Konkurrerande markanvändning och klimatförändringar 5/11 Flashcards
Hur många renar finns det i Sverige idag?
240-250 000 renar idag
Vad innebar tvångsförflyttningar?
gränserna stängdes från norra sverige och norge och nedåt i sverige - skapade stora sår bland de som var tvungna att lämna familj och inte kunde komma tillbaka - skedde under flera perioder
1928 Rennäringslag?
skulle “skydda” den renskötande befolkningen - var du född i en renskötande familj skulle du också bli renskötare - upplärning i nomadskolan (samerna hade inte samma undervisning som andra i landet) - såg ner på samerna som folk
Vad hände under nödår?
Nödår - svåra väderförhållanden som gjorde att renantalet sjönk
Vad skedde under rationaliseringen?
Rationaliseringen (efterkrigstiden) - började se att det fanns resurser som man ville använda - vore bra om det inte fanns så mycket renar i området
Vad innebar att snöskotern kom och mekaniseringen utvecklades?
förenklade skötseln - kom fram till renarna snabbare - komradion kom också på tiden, kunde prata med varandra på plats vilket förenklade vallning och drivning av renarna
1971 Rennäringslag?
upplåtelserätt av jakt och fiske - samerna vann - gav upphov till att vi idag utreder rennäringslagen
När tog kalvslakten och utfodringen fart?
Omkring 2000
Vilken utredning sker i nutid?
2021-2025 Rnemarkskommitén utreder ny rennäringslag - tydliggöra rättigheter kring jakt och fiske bland annat
Hur stort är renskötselområdet?
Renskötselområdet - 226 000 km2
55 % av Sveriges landyta - i renskötselområdet
99 % av fjällområdet i renskötselområdet
Vilka marker / produktioner ingår också i renskötselområdet?
49% produktiv av skogsmark i renskötselområdet
51 % av energiproduktionen från vindkraft - i renskötselområdet
80 % av energiproduktionen från vattenkraft - i renskötselområdet
10 av Sveriges 13 gruvor - i renskötselområdet
Vad innebär skogsbruket för renskötseln?
49% produktiv av skogsmark i renskötselområdet - i princip alla samebyar använder skogsbete under vintern vilket gör att de blir väldigt påverkade av skogsbruket
71 % minskning av lavrika skogar sedan skogsbruket tog fart
Nämn 9 faktorer som utmanar renskötseln?
Vägar
Järnvägar
Kraftledningar
Skoterleder
Vattenkraft
Gruvor
Vindkraft
Skogsbruk
Rovdjur
Vad påverkar svängningar av renpopulationen?
Studier av vilda och domesticerade population I Eurasien visar att annan markanvändning påverkar populationssväningarna mer än förändringar i klimatet
Ffa markanvändning som påverkar populationssvängningar
Markanvändning har stor påverkan på framtida möjligheter till att hålla renar
Förlust av betesmark - fragmentering?
Fragmentering - tillgängligheten till betesmarken minskar pga ökad fragmentering.
Fragmentering (skogsbruk) påverkar ffa vinterbetet
Förlust av betesmark - barriär?
Barriär (vattenkraft stängsel, stängsel vid gruvområden) - ett område blir otillgängligt pga en barriär i landskapet.
Förlust av betesmark - Undvikelseeffekt?
”Undvikelseeffekt” (zone of influence) – ett större område än själva störningskällan undviks. (renarna undviker områdena pga störningar - kan gå miste om väldigt bra betesområden)
Fragmentering av lavbetesmarker pga skogbruk?
Alla samebyar har vinterbete i skogen i Sverige
Fragmentering av lavbetesmarker från skogsbruk
Lavrika skogar har minskat med 70 % sedan 1950-talet.
- Kalhyggen
- Återplantering av täta skogar
- Gallring inte tillräcklig och ”grot” stannar kvar på marken
Skulle kunna gynna tillväxten av laven genom skogsbruket utan att skogsbruket tar skada av det
Hur påverkar vattenkraften?
Påverkade sjöar och vattendrag
Vattenkraft skär av flyttleder
Försvårar tidigare flytt över sjöar och vattendrag
Ökad kapacitet och utbyggnad har förändrat isförhållandena.
Påverkar ffa vattendragen - isförhållandena är mindre pålitliga - svårare att flytta djuren
Existerade flyttleder används vid?
Goda isförhållanden
Samlad renhjord
Behöver ha en samlad renhjord för att kunna ta sig över - blir allt svårare med skogsbruk och utbredd markanvändning - kan nyttja stödutfodring för att hålla de samlare men det är dyrt och inte så man vill hålla renarna
Sedan 1975 har möjligheten att kunna passera vattendrag minskat - enbart ett fåtal ställen
I början av 2000-talet började man stängsla in dammanläggningarna - mycket pga säkerhet - har gjort det svårare för renarna att ta sig fram och passera dessa områden
Höglandsleden?
“Höglandsleden” kompensation 1975 för förlorade flyttleder längs Stora Luleälv
Mycket svårare att förflytta i skogen - mörkare och svårare terräng än på isen
Höjdområdet Kaddivaara, nuvarande Aitikgruvan?
utgjorde hjärtat och beskrivs som ett “kolossalt fint betesområde” som länkade samman vinterbetesmarker på nordsidan och barmarksbete på sydsidan om berget.
Aitikgruvan växer fram över området där renarna hade betesgång över Kaddivaara mellan vinterbetet i norr… och barmarksbetet i söder
Söder om klarningsdammen går en järnväg till gruvan – här är det svårt att komma förbi för renarna
Störningar – renarna undviker dessa områden?
Vägar, järnvägar
Kraftledningar
Gruvor
Vindkraft
Rekreation, turism
Infrastruktur
Hur många vindkraft finns i renskötselområdet?
Idag 4000-5000 vindkraftverk varav ca. hälften är i renskötselområden (ca. 2500)
Studier om påverkan av vindkraft: Kalvning och sommarbetes- områden i skogen: Malå sameby
FÖRE - Kalvningsperioden
(maj-juni) 2008 i
Malå sameby:
- Rörde sig fritt över vägen och nyttjade hela betesmarken
BYGGFAS Kalvningsperioden (maj-juni) 2010 i Malå sameby
- Mycket aktivitet
- Även väldigt mycket under kalvningstiden då det var mycket ren här
- Renarna stannar upp och passerar inte vägen och nyttjade inte hela betesmarken
DRIFT Kalvningsperioden (maj-juni) 2015 i Malå sameby
- De är tillbaka men använder inte området och betesmarken på samma sätt som tidigare
- Renarna undviker ofta områden med vindkraft
- Verkar som att de använder områden där vinkraftverken inte syns
Renarna valde områden där de inte såg (eller hörde) vindkraften
Ökad användning av områden där de inte såg eller hörde vindkraftverken - Bakom berg osv
- Kunde se i Malå att renarna använde markerna vid vindkraftverken mer under sommaren pga mindre tryck av insekter vid vägarna osv
- Renarna kan undvika störningar under perioder med ex. mycket insekter
Vintern 2014/2015 i en vinterbetesgrupp i Tåssåsens sameby
Dagboksanteckningar från renskötare - två bröder som har renarna i området
Tydligt med de kumulativa effekterna som renskötarna måste hantera pga vindkraftverken
Projekteringsområde för Storlandets vindkraftsanläggning i Gällivare skogssameby?
373 verk, 295 m höga, ca 500 km2
Ansöker om nya områden för att anlägga vindkrafverk
Vattenfalls ansökan - påverkar hela kalvningsområdet för en grupp
Storleken påverkar - anläggningarna växer och även vindkraftverken (på höjden - behövs färre)
Vilka framtidsstrategier finns?
Skogsbruk - hyggesfritt
Ekodukter där renarna kan passera över - renodukter - behöver inte vara så mycket växtlighet som för annat vilt - renskötarna kan styra och lära dem
Gäller att få in det i planeringen - stora kostnader och omfattande arbete
Strategier för att klara minskade betesmarker - Hjordstruktur?
Saker som man har gjort för att förbättra produktionen men också för att hantera den utbredda markanvändningen
Ändrad hjordstruktur - övergång till kalvslakt - behövs inte lika mycket djur på betesmarken
Strategier för att klara minskade betesmarker - Mekanisering?
Mekaniseringen av renskötsel – möjligheten att använda större betesområden och sprida renarna
Går snabbare att komma runt renarna jämfört med skidor - kan klara av fragmenterade beten
Drönare - en innovation för att kunna driva renarna
- Kan användas varje dag - batteritiden är begränsande
- Billigare än helikopter
Strategier för att klara minskade betesmarker - Utfodring?
Utfodring för att undvika svält
För att hålla renarna samlade
För att kunna hålla renantalet
Innebär en stor kostnad och kanske inte alltid lönsamt
Strategier för att klara minskade betesmarker - Högre betesintensitet?
Högre betesintensitet på de marker som finns kvar
Tittade på lavhöjden och hur fasta betespunkter har förändrats över tid
Laven växer som bäst när den är lite högre
Kompenserar till viss del för de förlusterna av betesmarker som skett
