Produktion och ekonomi 7/11

Question 1

Vad är det då som avgör hur stor produktionen av renkött kan bli?

Answer 1

Renantalet är en faktor

Question 2

Vad är möjligt och begränsande när det kommer till renantalet i relation till hur stor produktionen av renkött kan bli?

Answer 2

En sameby eller renägare med många renar kan producera mer än en med väldigt få renar

Men det är också begränsat i förhållande till de betesmarker man har. Med fler renar än vad betet kan klara kommer fertilitet och tillväxt att sjunka vilket få negativa konsekvenser för produktionen, om man inte går in med en massa utfodring vilket kostar och har negativa effekter

Question 3

Figuren illustrerar sambandet mellan rentäthet och produktion - renantal?

Answer 3

Renarnas kondition – och produktionen per ren - minskar med ökad konkurrens om betesresursen.

Till en viss gräns ger dock fler renar mer produktion

Vid en given betesresurs finns ett optimalt renantal som ger största produktionen

Produktionen ökar när renantalet ökar
- I början kanske betet inte är begränsande alls eftersom det är så få renar

• Produktionen ökar successivt med renantalet, men vid någon punkt kommer man till ett ställe där kurvan vänder och börjar gå nedåt för att produktionen per ren blir så låg

Vad som är den bästa rentätheten ur produktionssynpunkt kommer att vara olika för olika samebyar beroende på betesmarkerna

Det är inte så lätt att hitta det optimala antalet för produktionen, och det kan också variera beroende på år

Question 4

Vad är det då som avgör hur stor produktionen av renkött kan bli?

Answer 4

hjordstrukturen

Question 5

Hjordstrukturen i relation till produktionen av renkött?

Answer 5

För att få maximal produktion i renhjorden gäller det att ha så många produktiva djur som möjligt, dvs så många vajor i produktiv ålder som möjligt

Man vill undvika att ha djur som bara tär på betesresursen utan att ge något tillbaka

De djur som producerar mest är vajor mellan 3 och 10/12 år gamla (de röda staplarna ovan)

Kurvorna lägger sig högre då man har fler hondjur, dvs att man får ut mer vid maximal produktion i renhjorden med fler hondjur

Renhjord 90% hondjur: 3 ren/km2: 12,8 kg per livren

Renhjord 70% hondjur: 3 ren/km2: 10,0 kg per livren

Question 6

Hur mycket kunde man slakta av de renarna man hade före slakt förr i tiden och nu för tiden? - Slaktuttag

Answer 6

Den är som bäst i några år kring 1990
- Då kunde man slakta 24% av de renar man hade före slakt

Under senare tid har man bara kunnat slakta 18% av de renar man hade före slakt

Dessa siffrorna kan jämföras med Finland, där man ligger strax under 30% slaktuttag

Question 7

Vad beror den sämre produktiviteten på?

Answer 7

En hypotes är att det främst skulle bero på de minskade betesmarkerna och ökade störningar, som ger mindre mat till renarna och sämre kondition. Det finns dock inget större stöd för den hypotesen i de data som finns

Question 8

Vad kan man använda som ett generellt konditionsmått?

Answer 8

Man kan använda slaktvikt på kalv på hösten som ett generellt konditionsmått

Question 9

Kondition & produktivitet - ett diagram

Answer 9

Räknat på enskilda samebyar och enskilda år

Det visas ingen som helst korrelation mellan produktivitet och slaktvikter

X-axeln: slaktvikter på kalv på hösten

Y-axeln: produktivitet kg/ren i vinterhjord

Varje punkt motsvarar en sameby och ett år

Enskilda år med dåligt väder påverkar säkert kalvproduktionen, men något generellt mönster finns inte

Vi vet att rovdjur tar mycket ren och att slaktuttaget därmed minskar. En föryngring av lodjur eller järv motsvarar 100 renar färre till slakt (stor variation - korrekta värdet kan ligga både över och under), men utan den siffran pga rovdjuren skulle man kunna slakta 20 000 fler

Question 10

Slaktvikt och pris 1995-2020?

Answer 10

Prisutvecklingen på renkött har varit positiv

Dipp i början på 2000-talet men sedan dess har priserna stigit

Question 11

Vad var avräkningspriset slaktsäsongen 2019/2020?

Answer 11

Slaktsäsongen 2019/2020 var avräkningspriset (det som slakteriet betalar till renägaren) i genomsnitt 67,50 kr/kg

Question 12

Varför har slaktvikterna sjunkit lite gradvist?

Answer 12

Slaktvikterna (genomsnitt alla renar) har sjunkit lite gradvis, vilket beror på att kalvandelen i slakten fortfarande ökar vilket gör att den genomsnittliga slaktvikten minskar eftersom kalvarna väger mindre än de vuxna

Question 13

Pristillägg för vuxna djur och kalvar?

Answer 13

Till det slakterierna betalar tillkommer pristillägg 9 kr per kg för vuxna och 14,50 kr per kg för kalv

Question 14

Pris efter klassning - vilket system används?

Answer 14

EUROP-systemet

Fett och form (muskler)

Bokstäverna E, U, R, O, P anger muskelansättningen, där E är bäst och P är sämst

Lite olika hur slakterierna gör med prissättning i förhållande till klassning, men generellt ger alla P-klasser väldigt dåligt betalt

Slakten står för den viktigaste intäkten i renskötseln

Question 15

Muskelansättning - Form, från bra - dåligt?

Answer 15

Bokstäverna E, U, R, O, P anger muskelansättningen, där E är bäst och P är sämst

R+ / R / R- / O+ / O / O- / P+ / P / P-

(E och U ovanligt på ren).

Dåligt betalt för P (går inte att få ut några värdefulla styckningsdetaljer)

Question 16

Fett, från lite till mycket?

Answer 16

1- / 1 / 1+ …. 4+ / 5- / 5 / 5+

Fett på ren har ingen betydelse för priset (på ex gris kan mycket fett ge lägre betalning)

Question 17

Intäkter - SSR rapport?

Answer 17

Slaktintäkter och prisstöd överst

I det här exemplet finns det ganska mycket intäkter från försäljning av älg och fisk

Mycket pengar och ersättning för tåg, bil och rovdjur - förmodligen har den här samebyn mycket rovdjur

Transaktioner mellan medlemmar i samebyn

Question 18

Hur går man tillväga i samebyn med rovdjursersättningarna?

Answer 18

Rovdjursersättningarna: samebyn får pengarna från sametinget, vilket sedan fördelas. I vissa samebyar används pengarna för att täcka gemensamma kostnader, i andra samebyar delar man ut alla pengar och fördelar mellan medlemmarna beroende på renantal, och i en del samebyar används en del pengar till gemensamma kostnader och andra delen fördelas mellan medlemmarna.

Question 19

Kostnader - SSR rapport?

Answer 19

Motorfordon och transporter kostar mest

I den här samebyn har man vissa anställda och då går kostnader till löner/traktamenten

Lite kostnader för utfodring, men det kan innebära stora kostnader

Räknar man på resultat för utgifter och intäkter så blir det inte mycket pengar över

Question 20

Dålig lönsamhet och stor osäkerhet i renskötseln?

Answer 20

Generellt dålig lönsamhet i renskötseln, även om de finns de som klarar sig ganska bra

Det som är mest påfrestande är osäkerheten, både den ekonomiska och i övrigt

Olika orsak i olika områden (flera samverkande)

Påverkan av annan markanvändning

Ändrat klimat - oförutsägbart väder

Stora förluster till rovdjur

Question 21

Fördelning av renskötselgrupper/företag baserat på antal renar?

Answer 21

Drivkraften att hålla sig kvar i renskötseln är relativt stor, vilket illustreras av att det finns många renskötselgrupper med ganska få renar.

Av de ca. 1000 renskötselgrupper som är registrerade hos sametinget är det nästan 10% som äger färre än 10 renar och det är bara en mindre andel som ligger uppe där man kan tänka sig att renskötseln står för den fulla försörjningen av den som är huvudman i renskötselgruppen

500 renar och uppåt för att det ska gå runt

Question 22

Renskötsel mer än pengar och försörjning

Answer 22

Livsstil - som många, trots alla svårigheter, värderar väldigt högt

Kulturbärare i den samiska kulturen

Rätten till landet (marken) - hänger ihop med att man har renar och är medlem i en sameby

Arv att föra vidare

Question 23

Rapport 2014: ”Rennäringen en miljardindustri …” - Renskötseln är också viktig för många andra näringar?

Answer 23

När man tittar på renskötselns ekonomiska roll lokalt så ser man att renskötseln bidrar till många andra näringar

Besöksnäring, slöjd, mm
Resturanger, butiker
Garverier, skinn, hantverk
Förädlingsföretag
Transport - både av renar och renskötare och drivning med helikopter
Slakteriföretag
Renskötselföretag

Question 24

Hotbilder och negativa trender - annan markanvändning och störningar?

Answer 24

De största hotbilderna mot renskötseln hänger ihop med annan markanvändning och andra intressen på de marker som renskötseln är beroende av

Intrång och störningar från andra markanvändare gör att den tillgängliga betesresursen minskar.

Störningar gör det svårare att hålla ihop och flytta med renhjorden, vilket ökar arbetsbelastningen och ger en ökad användning av motorfordon. Därmed ökar också utgifterna och bidrar till sämre lönsamhet.

Question 25

Hotbilder och negativa trender - Rovdjur?

Answer 25

Rovdjuren tar många renar vilket medför minskat slaktuttag och minskade intäkter (i värsta fall kollaps av renhjorden).

Närvaro av predatorer medför ofta extra arbete och kostnader.

Question 26

Hotbilder och negativa trender - dålig lönsamhet?

Answer 26

Höga kostnader i relation till intäkterna: Överlag svag/obefintlig lönsamhet. Risk för konkurs.

Många måste ha inkomster vid sidan om. Detta gör att färre har tid att arbeta aktivt i renskötseln.

Ungdomar tvekar att ta över sina föräldrars renskötselföretag.

Question 27

Framtiden?

Answer 27

Renskötseln har varit bra på att anpassa sig till de förändringar som skett över tid, men när marken försvinner så minskar också möjligheterna att anpassa sig

Rättigheterna till mark är en nyckelfråga som avgör renskötselns framtid