Aktuella sjukdomsutbrott, slakt, regelverk, sjukdomsregistrering, djurvälfärd 6/11

Question 1

När börjar renskötselåret och hur många årstider/säsonger finns?

Answer 1

Renskötselåret börjar i maj - observation av renskötarna

Renskötselåret delas in i 8 årstider
- vår
- vårsommar
- sommar
- höstsommar
- höst
- höstvinter
- vinter
- vårvinter

Question 2

Vad skiljer sommaren från vintern på renåret?

Answer 2

Under vintern är tillgången på bete minde och av sämre kvalitet, vilket gör att renen går in i en katabol fas och måste nyttja sina kroppsreserver

Under sommaren är betet av hög kvalitet och under den här perioden är det viktigt att renen får betesro och kan bygga upp sina kroppsreserver

Renens biologi, betesmönster och diet är anpassad till den varierande födotillgången mellan årstiderna

Question 3

När hanteras renarna ffa?

Answer 3

Hantering av renarna sker ffa under hösten och vintern, men även under sommaren vid kalvmärkning (viktigt att de får vara ostörda under sommaren)

Question 4

Förändringar i omgivningen ger nya problem - Förändrat klimat?

Answer 4

Fästingar och andra nya vektorer
- Spridda över hela landet - risk för att nya sjukdomar sprids

Problemet för renar kan liknas med oss och covid-19: de saknar immunitet
- Gör att de blir känsliga om det kommer nya sjukdomar

Väderomställningar
- När temperaturerna varierar mellan plus och minus blir isbildning vanligare och även fysiologisk stress, vilket gör att de blir mer mottagliga för sjukdomar

Utfodring vanligare
- Sjukdomar och beteendeförändringar - minskar förmågan att utnyttja det naturliga betes- och födosöksbeteendet

Question 5

Förändringar i omgivningen ger nya problem - Markexploateringar?

Answer 5

T ex vindkraft, skogsindustri, gruvor, vägar, turism

Leder till begränsat bete, krympande marker och förändrat beteende
- Betesmarkerna försvinner eller blir outnyttjade pga störningar

Question 6

Vanligaste fynden vid obduktion?

Answer 6

Utmärgling

Ögon (infektioner)

Munhåla/käke/tänder (allvarliga effekter om infektion)

ORF (hudsjukdom som orsakas av infektion med orfvirus)

Nekrobacillos

Lunginflammation

Skvalpmage (acidos)

Löpmagsinpackning

Diarré

Trauma

Blodförgiftning

Question 7

Infektiösa sjukdomar - Parasiter - vilka 5 olika finns?

Answer 7

Hudkorm/styngfluga

Svalgkorm/nässvalgstyng

Hjärnhinnemask

Lungmask

Bukhålemask

Question 8

Hudkorm/Styngfluga, Hypoderma tarandi - vad är dess livscykel?

Answer 8

SOMMAR
Parning:
- Parning i början av sommaren

Äggkläckning:
- Kormflugehonan lägger ägg på hårstrån (kläcks ca juli-aug), den vuxna flugan dör

HÖST
Larv migrerar under huden:
- Larven borrar sig igenom huden och migrerar till ryggen (renarna får bulor längs ryggen)

• Larven växer till under huden och skapar sår, livnär sig sedan på sårsekretet

VÅR
Förpuppning:
- Vuxen larv kryper ut och förpuppar sig i jorden (senvår)

Lämnar puppan:
- Vuxen fluga kläcks, lever ett par veckor, parar sig

Question 9

Svalgkorm/Nässvalgstyng, Cephenemyia trompe - hur lever och förökar den sig? 5 steg

Answer 9

1. Honflugan sprutar in levande larver i nosen på renen, flugan dör sedan
2. Larverna tar sig till svalget där de skapar sårhåla (biter sig fast i slemhinnan)
3. Färdigvuxna larver släpper taget; frustas ut
4. Larven förpuppas i marken
5. Vuxen fluga kläcks och parar sig

Question 10

Vad kan Svalgkorm/Nässvalgstyng orsaka för problem?

Answer 10

Vuxna larverna orsakar hosta/andningssvårigheter (när de biter sig fast i svalget och faller ner till lungorna)

Kan orsaka kvävningsdöd

Dokumenterat fall på 1,5 kg larver i ett djur

Såret i slemhinnan kan orsaka andra problem såsom nekrobacillos

Question 11

Parasitbehandling av ren (avmaskning)?

Answer 11

1960-tal: Hud- och svalgkorm uppskattades stå för 15-20% reducerad renskötselinkomst

1970-tal: Ivermectin upptäcktes (en parasitbehandling)

1980-tal: Ivermectin (t ex Ivomec®vet) kom till medicinsk användning på ren via injektion under hösten (för alla parasiter men ffa för att förebygga riskerna med korm)

Question 12

Vilken parasitbehandling används idag?

Answer 12

Ivermectin (t ex Ivomec®vet)

Question 13

Vad är gemensamt för alla parasiter?

Answer 13

att de orsakar välfärdsproblem

Question 14

Vad är specifikt för hjärnhinnemask?

Answer 14

Hjärnhinnemasken har en livscykel med snäckor som mellanvärd och renen som huvudvärd. I renen kan migrerande larver (larver i rörelse) orsaka allvarlig skada på grund av inflammationsreaktioner i hjärnan eller ryggmärgen. Typiska symptom är inkoordination (bristande samverkan) i bakbenen och sänkt bakparti.

Översta bilden - en ren med hjärnhinnemask - svårt att behandla med parasitbehandling när den nått hjärnan - förlamade bakben och sprattlar omkring i en cirkel - avlivning - även en risk för resistens när inte behandlingen biter på alla typer av hjärnhinnemask

I norge misstänker man viss resistens mot en viss typ av hjärnhinnemask - en viss orsak är klimatförändringarna eftersom den har snäcka som mellanvärd

Question 15

Vad är specifikt för lungmask?

Answer 15

ffa våren och sommaren - smittar via betet

Den ger upphov till hosta och dålig tillväxt hos främst yngre djur.

När det finns mycket lungmask kan inflammationen som uppstår i lungvävnaden bidra till att djuret får sämre lungfunktion och parasitbördan kan bidra till nedsättning av kondition och därmed överlevnad. Ungdjur, djur som svälter eller djur med andra sjukdomar påverkas sannolikt mer av omfattande angrepp av lungmask.

Lungmaskarna är mer aktiva under sommarhalvåret och inaktiva under vintermånaderna, vilket gör att parasiter i luftrören endast ses under delar av året.

Lilla lungmasken är släkt med hjärnhinnemasken och har en livscykel mycket lik hjärnhinnemaskens, med en fas i värddjuret och en fas i en yttre mellanvärd (snäcka). Infekterade djur utsöndrar larver via avföringen, och efter mellansteget i snäckan kan nya djur infekteras via betet.

Djur kan även infekteras av den stora lungmasken, Dictyocaulus capreolus. Denna sprids också via betet, men här sker smittspridningen direkt, utan mellanvärd.

Question 16

Infektiösa sjukdomar - vilka två virus är vanligast?

Answer 16

ORF (hudsjukdom som orsakas av infektion med orfvirus)

Herpes (Cervid herpesvirus 2)

Question 17

Infektiösa sjukdomar - vilka 5 bakterier är vanligast?

Answer 17

Fusobacterium necrophorum (orsakar nekrobacillos)

Chlamydia pecorum (hittats i ögonen vid ögoninfektion)

Moraxella, pseudomonas mfl (kan orsaka ögoninfektion)

Pasteurella multocida (lunginflammation)

Listeria (abort och hjärnhinneinflammation - ffa kopplat till när de äter ensilage)

Question 18

Vad är Nekrobacillos (munröta) - Fusobacterium necrophorum?

Answer 18

Bakterien förekommer normalt i tarmen

Bakterien behöver sannolikt en slemhinneskada

Bakterien orsakar vävnadsdöd (nekros = vävnadsdöd)
- Kan bli hål genom kinden
- Tungan ruttnar bort
- Väldigt allvarliga effekter

Ses ofta i våmväggen

Question 19

Vad är ORF?

Answer 19

hudsjukdom som orsakas av infektion med orfvirus

Zoonos – kan smitta till människa

Virus (går inte att behandla)

Renen måste läka sig själv

Ofta kan det bli infektion med nekrobacillos efter ORF

Såret kan leda till andra infektioner

Question 20

Vilka nya problem finns när man pratar om infektiösa sjukdomar?

Answer 20

Sår
- Observerat i Norge, Sverige och Finland

• Generell påverkan
• Nytt virus - prel. namn “renkoppsvirus”
• Virusfamilj: koppvirus (Poxviridae)
• Virussläkte: hjortkoppsvirus (Cervidpoxvirus)

Förändringar i lever
- Parasit från knott?

Question 21

Vad är CWD?

Answer 21

Chronic wasting disease, ”avmagringssjuka”

Inte påvisats i Sverige, men finns en risk

Känt hos hjortdjur i Nordamerika sedan 1960-talet

Prionsjukdom som kännetecknas av degenerativa förändringar i hjärnan vilket leder till hjärnskador

Leder alltid till döden (viktigt: den typiska varianten)

Lång inkubationstid (månader - år)

Mest framträdande symtomen: avmagring och beteendeförändringar

Question 22

CWD hos ren i Norge

Answer 22

2016 (mars) hos vildren på Nordfjella, Norge

Alla (ca 2000) renar avlivade i området 2017-2018

Totalt 21 vildrenar med konstaterad CWD (2022)

Enstaka fall hos älg och kronhjort (gamla djur, atypisk variant – ej smittsam)

Epizooti, anmälningspliktig

Övervakning sedan 2018 – 2021 (avslutad)
- djur med symtom provtas fortfarande

Question 23

Fall av CWD i Sverige?

Answer 23

Sverige:
Inga fall hos ren i Sverige

Atypisk variant hos gamla älgar (inga tecken på smittsamhet)

Question 24

Antrax (mjältbrand), Bacillus anthracis - förekommer det i Sverige? Andra fall?

Answer 24

Förekommer inte i Sverige, men är en oro om det skulle komma in

Utbrott på Yamal (västra Sibirien) i juli 2016. Ca 2500 renar döda. Människor smittade, minst 20 konstaterade fall. En 12-årig pojke dog.

Vaccinationsprogram: ca 200 000 renar och 12 000 människor vaccinerade t.o.m. augusti 2016

Renen är känslig för mjältbrand men ej påvisad i Sverige

Detta var ett fall när permafrosten smälte - antrax har en förmåga att ligga vilande under permafrosten och komma fram när den smälter - en stor risk i och med klimatförändringarna

Question 25

Primära (2 st) och sekundära (3 st) ögonsjukdomar?

Answer 25

Primärt
- Herpesvirus
- Klamydia (Bakterie)

Sekundärt (bakterier)
- Pseudomonas
- Klebsiella
- Moraxella bovoculi sp.

Question 26

Vad är specifikt för den primära ögonsjukdomen herpesvirus?

Answer 26

Ger skador på hornhinnan > ger sekundär bakterieinfektion > inkörsport till nekrobacillos

Artspecifik

Stress ger utbrott (rovdjur, transport, hantering, väderförändringar)

Renar i Sverige har Herpes (spritt i hela Sapmi), men nöt har inte det - ungefär hälften som har herpes latent

Går ej att behandla

Question 27

Vad är specifikt för den primära ögonsjukdomen Klamydia?

Answer 27

Bakterie

Kan behandlas (bredspektrumantibiotika, tetracykliner)

Question 28

Vad är specifikt för den sekundära ögonsjukdomen av bakterien Pseudomonas?

Answer 28

inte så vanlig men gör att ögonvävnaden smälter vilket är väldigt smärtsamt för renen - uppkommer ofta efter herpes - allvarlig men finns ingen behandling som är godkänd för livsmedelsproducerande djur

Smälter ner vävnaden i ögat

Går inte att behandla*

• Finns läkemedel, men får inte användas i Sverige på livsmedelsproducerande djur

Question 29

Vad är specifikt för den sekundära ögonsjukdomen av bakterien Klebsiella?

Answer 29

Går att behandla

Ovanlig

Question 30

Vad är specifikt för den sekundära ögonsjukdomen av bakterien Moraxella?

Answer 30

Moraxella bovoculi sp.

vanlig och kan orsaka problem men går att behandla

Vanligaste bakterien, lätt att behandla

Question 31

Sjukdomar i hägn ?

Answer 31

Utfodring vanligare – praxis vid utfodring?

Stor risk för sjukdomar vid utfodring i hägn

Står tätt

Det naturliga för renen är att gå in i en katabol fas under vintern

Question 32

Sjukdomar i hägn - problem med utfodring hos renen?

Answer 32

Känsliga för infektioner

Känslig mag-/tarmkanal: mycket känslig för foderbyten eller plötsligt insatt foder

Snabb tarmpassage

Visar ogärna symtom

Kunskapsbrist, många har inte utfodrat länge i Sverige

I Finland har man utfodrat sedan 80-talet, särskilt i södra området där det inte är samisk renskötsel

Question 33

Sjukdomar i hägn - Vilka foderrelaterade sjukdomar finns?

Answer 33

Acidos/svalpmage

Diarré (vanligaste att man ser först)

Enterotoxinemi (någonting har blivit fel i tarmen så att gifter bildas i tarmen och går ut i kroppen)

Blöt buk

Inpackningar i förmagar eller löpmage

Tympansin (trumsjuka)

Munhåla/tänder, inpackningar

Gastrit/magkatarr

Avmagring

Främmande föremål (plast, snören)

Träkrubbor - sår av stickor som kan leda till infektioner såsom Nekrobacillos

För grovt grovfoder kan också leda till sår och orsaka infektioner

Viktigt att de har tillgång till ren snö eller en rinnande bäck vid utfodring i hage

Question 34

Exempel på övriga problem som kan uppstå i renskötseln?

Answer 34

Trauma (trafik, rovdjur, hantering)

Fotosensibilitet (vita renar)

Abort (inte ovanligt)

Livmoderframfall (inte ovanligt efter aborter)

Rovdjur

Tumörer

Svält

Question 35

Faktorer som kan påverka risk för sjukdom?

Answer 35

Trängsel

Bristande hygien

Stress (kyla, temperaturväxlingar, hantering, foderomställning, flytt) – djur i sämre kondition känsliga

Näringsbrist - energibrist alt. brist på specifika näringsämnen

Väder - mycket kallt i kombination med annan påfrestning - snabba väderomslag, störningar, låst bete (när de inte hittar maten på vintern)

Question 36

Sjukdomsregistrering - rapportering?

Answer 36

På slakterierna kodar veterinärerna för sjukdomar

Ansvar för rapportering? Många renägare vet inte vad som dokumenterats
- Livsmedelsverket ska meddela renägarna vid inspektionsresultat men de gör de inte

• Renskötarna kan kontakta slakterierna för resultat men många vet inte om att de kan göra det
• Rapporteringen fungerar inte - ett omtalat ämne

Viktigt att djurägare får information

Renarna är inte individmärkta vilket gör att det inte går att spåra till individer

Dokumentation på kodningen finns digitalt sedan 2014

Question 37

Hur många slakterier är godkända för att slakta ren och hur många är aktiva?

Answer 37

14 slakterier som är godkända för att slakta ren varav 11 aktiva (2023)

Question 38

Slakt och hantering vid slakt - regler och specifika bestämmelser?

Answer 38

Samma regler som för andra arter + specifika bestämmelser för slakt

Specifika bestämmelser för:
- Samling/drivning och skiljning (för att undvika stress och säkra att det finns tillräckligt bra snöunderlag gör drivning)

• Transport
• Vistelse vid slakteri före slakt (max 5 dagar)
• Avlivning

Question 39

Skillnaderna till andra produktionsdjur?

Answer 39

Renar är inte nödvändigtvis handtama

Renar är extrema flockdjur

Inte vana vid att vara instängda

Question 40

Utmaningar i samband med slakt? Välfärdsproblem

Answer 40

Hantering, frakturer, stressrelaterad diarré och magsår (renarna utvecklar magsår och gastrit relativt snabbt)

Utfodringsrutiner (inte vana vid foder eller foderrutinerna på slakteriet)

Question 41

Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet?

Answer 41

Drivning, flyttning

Skiljning

Märkning

Transport

Slakt

Utfodring

Kastrering

Question 42

Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet:
Drivning, flyttning? Vilka hjälpmedel används, vilka bestämmelser finns?

Answer 42

Idag har renskötare mindre kontakt med renarna än för 100 år sen (pga större hjordar och hjälpmedel som används t ex drönare, helikopter, skoter, fyrhjuling).

Bestämmelser:
- Terräng, skare, snödjup, tid på året (finns bestämmelser för dessa vid drivning)

• Tempo (inte snabbare än hur en renskötare hade rört sig till fots)
• Dräktiga djur (får inte drivas)
• Inte högdräktiga och djur som precis kalvat

Drivning med helikopter:
- Alltid en renskötare med i helikoptern

• Får inte gå snabbare än vad hundarna och renskötarna till fots hänger med
• Snödjupet inte mer än 30 cm

Drivning med snöskoter och hund:
- Går långsamt för att renarna inte ska bli stressade

• Håller kanterna med snöskoter och hund för att driva dem åt rätt håll

Question 43

Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet: Skiljning? När och hur sker detta? Vilka problem finns?

Answer 43

Hösten och början av vintern

Samlar in för slakt

Större grupper under vintern

Familjegrupper under sommaren

Skiljning till slakt och vintergrupper

Lasso har minskat
- Under sarvslakt förekommer lasso - på vintern

Problem:
- Ökad risk för smittspridning av sjukdomar och skador, undvikande av långvarig stress

• Stressade under så kort tid som möjligt
• Kortvarig stress är inget problem, men pågår det i 5-6 timmar kan det orsaka problem

Question 44

Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet: Märkning - När sker detta? Vilka rekommendationer finns gällande temperatur?

Answer 44

Juli

Under nätterna på sommaren när det är svalare

T.ex. temperatur över -5ºC vid märkning, inte kallare än så för att blodet koagulerar snabbt

Question 45

Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet: Transport - När sker detta? Artspecifika bestämmelser?

Answer 45

Säsongsvisa transporter

Transport mellan betesmarker, till slakt

Transport på grund av infrastruktur och annan markanvändning

Exempel artspecifika bestämmelser:
- Ej transport av renar 23 dagar före beräknad förlossning

• Transport högst 8h
• Ej transport av renar med basthorn (blodförsörjning i hornen)

Question 46

Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet: Utfodring - problem? Effekter på beteende? Privatpersoner med skoter?

Answer 46

Vilket foder är lämpligast?

Risk för smittspridning.

Effekter på renens betesbeteende?

Kostsamt

Svårt att utforda tusentals djur, utfodrar de svagaste individerna såsom kalvar

Effekter på beteende:
Utfodring av kalvar i hägn minskar deras förmåga att hitta lav kommande vintrar

Ökad tamhetsgrad (indirekta effekter: minskad vaksamhet för rovdjur och trafik)

Minskad anknytning mellan vaja-kalv?
- Inte undersökt experimentellt

• Men många renskötare i Finland har observerat att vajorna lämnar kalven efter sig - kalven hamnar efter och har svårare att överleva

Renarna springer efter och vill ha foder

Renarna kan associera skotern med foder - privatpersoner med skoter kan bli jagade av renarna för att de tror att de kommer med mat

Question 47

Djurvälfärd - Andra faktorer?

Answer 47

Betesro

Avlivning

Tillgång till veterinärer

Sjukdomsregistrering
Väder och klimatförändringar

Infrastruktur (vägar, järnvägar)

Question 48

Djurvälfärd - Andra faktorer - Betesro?

Answer 48

Bygga upp kroppsreserver under sommaren för att klara vintern och även våren

Question 49

Djurvälfärd - Andra faktorer - Sjukdomsregistrering?

Answer 49

Viktigt att renskötarna får information om eventuella smittor när de lämnat in djuren för slakt - för att förhindra smittspridning

Fungerar inte optimalt idag

Question 50

Djurvälfärd, djurskydd - Lagstiftning och specifika bestämmelser?

Answer 50

Renar omfattas av samma djurskyddslagstiftning och förordningar som andra tamdjur

Specifika bestämmelser finns när det gäller bl a transport, slakt och helikopterdrivning

Transport: EU-förordningen 1/2005 och nationella tilläggsbestämmelser

Slakt: Föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning

Helikopterdrivning: Allmänna råd gällande helikopterdrivning av renar

Question 51

Fallstudie 1: Låst bete

Det är i början av januari månad, en vintergrupp med ca 1000 renar befinner sig i skogen på vinterbete. Hittills har betet varit bra och renarna är i relativt god kondition för att vara den här tiden på året. Det kommer en period med milt väder och regn varpå det fryser på igen. Betet blir låst och renarna börjar sprida sig.

Vilka val har renägaren? Vilka avvägningar behöver göras? Vad är riskerna om renägaren gör på ena eller andra sättet?

Answer 51

Avvakta och inte göra något
- Avvakta eftersom renarna är i bra hull och det har varit bra bete

Driva till hägn och utfodra
- Håller sig i bättre hull till våren
- Skydd mot rovdjur
- Inte beblanda sig med hjordar och vintergrupper
- Sämre för renen
- Mag- och tarmproblem

Arbetsinsats, tid och resurser - vissa tycker hägn är bättre och andra tycker stödutfodring är bättre

Var går gränsen? hur länge ska man utfodra?
- Lätt att inte sluta utfodra när man väl börjat
- Kan bli väldigt riskabelt om man väntar för länge med att utfodra

Vissa utfodrar med lav, vilket är mer naturligt - men det är inte tillräckligt näringsrikt om renen är i dåligt hull och skick

Driva till platser där det finns bättre bete

Stödutfodra istället för att utfodra i hägn
- Kan påverka uppkomsten av lav igen

Infrastruktur är en risk

Kan vara låst bete många år i rad och kan vara vanligt förekommande - mer frekvent idag än förr

Question 52

Fallstudie 2: Skador vid slakt

Vid besiktning av renslaktkroppar på en höstslakt noterar besiktningsveterinären att flera renar (kalvar) har läkta revbensbrott. Veterinärens spekulation blir att skadorna uppstått i samband med kalvmärkning.
Hur skulle man kunna göra för att
1) undersöka om detta är vanligt förekommande skador,
2) ta reda på orsak till skadorna?

Answer 52

Bättre informationsöverföring och utformning av rapporteringssystemet så att det blir mer lättillgängligt för renskötarna

Kontrollprogram under en viss period - ett samarbete mellan renskötare och slakterier för att undersöka hur vanligt förekommande det är men också för att hitta källan till orsaken

Undersöka hur gamla revbensbrotten är för att kunna koppla dessa till specifika händelser

Observera från kalvning till kalvmärkning och fram till slakt för att se om eventuella trauman uppstått

Skulle kunna vara skador från varg och rovdjur
- Vargen skapar panik i hela flocken - kan både leda till direkta och indirekta skador
- Varg får inte skapa revir i renskötselområden men de får vandra förbi
- Skyddsjakt är tillåtet

Transportskador

Kommer renarna från samma ställe eller olika - spåra vart det har hänt

Question 53

Fallstudie 3: Parasitbehandling av ren
Varje år behandlas de allra flesta livrenar renar med Ivomec eller liknande preparat för att bli av med korm, svalgbroms och andra parasiter. Detta har lett till en avsevärd förbättring av djurhälsan hos renarna. Det finns dock oro och diskussion kring resistens och spridning av preparatet i naturen.

Vilka konsekvenser kan man förvänta sig om man helt skulle upphöra med behandlingen? Vad kan man göra för att undvika riskerna?

Answer 53

Upphör behandlingen är det större risk att fler renar blir sjuka, sämre produktion osv

Dels avmaska i mindre utsträckning - fokusera på yngre djur som är mer mottagliga

Hålla koll på anmärkningar från slakterier
- Hur mycket korm har renarna
- Har de behandlat alla renarna men att det ändå finns korm så vet man om att det finns resistens

Förekomst av parasiter på markerna - undvika så gott som möjligt områden med högt parasittryck

Inte lika mycket avmaskningsmedel - inte lika stor risk för resistens

Korm - flugor lägger ägg i pälsen - svåra att slippa undan eftersom det är flygande parasiter som lägger ägg i pälsen eller sprutar in ägg i nosen

En problematik är att alla djur inte kommer in i skiljning osv - alla behandlas inte

Skulle alla behandlas skulle man kunna undkomma många av problemen

En risk med underdosering är att alla parasiter inte försvinner - skapar resistens

Viktigt att dosera tillräckligt - i princip alla uppskattar vikten på renarna - kan leda till resistens - bättre att överdosera än att underdosera

Hjärnhinnemask som når hjärnan rekommenderas avlivning - går inte att behandla

Question 54

Fallstudie 4: Skadad ren i hjorden

En sameby har samlat 2500 renar för flytt från höstbete i fjällområdet till vinterbete i skogen. De har flyttat i fyra dagar i bra väder och de har en dag kvar till skiljningshagen. Under eftermiddagen den fjärde dagen kommer ett väderomslag med hård vind och snöfall. En av renägarna ser att en ren har brutit ett ben. Ingen har sett den tidigare, då den har följt med i mitten av renhjorden. Den borde avlivas direkt, men den är skygg och springer rakt in i renhjorden när en renägare försöker kasta fast den. Vad ska de göra?

Answer 54

Hur mycket material har de möjlighet har de med vid drivning?

Sätta upp en avskiljningshage för att skilja den skadade renen - svårt i praktiken

Naturliga barriärer såsom vattendrag

Skapar panik i hela hjorden vilket riskerar att flera renar i hjorden blir skadade

Utmaning: De får inte ta med vapen på snöskotern hur som helst för att avliva enskilda individer

Pga risken att skada andra renar - så kräver inte lagen att man hanterar den enskilda renen där och då om den inte går att få tag på

Är de påväg till ett hägn - låt individen vara och vänta tills man kommer fram

Avlivning vid alla benbrott

Ett fåtal har sjukbox hemma men det är ffa de som har tamrenar i hage hemma