)

Höst: Brunst (okt)

Höst - vinter:
- Slakt (nov-)
- Höstflytt, skiljning

Vinter: Lite mat, låg kvalitet
- Användning av kroppsreserver

Vinter - Vår:
- Bevakning av hjorden
- ev slakt
- ev utfodring

73
Q

Anpassningar ren?

A

Vajan har horn

Värmeväxlare i ben och nos

Hårstråna är ihåliga

Skovelformade klövar

74
Q

Renens ögon?

A

Ser UV-ljus (300-700 nm, människa 400-700 nm)

15 ggr starkare strålning för renen

Renen har större ögon och är mer känsliga

Speciellt känsliga för perifert ljus

Vintertid förändras ögonens känslighet

Förändras under året och blir mer ljuskänsliga

Vinterögat till vänster - Ljus reflekteras inte tillbaka i “vinterögat” - mörkare och absorberar mer ljus - ser laven mot snön bättre

Sommarögat till höger - reflekterar mer ljus

Animalieproduktion - idisslare (rententa 22/11) (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions