Ren och renskötsel 5/11 Flashcards
Vad är det viktigt att renen har?
Viktigt att renen har betesro
Söka sin egen föda
Hur många arter finns det?
Finns bara en art av renar, men flera underarter som brukar indelas i 7 st olika:
A – R. t. tarandus (Euro-asian tundra reindeer) - domesticerad
B – R. t. platyrhyncus (Svalbard reindeer)
C – R. t. groenlandicus (Barren-ground caribou) - grönland och norra Kanada
D – R. t. granti (Alaskan caribou)
E – R. t. pearyi (Peary caribou) - längst norr ut i Kanada
F – R. t. fennicus (Euro-asian forest reindeer) - skogsrenen i Asien, finns i Finland
G – R. t. caribou (Woodland caribou) - skogsbältet i Nordamerika
Vad kännetecknar Tundraren - Rangifer tarandus tarandus?
Inte jättestora, medelvikt 70 kg och mankhöjd på omkring 110 cm
Vad kännetecknar Svalbardren - Rangifer tarandus platyrhyncus?
Dvärg underart
Korta ben
Blir jättetjocka under sommaren - stort späcklager - för att klara vintern
Kom till Svalbard för många år sedan
Inga egentliga rovdjur där de lever
Vad kännetecknar Barren-ground caribou - Rangider groenlandicus?
En större underart
Vad kännetecknar Alaskan caribou - Rangifer tarandus granti?
Största av underarterna
Finns i Alaska ffa
Vad kännetecknar Peary caribou - Rangifer pearyi?
Dvärgunderart
Gynnsamt att vara liten för att klara vintern
Vad kännetecknar Skogsren - Rangifer tarandus fennicus?
Skogsren i Finland
Långa ben
Vad kännetecknar Woodland caribou - Rangifer tarandus caribou?
Långa ben
Nordamerika
Hur många renskötande folkslag finns i Eurasien?
Fler än 20 st
Renskötande folkslag - vad är det viktiga kulturellt?
Viktig kulturbärare - slöjd, språk, livsstil mm.
språket har växt kring renskötseln
slöjdmaterial från renen
blir en livsstil om man är renskötare - ägnar hela tiden åt djuren
Vart finns samerna?
Sverige, Norge, Finland, men även i Ryssland
När och vart började domesticeringsprocessen?
Började för flera tusen år sedan
Skedde troligen på flera platser i världen samtidigt
Det mer omfattande pastorala systemet startade för några hundra år sedan
Kvar i sin naturliga miljö
Vad användes renen till från början?
Lockdjur för att jaga vilda renar
Dragdjur för transport
Hur har man avlat på renar?
Tidigt stadium av domesticering - inte avlade lika hårt som andra lantbruksdjur
Avlat på vissa beteenden:
- lägre aggressivitet
- hjordbeteende (håller ihop för enklare skötsel) - anledningen till att tundra renen blivit domesticerad är eftersom den är mer social och har bättre hjordbeteende
Några få renar utgör det genetiska materialet för renskötseln - härstammar från en liten population
Finns det vilda renar kvar?
Finns vilda renar på Island, men de fanns inte där naturligt - flyttades dit på ungefär 1700-talet
Olika former av renskötsel under olika tidsepoker?
Intensiv:
- mjölkning (ost)
- dragdjur
Extensiv:
- dragdjur
- köttproduktion
Vad kännetecknar intensiv renskötsel?
Intensiv renskötsel - närmare kontakt, mjölkar vajor i hägn på sommaren (ofta i mjölkgrop), följer renarna varje dag, sköter de mer likt en flock får
Fnns i den samiska renskötseln men den har blivit mer extensiv och gått mot köttproduktion
Intensiv och extensiv hållning har skiftat mellan olika områden
Renskötselområdet i Fennoskandia - hur stort är området, vilka länder, hur många renar?
- 500 000 km2
- Norge, Sverige, Finland, Kolahalvön
- 650 000 renar
- Högst täthet av renar i Norge
- 60 000 Kolahalvön
Hur många samebyar finns det i Sverige?
51 Samebyar i Sverige
- 33 fjällsamebyar
- 10 skogssamebyar
- 8 koncessionssamebyar
Hur många renskötselföretag finns i Sverige?
Ca 1200 renskötselföretag
Hur många renar fanns i Sverige 2020?
240 314 renar 2020
Vart har fjällsamebyar sina marker?
Åretruntmarker ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen
Vinterbetesmarker nedanför odlingsgränsen eller utanför renbetesfjällen
Vart har skogssamebyar sina marker?
Åretruntmarker ovanför lappmarksgränsen
Vinterbetesmarker nedanför lappmarksgränsen
Vem bestämmer koncessionssamebyarnas marker?
Gränserna bestäms av länsstyrelsen
När och var får renskötseln bedrivas på vinterbetesmarkerna?
Mellan den 1 oktober och den 30 april
- Områden nedanför odlingsgränsen men ovanför lappmarksgränsen som inte är åretruntmarker
- Områden nedanför lappmarksgränsen och renbetesfjällen där renskötsel av tradition bedrivss vissa tider på året
Vart har i princip alla samebyar sitt vinterbete?
I skogsområdet
Vad kännetecknar en sameby?
både geografiska området där man får ha sina renar och en ekonomisk organisation för de renskötare som verkar i området
Renantalet i vinterhjorden?
200 000 – 300 000 st
Hur många renar slaktas per år?
45 – 75 000 st (idag omkring 45 000)
Hur mycket omsätter rennäringen per år?
Omsätter 80 - 100 miljoner per år
Hur mycket produceras per person och år?
I Sverige produceras ca 150 gr/person och år
Vad får man för prisstöd för vuxna djur och kalvar?
9 kr/kg vuxna
14,50 kr/kg kalv
Hur många procent utgör prisstödet av den totala omsättningen?
Prisstödet utgör totalt cirka 15 procent av den totala omsättningen
Prisstödet är egentligen det enda stödet som finns, men förekommer också ersättningar för ex. rovdjursangrepp
Vad är toleransnivån för rovdjur?
Rovdjur tar stor del av produktionen
Toleransnivå (max) 10% av livdjuren -> 30% av produktionen
Hur stora förluster har många samebyar pga rovdjur?
Många samebyar har 10 - 20 % förluster av livdjur
Vad är en vaja?
Vaja - honren (produktiv ålder, vuxna honor)
Vad är en sarv?
Sarv - hanren
Vad är en härk?
Härk - kastrerad hanren (renoxe)
Vad är renskötselrätten reglerad genom?
Renskötseln är reglerad genom Rennäringslagen från 1971:437:
Vad innebär renskötselrätt?
Renskötselrätten är egentligen lika stor som äganderätten
Får inte hyra ut eller sälja renskötselrätten medan du får göra det med äganderätten
Liknar äganderätten:
- Och den är obegränsad i tiden
- Oberoende av avtal
- Skyddad av Sveriges grundlag
- (Ej arrendera ut mark)
Vad “ingår” i renskötselrätten? (rättigheter till fast egendom)
Renbete
Anläggningar
Bränsle
Fiske
Jakt
Rennäring får endast ske i?
Samebyar
Renskötsel i Finland?
Norra halvan av Finland
54 kooperativ - de 13 nordligaste samiska
Finns också finsk renskötsel i södra delarna - utan samisk bakgrund
I mellersta delarna finns både finsk och samisk renskötsel
I norra Finland finns samisk renskötsel
5000 renägare (varav 1000 är samiska)
Ca 200 000 i vinterhjorden
Renskötsel i Norge?
Indelade i 11 huvudområden med ett antal reinbetesdistrikt och siidas i varje område
84 sommarreinbetesdistrikt
Ca 2700 samiska renskötare
200 000 domesticerade renar
30 000 vildrenar
Koncessionssamebyar som samerna har
Olika marker beroende på årstid?
Renarna vandrar från vinterbete till sommarbete
Olika marker sommar och vinter
Renskötaren följer med/styr renarna mellan säsongsbetesmarkerna och vintertid
Renarnas egna betesval sker främst inom säsongsbetesmarkerna - renarna väljer mycket själv och rör sig fritt inom samebyarna - kan på många sätt liknas vid vilda renar - hanteras ett par gånger om året
Hur förflyttningen mellan marker kan se ut i en fjällsameby?
Uppe till fjälls över sommaren
Österut under hösten
Förvintern mer söder ut
Vintern ner mot kusten i umeåtrakten
Ett renskötselområde i Ryssland?
Yamal Nenets Autonoums Okrug – Intensiv renskötsel
Vad sker under våren på renåret?
Koncentrerad kalvning i maj
Vad innebär för tidig kalvning?
För tidigt - kallt, lite mat till vajan - lite mjölk - vajan producerar mjölk på fettreserver
Vad innebär för sen kalvning?
För sent - kort sommar kortare tid för tillväxt, lägre chans att klara nästa vinter
Varför är det viktigt med koncentrerad och tajmad kalvning?
Första grönskan är väldigt näringsrik och viktigt - viktigt att tajma kalvningen till den perioden under försommaren
Vad sker under sommaren på renåret?
Kalvmärkning (juli) (slutet på juni / början på juli)
Vad “hjälper” insekterna till med?
Insekterna hjälper till att driva ihop renhjorden
Myggen är renskötarens bästa dräng - de samlar sig högre upp i terrängen för att undkomma mygg
Hur kan renarna drivas under sommaren?
Samlar ihop och driver på renarna med fyrhjuling, cross och vallhundar till området där de ska hanteras
Hur går kalvmärkningen till?
Alla är med - årets händelse
Ser hur mycket kalv man har fått
Brickmärker kalvarna med nummerbrickor - tar in kalvar och vajor i hägn och studerar vilka kalvar som hör ihop med vajorna och vem som är ägaren - för att få en säker märkning
Märkning: ett öra som är personligt för ägaren och ett öra som är familjens märke
Förekommer lassomärkning - men inte lika säker märkning och djuren blir stressade, fångar bakbenet
Snara på en pinne förekommer också - långsammare och lugnare än lassokastning, fångar bakbenet
Vad kännetecknar sommaren på renåret?
Mycket mat - tillväxt, uppbyggnad av kroppsreserver
Hur betar renarna?
Renarna betar selektivt
Betar många arter men selektivt
Munnen och mulen är utformad för att beta selektivt
Studie: Om kväveintaget bara ökade lite grann så ökade tillväxten mycket - väldigt viktigt att kunna välja det bästa och mest näringsrika betet
Vad sker under hösten
Sarvslakt (september)
Brunst (oktober)
Höstflytt, renskiljning (oktober-januari beroende på väder)
Slakt (november)
Vad är sarvslakt och varför sker den i september?
Sarvslakten infaller alltid strax före renens brunsttid som börjar i slutet av september/ början av oktober.
Anledningen till att man väljer att slakta vid just den här tidpunkten är att det är då sarvarna väger som mest. När parningstiden är över har i stort sett allt kroppsfett och även en stor del av muskelmassan förbrukats. Många menar dessutom att köttet är oätligt efter brunsten.
Sarvslakten sker på samma sätt som den stora kalvmärkningen genom att renarna slussas in i en hage och därefter fångas in med hjälp av lasson. Man slaktar dock inte på plats, utan renarna transporteras sedan till slakterier med djurtransport.
De sarvar med bäst anlag samt de som ännu inte väger så mycket sparas för att betäcka vajorna.
Vad är vinterskiljning?
November / mellan oktober och januari beroende på väderförhållanden. När det blir kallare rör sig renarna österut mot kusten och först då de befinner sig nära samebyns gränstrakt påbörjas skiljningen. Det är alltså omöjligt att på förhand fastslå ett datum.
Det infaller då renarna ska gå på vinterbete. Med hjälp av helikoptrar och andra fordon samlas hela renhjorden ihop. Därefter skiljs renarna ut i mindre grupper, ofta uppdelade efter ägare. De utskiljda grupperna placeras sedan ut på olika delar av samebyns landområden med hjälp av speciella transportbilar. Detta för att alla renar inte ska gå och beta på samma ställe. Tidigare drev man alltid renarna till sina respektive vinterbeten, men idag är de gamla flyttlederna ofta avskurna av vägar, samhällen, skogsbruk eller gruvdrift. I samband med renskiljningen slaktas även de kalvar och vajor som man inte tror ska klara vintern. Därtill passar man också på att räkna och vaccinera djuren.
Kärna i mitten - väljer vilka renar som ska gå vart
Varje familj har ett kontor i anslutning till kärnan
Samebyn delar upp sig i olika vinterbetesgrupper - ofta 2-3 familjer per grupp - behövs mer skötsel och kontroll under vintern - flyttar renarna antingen till fots eller med lastbil till vinterbetesmarker
Vid vinterskiljning kan man också selektera ut för slakt, men kan också ske tidigare - slaktbilen kommer dit och för bort djuren
Räknar antalet livdjur vid vinterskiljningen - kan inte räkna alla men får en ungefärlig koll, vilket registreras
Vilka av renarna har horn?
Unikt för hjortdjur: både renhanar och renhonor har horn - försvar, mota bort andra renar när de söker föda, rovdjur, viktigt för honorna under vintern när de är dräktiga
efter brunsten tappar hanrenarna hornen men vajorna har kvar hornen
När blir vajorna könsmogna och hur länge hålls de kvar?
Vajorna blir könsmogna och når produktiv ålder vid 3 år - hålls kvar tills de är ungefär 10-12 år (så länge de är produktiva)
Förekommer individmärkning?
Individmärkning är inte så vanligt pga att de inte hör till tradition - mycket jobb men fördelar är att de kan slakta ur renar som inte bidrar till produktionen
Vad sker under vintern på renåret?
Bevakning av hjorden
Ev slakt
Ev utfodring
Flyttar renarna utefter vart födan finns - orörd snö - när den blir trampad är det svårt att få fram och hitta föda
Vad kännetecknar vintern under renåret?
Vinter: Lite mat, låg kvalitet
Användning av kroppsreserver
Vilken är den viktigaste födan under vintern?
Lav viktigaste födan på vintern
Känner doften av lav genom snön
Hög halt av för renen smältbara kolhydrater
Lite kväve (protein) och makromineraler
Hur betar renarna lav?
Betesgropar där renarna har grävt fram lav
Sparar laven fläckvis - där de trampar äter de inte det året men äter där nästa år - naturlig betesrotation
När det blir is och skare på laven känner de inte doften av laven
Viktigt att det finns olika typer av lav - ris osv
Snöförhållandena har viktig inverkan på betet av lav
Vinterbete på tundran?
Norge - vinterbete
Finland - året runt / sommarbete
Innan gränsen drogs mellan länderna så förflyttade sig djuren mellan norge och finland
Vilken föda är viktigt när det blir låst bete?
Hänglavar viktiga under senvintern
Betet kan bli låst under snön, då är hänglavar extra viktiga
Med klimatförändringarna blir detta mycket svårare - kan göra att man behöver utfodra djuren
Vad utfodras renarna med vid behov?
Pellets och ensilage för utfodring - endast vid behov
Pellets som är specialtillverkat för renarna - kan beställas hela vintern
Ensilage kan vara mer svårt att få tag på, kan behöva beställas innan vintern
Finns många problem med utfodring - renarna ska vänjas och anpassas till fodret, känsliga pga idisslare, större arbetsbelastning - men är nödvändigt vissa perioder
Kan bli problematiskt om man börjar ersätta betesmark med utfodring - mer exploaterat
Renåret sammanfattning?
Vår: Vårflytt (april)
Vår - Sommar:
- Kalvning (maj)
Sommar: Mycket mat - tillväxt, uppbyggnad av kroppsreserver
- Kalvmärkning (juli)
Sommar - höst:
- Sarvslakt (sept)
Höst: Brunst (okt)
Höst - vinter:
- Slakt (nov-)
- Höstflytt, skiljning
Vinter: Lite mat, låg kvalitet
- Användning av kroppsreserver
Vinter - Vår:
- Bevakning av hjorden
- ev slakt
- ev utfodring
Anpassningar ren?
Vajan har horn
Värmeväxlare i ben och nos
Hårstråna är ihåliga
Skovelformade klövar
Renens ögon?
Ser UV-ljus (300-700 nm, människa 400-700 nm)
15 ggr starkare strålning för renen
Renen har större ögon och är mer känsliga
Speciellt känsliga för perifert ljus
Vintertid förändras ögonens känslighet
Förändras under året och blir mer ljuskänsliga
Vinterögat till vänster - Ljus reflekteras inte tillbaka i “vinterögat” - mörkare och absorberar mer ljus - ser laven mot snön bättre
Sommarögat till höger - reflekterar mer ljus
