Produktion i renskötseln 7/11 Flashcards
Vad är en sameby?
Dels en ekonomisk förening som renskötarna har gemensamt och dels ett område där man driver renskötseln
Varje privat företag äger sina renar och ingår tillsammans i den ekonomiska föreningen och får nyttja området med sina renar
Hur många renar finns det på ett ungefär i en sameby?
Mellan ett par tusen och tiotusen
Som egenföretagare behöver man ungefär 500 st för att gå runt
Släktingar till ägare osv kan ha 10 st renar med egen märkning
För att ha renar måste man vara medlem i samebyn - styrs av rennäringslagen
När föds kalvarna?
I maj
Pik omkring 15de till 20de maj
När sker kalvmärkningen?
I början på juli
När är brunsten?
Början på hösten, omkring oktober
När sker sarvslakt?
I september innan brunsten
När slaktas kalv? Vajor?
Kalv i oktober/november
Vajor också innan vintern - men det är få som slaktas eftersom man vill ha så många producerande djur som möjligt
Vad äter renarna på sommaren?
Lättsmält föda
Fint gräs, gärna precis när snön har smält (ljusgrönt gräs)
Svamp vid ett bra svampår
Vad äter de på vintern?
Lav
Stora klövar som gör att de lätt kan komma åt laven
Vid låst bete får de satsa på lav som hänger i träden
Hur mycket styr renskötarna renarnas bete vid olika årstider?
På sommaren går de ganska fritt - samlas bara in för kalvmärkningen
På senhösten och innan vintern - renskiljning där renarna delas in mellan ägarna - renskötarna delas in i familjegrupper och de hålls tillsammans inom ett område - man för renarna till ett område med bra bete i skogen (olika delar av skogslandskapet)
Hur mycket väger en kalv vid födsel, kalvmärkning och höstslakt?
ett par kilo vid födseln (4-6 kg)
ca 20 kg vid kalvmärkning (varierar från 10-30 kg)
ca 40 kg vid höstslakt
Hankalv ca 2,5 kg tyngre än honkalv vid höstslakt
Hur mycket väger en vaja vid 1,5 års ålder och som fullvuxen?
drygt 60 kg vid 1,5 års ålder
fullvuxen drygt 70 kg (kan variera mycket, kan vara upp till 90 kg)
Hur ofta får en vaja kalv?
Under goda förhållanden får en vaja kalv i stort sett varje år från 4- till 10-års ålder
När får en vaja första kalven?
1-3 år
Ett fåtal vajor kan få kalv redan efter 1 år
Majoriteten av vajorna får kalv vid 2-års ålder
Hur gammal kan en vaja bli?
En vaja kan bli 15 år (ovanligt)
Vanligtvis produktiv till 10-12 års ålder
Ruvhten Sijte sameby
Ruvhten sijte är en fjällsameby i Jämtlands län. Samebyn har sina åretruntmarker (renbetesfjäll) i Härjedalens kommun
Data från 1986-1997
Ca 10 000 kalvvikter och 2000 vikter på vajor
Väger vid kalvmärkning och inför slakt - ser till att samla ihop de tyngsta kalvarna
Började med individmärkning här på 80-talet (ca. hälften av renskötarna) - då kan man hålla koll på ålder och vikt
Varför individmärker inte alla?
Dels tradition
Mycket manuellt arbete (papper och penna)
Inte jättestor kostnad
En stor andel kalvar - inte jättestor avkastning per kalv - en extra kostnad per kalv - alla insatser som man behöver göra på varje enskilt djur måste hållas nere
Sannolikheten att ha en kalv på hösten?
De som hade en kalv året innan (kurvan med trianglar)
- 80% sannolikhet att man har en kalv som följer med till hösten
Haft nån gång i sitt liv men inte året innan
- 80% sannolikhet att man har en kalv som följer med till hösten
Aldrig haft en kalv
- Sannolikheten droppar snabbt
Hur vajans vikt beror på sannolikheten att få en kalv?
Sannolikheten att få en kalv ökar med vikten på vajan
Ökar mer och mer för de olika åldrarna, vid toppåldern 5 år är sannolikheten störst
Vajans ålder och koppling till kalvens vikt i slutet på oktober?
1-åriga vajor - små kalvar
Toppåldern: 5-8 år - får som störst kalvar
Från omkring 10 år sjunker vikten på kalvarna - försöker slakta ut då
När väger vajan som mest?
Väger mycket vid 6-7 års ålder, ca. 70 kg
Varför kan det bli en snabb uppgång i diagrammet där man plotat medelvikten för vajor utifrån rådata i olika åldrar?
Vajornas vikt ökar när de blir äldre
Varför ser det ut så här?
- Inte får någon kalv och ökar i vikt (inte främsta förklaringen)
- De slaktar undan de lättaste och sparar de tyngsta (renskötarna gallrar), när man ritar upp medelvärdet så ökar det när de när de lättaste är slaktade
Men sarvarna då?
Man vet mycket mindre om dem
Hur går parningen till?
Under brunsten är det fri parning - avlägsna ställen - man håller inte koll på renarna under den perioden - omöjligt att styra
Hur många sarvar behövs i en renhjord?
Sarvarna bildar harem/grupper under brunsten
Mer än 5% i renhjorden tycks räcka
Åldersfördelning på sarvarna varierar mellan samebyar
Hur gamla blir sarvarna?
Kan bli upp till 7 år. Väldigt få sparas så länge dock
Andelen kalv, vaja, tjur i renhjorden?
Så stor andel vaja som möjligt i vinterhjorden - omkring 8% tjurar
Ex.
70% vajor
24% kalvar
8% sarvar
Andelen kalv, vaja, tjur som slaktas?
I norge och finland slaktas större andel kalv än i sverige
I sverige slaktas mer vaja
Ex.
70% kalv
20% vajor
10% sarvar
Resultat från Kaamanen: Experimental herd in a largae corral
Dominanta sarvar får flest kalvar.
Den största gruppen honor som bevakades av en sarv bildades då könskvoten var som jämnast.
Jämför Norrbotten och Jämtland. Är det någon skillnad i andel vajor? Vad beror skillnaden på? Vad ligger slaktvikten på i medel för kalvarna?
Ca. 84 000 vajor i Norrbotten - 65%
Ca. 35 000 vajor i Jämtland - 73,74%
Vad beror skillnaden på?
- Fler handjur i Norrbotten
Vad ligger slaktvikten på i medel för kalvarna?
- 20,3 kg (medel)
Vad kan påverka kalvarnas slaktvikter?
När kalvarna föds (när i maj eller början på juni)
Vajornas ålder
Han eller honkalv
Hur man väljer att selektera i samebyn - slaktar man de lättaste ökar medelvikten
Hur stor andel han- och honkalv man slaktar
Hjordstruktur och produktion - ett exempel
Renhjord A: 20% handjur
Slaktar lika mycket hon- som hankalv
Mindre andel handjur slaktas
Vuxna hondjur slaktas också
Producerar mindre än renhjord B
Får ut mindre av produktionen
Renhjord B: 5% handjur
Slaktar de flesta hankalvarna
Producerar mer än renhjord A
Man har fler vajor som producerar
Vad är fördelarna med id-märkning?
Id-märkning i örat. Kan vara praktiskt att ha ett tydligare nummer som en klave runt halsen
Skulle inte inavel kunna bli ett problem?
Få handjur och dålig kontroll på parning, vilka sarvar som slaktas
När man selekterar på vikt (som är ärftligt) så sparar man släktningar
Sparar kalvar från bra vajor - långsiktigt blir det ännu smalare selektion - maternella effekter
Man jämförde hur den effektiva populationsstorleken påverkas av inavel
Slutsatsen är att risken för inavel är väldigt låg - men det finns för lite data för att exakt veta
Pilotstudie 2023 med mikrosatellit-markörer:
- Stor variation i alla 14 markörer - dvs inget problem med inavel
- Stor effektiv populationsstorlek och att det finns mycket variation i markörerna
Stor population - liten inavel
Det här är det bästa man vet gällande genetiken hos renar och risken för inavel
Genetisk variation hos renar
18 mikrosatelliter (och den mitokondriella kontrollregionen) hos renar från 31 olika renskötselområden i Norge, Sverige och Finland. Den tydliga differentieringen i de nukleära markörerna tyder på att renarna härstammar från en gemensam ursprungspopulation, som senare utvecklades till de två huvudsakliga genpooler som kännetecknar tamrenar.
Det finns en gemensam ursprungspopulation av renar, som sedan utvecklats till två huvudgrenar - en nordlig och en sydlig
Vad är slaktvikten normalt?
slaktvikt = 50% av levande vikt
Vad är det viktigaste att tänka på ekonomiskt generellt i renskötseln?
Större investeringar möjliga på hjordnivå.
Kostnader per ren behöver hållas låg.
Sammanfattning
En kalv väger ca. 40 kg på hösten (slaktvikt = 50% av levande vikt)
Hankalv ca 2,5 kg tyngre än honkalv
En vaja börjar få kalv andra året och börjar åldras vid 10 års ålder
Stor variation mellan vajor
Hjordstruktur. Kalvslakt har blivit vanligare de senaste 30 åren
Större investeringar möjliga på hjordnivå. Kostnader per ren behöver hållas låg.
