Aktuella sjukdomsutbrott, slakt, regelverk, sjukdomsregistrering, djurvälfärd 6/11 Flashcards
När börjar renskötselåret och hur många årstider/säsonger finns?
Renskötselåret börjar i maj - observation av renskötarna
Renskötselåret delas in i 8 årstider
- vår
- vårsommar
- sommar
- höstsommar
- höst
- höstvinter
- vinter
- vårvinter
Vad skiljer sommaren från vintern på renåret?
Under vintern är tillgången på bete minde och av sämre kvalitet, vilket gör att renen går in i en katabol fas och måste nyttja sina kroppsreserver
Under sommaren är betet av hög kvalitet och under den här perioden är det viktigt att renen får betesro och kan bygga upp sina kroppsreserver
Renens biologi, betesmönster och diet är anpassad till den varierande födotillgången mellan årstiderna
När hanteras renarna ffa?
Hantering av renarna sker ffa under hösten och vintern, men även under sommaren vid kalvmärkning (viktigt att de får vara ostörda under sommaren)
Förändringar i omgivningen ger nya problem - Förändrat klimat?
Fästingar och andra nya vektorer
- Spridda över hela landet - risk för att nya sjukdomar sprids
Problemet för renar kan liknas med oss och covid-19: de saknar immunitet
- Gör att de blir känsliga om det kommer nya sjukdomar
Väderomställningar
- När temperaturerna varierar mellan plus och minus blir isbildning vanligare och även fysiologisk stress, vilket gör att de blir mer mottagliga för sjukdomar
Utfodring vanligare
- Sjukdomar och beteendeförändringar - minskar förmågan att utnyttja det naturliga betes- och födosöksbeteendet
Förändringar i omgivningen ger nya problem - Markexploateringar?
T ex vindkraft, skogsindustri, gruvor, vägar, turism
Leder till begränsat bete, krympande marker och förändrat beteende
- Betesmarkerna försvinner eller blir outnyttjade pga störningar
Vanligaste fynden vid obduktion?
Utmärgling
Ögon (infektioner)
Munhåla/käke/tänder (allvarliga effekter om infektion)
ORF (hudsjukdom som orsakas av infektion med orfvirus)
Nekrobacillos
Lunginflammation
Skvalpmage (acidos)
Löpmagsinpackning
Diarré
Trauma
Blodförgiftning
Infektiösa sjukdomar - Parasiter - vilka 5 olika finns?
Hudkorm/styngfluga
Svalgkorm/nässvalgstyng
Hjärnhinnemask
Lungmask
Bukhålemask
Hudkorm/Styngfluga, Hypoderma tarandi - vad är dess livscykel?
SOMMAR
Parning:
- Parning i början av sommaren
Äggkläckning:
- Kormflugehonan lägger ägg på hårstrån (kläcks ca juli-aug), den vuxna flugan dör
HÖST
Larv migrerar under huden:
- Larven borrar sig igenom huden och migrerar till ryggen (renarna får bulor längs ryggen)
- Larven växer till under huden och skapar sår, livnär sig sedan på sårsekretet
VÅR
Förpuppning:
- Vuxen larv kryper ut och förpuppar sig i jorden (senvår)
Lämnar puppan:
- Vuxen fluga kläcks, lever ett par veckor, parar sig
Svalgkorm/Nässvalgstyng, Cephenemyia trompe - hur lever och förökar den sig? 5 steg
- Honflugan sprutar in levande larver i nosen på renen, flugan dör sedan
- Larverna tar sig till svalget där de skapar sårhåla (biter sig fast i slemhinnan)
- Färdigvuxna larver släpper taget; frustas ut
- Larven förpuppas i marken
- Vuxen fluga kläcks och parar sig
Vad kan Svalgkorm/Nässvalgstyng orsaka för problem?
Vuxna larverna orsakar hosta/andningssvårigheter (när de biter sig fast i svalget och faller ner till lungorna)
Kan orsaka kvävningsdöd
Dokumenterat fall på 1,5 kg larver i ett djur
Såret i slemhinnan kan orsaka andra problem såsom nekrobacillos
Parasitbehandling av ren (avmaskning)?
1960-tal: Hud- och svalgkorm uppskattades stå för 15-20% reducerad renskötselinkomst
1970-tal: Ivermectin upptäcktes (en parasitbehandling)
1980-tal: Ivermectin (t ex Ivomec®vet) kom till medicinsk användning på ren via injektion under hösten (för alla parasiter men ffa för att förebygga riskerna med korm)
Vilken parasitbehandling används idag?
Ivermectin (t ex Ivomec®vet)
Vad är gemensamt för alla parasiter?
att de orsakar välfärdsproblem
Vad är specifikt för hjärnhinnemask?
Hjärnhinnemasken har en livscykel med snäckor som mellanvärd och renen som huvudvärd. I renen kan migrerande larver (larver i rörelse) orsaka allvarlig skada på grund av inflammationsreaktioner i hjärnan eller ryggmärgen. Typiska symptom är inkoordination (bristande samverkan) i bakbenen och sänkt bakparti.
Översta bilden - en ren med hjärnhinnemask - svårt att behandla med parasitbehandling när den nått hjärnan - förlamade bakben och sprattlar omkring i en cirkel - avlivning - även en risk för resistens när inte behandlingen biter på alla typer av hjärnhinnemask
I norge misstänker man viss resistens mot en viss typ av hjärnhinnemask - en viss orsak är klimatförändringarna eftersom den har snäcka som mellanvärd
Vad är specifikt för lungmask?
ffa våren och sommaren - smittar via betet
Den ger upphov till hosta och dålig tillväxt hos främst yngre djur.
När det finns mycket lungmask kan inflammationen som uppstår i lungvävnaden bidra till att djuret får sämre lungfunktion och parasitbördan kan bidra till nedsättning av kondition och därmed överlevnad. Ungdjur, djur som svälter eller djur med andra sjukdomar påverkas sannolikt mer av omfattande angrepp av lungmask.
Lungmaskarna är mer aktiva under sommarhalvåret och inaktiva under vintermånaderna, vilket gör att parasiter i luftrören endast ses under delar av året.
Lilla lungmasken är släkt med hjärnhinnemasken och har en livscykel mycket lik hjärnhinnemaskens, med en fas i värddjuret och en fas i en yttre mellanvärd (snäcka). Infekterade djur utsöndrar larver via avföringen, och efter mellansteget i snäckan kan nya djur infekteras via betet.
Djur kan även infekteras av den stora lungmasken, Dictyocaulus capreolus. Denna sprids också via betet, men här sker smittspridningen direkt, utan mellanvärd.
Infektiösa sjukdomar - vilka två virus är vanligast?
ORF (hudsjukdom som orsakas av infektion med orfvirus)
Herpes (Cervid herpesvirus 2)
Infektiösa sjukdomar - vilka 5 bakterier är vanligast?
Fusobacterium necrophorum (orsakar nekrobacillos)
Chlamydia pecorum (hittats i ögonen vid ögoninfektion)
Moraxella, pseudomonas mfl (kan orsaka ögoninfektion)
Pasteurella multocida (lunginflammation)
Listeria (abort och hjärnhinneinflammation - ffa kopplat till när de äter ensilage)
Vad är Nekrobacillos (munröta) - Fusobacterium necrophorum?
Bakterien förekommer normalt i tarmen
Bakterien behöver sannolikt en slemhinneskada
Bakterien orsakar vävnadsdöd (nekros = vävnadsdöd)
- Kan bli hål genom kinden
- Tungan ruttnar bort
- Väldigt allvarliga effekter
Ses ofta i våmväggen
Vad är ORF?
hudsjukdom som orsakas av infektion med orfvirus
Zoonos – kan smitta till människa
Virus (går inte att behandla)
Renen måste läka sig själv
Ofta kan det bli infektion med nekrobacillos efter ORF
Såret kan leda till andra infektioner
Vilka nya problem finns när man pratar om infektiösa sjukdomar?
Sår
- Observerat i Norge, Sverige och Finland
- Generell påverkan
- Nytt virus - prel. namn “renkoppsvirus”
- Virusfamilj: koppvirus (Poxviridae)
- Virussläkte: hjortkoppsvirus (Cervidpoxvirus)
Förändringar i lever
- Parasit från knott?
Vad är CWD?
Chronic wasting disease, ”avmagringssjuka”
Inte påvisats i Sverige, men finns en risk
Känt hos hjortdjur i Nordamerika sedan 1960-talet
Prionsjukdom som kännetecknas av degenerativa förändringar i hjärnan vilket leder till hjärnskador
Leder alltid till döden (viktigt: den typiska varianten)
Lång inkubationstid (månader - år)
Mest framträdande symtomen: avmagring och beteendeförändringar
CWD hos ren i Norge
2016 (mars) hos vildren på Nordfjella, Norge
Alla (ca 2000) renar avlivade i området 2017-2018
Totalt 21 vildrenar med konstaterad CWD (2022)
Enstaka fall hos älg och kronhjort (gamla djur, atypisk variant – ej smittsam)
Epizooti, anmälningspliktig
Övervakning sedan 2018 – 2021 (avslutad)
- djur med symtom provtas fortfarande
Fall av CWD i Sverige?
Sverige:
Inga fall hos ren i Sverige
Atypisk variant hos gamla älgar (inga tecken på smittsamhet)
Antrax (mjältbrand), Bacillus anthracis - förekommer det i Sverige? Andra fall?
Förekommer inte i Sverige, men är en oro om det skulle komma in
Utbrott på Yamal (västra Sibirien) i juli 2016. Ca 2500 renar döda. Människor smittade, minst 20 konstaterade fall. En 12-årig pojke dog.
Vaccinationsprogram: ca 200 000 renar och 12 000 människor vaccinerade t.o.m. augusti 2016
Renen är känslig för mjältbrand men ej påvisad i Sverige
Detta var ett fall när permafrosten smälte - antrax har en förmåga att ligga vilande under permafrosten och komma fram när den smälter - en stor risk i och med klimatförändringarna
Primära (2 st) och sekundära (3 st) ögonsjukdomar?
Primärt
- Herpesvirus
- Klamydia (Bakterie)
Sekundärt (bakterier)
- Pseudomonas
- Klebsiella
- Moraxella bovoculi sp.
Vad är specifikt för den primära ögonsjukdomen herpesvirus?
Ger skador på hornhinnan > ger sekundär bakterieinfektion > inkörsport till nekrobacillos
Artspecifik
Stress ger utbrott (rovdjur, transport, hantering, väderförändringar)
Renar i Sverige har Herpes (spritt i hela Sapmi), men nöt har inte det - ungefär hälften som har herpes latent
Går ej att behandla
Vad är specifikt för den primära ögonsjukdomen Klamydia?
Bakterie
Kan behandlas (bredspektrumantibiotika, tetracykliner)
Vad är specifikt för den sekundära ögonsjukdomen av bakterien Pseudomonas?
inte så vanlig men gör att ögonvävnaden smälter vilket är väldigt smärtsamt för renen - uppkommer ofta efter herpes - allvarlig men finns ingen behandling som är godkänd för livsmedelsproducerande djur
Smälter ner vävnaden i ögat
Går inte att behandla*
- Finns läkemedel, men får inte användas i Sverige på livsmedelsproducerande djur
Vad är specifikt för den sekundära ögonsjukdomen av bakterien Klebsiella?
Går att behandla
Ovanlig
Vad är specifikt för den sekundära ögonsjukdomen av bakterien Moraxella?
Moraxella bovoculi sp.
vanlig och kan orsaka problem men går att behandla
Vanligaste bakterien, lätt att behandla
Sjukdomar i hägn ?
Utfodring vanligare – praxis vid utfodring?
Stor risk för sjukdomar vid utfodring i hägn
Står tätt
Det naturliga för renen är att gå in i en katabol fas under vintern
Sjukdomar i hägn - problem med utfodring hos renen?
Känsliga för infektioner
Känslig mag-/tarmkanal: mycket känslig för foderbyten eller plötsligt insatt foder
Snabb tarmpassage
Visar ogärna symtom
Kunskapsbrist, många har inte utfodrat länge i Sverige
I Finland har man utfodrat sedan 80-talet, särskilt i södra området där det inte är samisk renskötsel
Sjukdomar i hägn - Vilka foderrelaterade sjukdomar finns?
Acidos/svalpmage
Diarré (vanligaste att man ser först)
Enterotoxinemi (någonting har blivit fel i tarmen så att gifter bildas i tarmen och går ut i kroppen)
Blöt buk
Inpackningar i förmagar eller löpmage
Tympansin (trumsjuka)
Munhåla/tänder, inpackningar
Gastrit/magkatarr
Avmagring
Främmande föremål (plast, snören)
Träkrubbor - sår av stickor som kan leda till infektioner såsom Nekrobacillos
För grovt grovfoder kan också leda till sår och orsaka infektioner
Viktigt att de har tillgång till ren snö eller en rinnande bäck vid utfodring i hage
Exempel på övriga problem som kan uppstå i renskötseln?
Trauma (trafik, rovdjur, hantering)
Fotosensibilitet (vita renar)
Abort (inte ovanligt)
Livmoderframfall (inte ovanligt efter aborter)
Rovdjur
Tumörer
Svält
Faktorer som kan påverka risk för sjukdom?
Trängsel
Bristande hygien
Stress (kyla, temperaturväxlingar, hantering, foderomställning, flytt) – djur i sämre kondition känsliga
Näringsbrist - energibrist alt. brist på specifika näringsämnen
Väder - mycket kallt i kombination med annan påfrestning - snabba väderomslag, störningar, låst bete (när de inte hittar maten på vintern)
Sjukdomsregistrering - rapportering?
På slakterierna kodar veterinärerna för sjukdomar
Ansvar för rapportering? Många renägare vet inte vad som dokumenterats
- Livsmedelsverket ska meddela renägarna vid inspektionsresultat men de gör de inte
- Renskötarna kan kontakta slakterierna för resultat men många vet inte om att de kan göra det
- Rapporteringen fungerar inte - ett omtalat ämne
Viktigt att djurägare får information
Renarna är inte individmärkta vilket gör att det inte går att spåra till individer
Dokumentation på kodningen finns digitalt sedan 2014
Hur många slakterier är godkända för att slakta ren och hur många är aktiva?
14 slakterier som är godkända för att slakta ren varav 11 aktiva (2023)
Slakt och hantering vid slakt - regler och specifika bestämmelser?
Samma regler som för andra arter + specifika bestämmelser för slakt
Specifika bestämmelser för:
- Samling/drivning och skiljning (för att undvika stress och säkra att det finns tillräckligt bra snöunderlag gör drivning)
- Transport
- Vistelse vid slakteri före slakt (max 5 dagar)
- Avlivning
Skillnaderna till andra produktionsdjur?
Renar är inte nödvändigtvis handtama
Renar är extrema flockdjur
Inte vana vid att vara instängda
Utmaningar i samband med slakt? Välfärdsproblem
Hantering, frakturer, stressrelaterad diarré och magsår (renarna utvecklar magsår och gastrit relativt snabbt)
Utfodringsrutiner (inte vana vid foder eller foderrutinerna på slakteriet)
Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet?
Drivning, flyttning
Skiljning
Märkning
Transport
Slakt
Utfodring
Kastrering
Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet:
Drivning, flyttning? Vilka hjälpmedel används, vilka bestämmelser finns?
Idag har renskötare mindre kontakt med renarna än för 100 år sen (pga större hjordar och hjälpmedel som används t ex drönare, helikopter, skoter, fyrhjuling).
Bestämmelser:
- Terräng, skare, snödjup, tid på året (finns bestämmelser för dessa vid drivning)
- Tempo (inte snabbare än hur en renskötare hade rört sig till fots)
- Dräktiga djur (får inte drivas)
- Inte högdräktiga och djur som precis kalvat
Drivning med helikopter:
- Alltid en renskötare med i helikoptern
- Får inte gå snabbare än vad hundarna och renskötarna till fots hänger med
- Snödjupet inte mer än 30 cm
Drivning med snöskoter och hund:
- Går långsamt för att renarna inte ska bli stressade
- Håller kanterna med snöskoter och hund för att driva dem åt rätt håll
Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet: Skiljning? När och hur sker detta? Vilka problem finns?
Hösten och början av vintern
Samlar in för slakt
Större grupper under vintern
Familjegrupper under sommaren
Skiljning till slakt och vintergrupper
Lasso har minskat
- Under sarvslakt förekommer lasso - på vintern
Problem:
- Ökad risk för smittspridning av sjukdomar och skador, undvikande av långvarig stress
- Stressade under så kort tid som möjligt
- Kortvarig stress är inget problem, men pågår det i 5-6 timmar kan det orsaka problem
Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet: Märkning - När sker detta? Vilka rekommendationer finns gällande temperatur?
Juli
Under nätterna på sommaren när det är svalare
T.ex. temperatur över -5ºC vid märkning, inte kallare än så för att blodet koagulerar snabbt
Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet: Transport - När sker detta? Artspecifika bestämmelser?
Säsongsvisa transporter
Transport mellan betesmarker, till slakt
Transport på grund av infrastruktur och annan markanvändning
Exempel artspecifika bestämmelser:
- Ej transport av renar 23 dagar före beräknad förlossning
- Transport högst 8h
- Ej transport av renar med basthorn (blodförsörjning i hornen)
Moment inom renskötseln där djurvälfärden kan kräva särskild uppmärksamhet: Utfodring - problem? Effekter på beteende? Privatpersoner med skoter?
Vilket foder är lämpligast?
Risk för smittspridning.
Effekter på renens betesbeteende?
Kostsamt
Svårt att utforda tusentals djur, utfodrar de svagaste individerna såsom kalvar
Effekter på beteende:
Utfodring av kalvar i hägn minskar deras förmåga att hitta lav kommande vintrar
Ökad tamhetsgrad (indirekta effekter: minskad vaksamhet för rovdjur och trafik)
Minskad anknytning mellan vaja-kalv?
- Inte undersökt experimentellt
- Men många renskötare i Finland har observerat att vajorna lämnar kalven efter sig - kalven hamnar efter och har svårare att överleva
Renarna springer efter och vill ha foder
Renarna kan associera skotern med foder - privatpersoner med skoter kan bli jagade av renarna för att de tror att de kommer med mat
Djurvälfärd - Andra faktorer?
Betesro
Avlivning
Tillgång till veterinärer
Sjukdomsregistrering
Väder och klimatförändringar
Infrastruktur (vägar, järnvägar)
Djurvälfärd - Andra faktorer - Betesro?
Bygga upp kroppsreserver under sommaren för att klara vintern och även våren
Djurvälfärd - Andra faktorer - Sjukdomsregistrering?
Viktigt att renskötarna får information om eventuella smittor när de lämnat in djuren för slakt - för att förhindra smittspridning
Fungerar inte optimalt idag
Djurvälfärd, djurskydd - Lagstiftning och specifika bestämmelser?
Renar omfattas av samma djurskyddslagstiftning och förordningar som andra tamdjur
Specifika bestämmelser finns när det gäller bl a transport, slakt och helikopterdrivning
Transport: EU-förordningen 1/2005 och nationella tilläggsbestämmelser
Slakt: Föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning
Helikopterdrivning: Allmänna råd gällande helikopterdrivning av renar
Fallstudie 1: Låst bete
Det är i början av januari månad, en vintergrupp med ca 1000 renar befinner sig i skogen på vinterbete. Hittills har betet varit bra och renarna är i relativt god kondition för att vara den här tiden på året. Det kommer en period med milt väder och regn varpå det fryser på igen. Betet blir låst och renarna börjar sprida sig.
Vilka val har renägaren? Vilka avvägningar behöver göras? Vad är riskerna om renägaren gör på ena eller andra sättet?
Avvakta och inte göra något
- Avvakta eftersom renarna är i bra hull och det har varit bra bete
Driva till hägn och utfodra
- Håller sig i bättre hull till våren
- Skydd mot rovdjur
- Inte beblanda sig med hjordar och vintergrupper
- Sämre för renen
- Mag- och tarmproblem
Arbetsinsats, tid och resurser - vissa tycker hägn är bättre och andra tycker stödutfodring är bättre
Var går gränsen? hur länge ska man utfodra?
- Lätt att inte sluta utfodra när man väl börjat
- Kan bli väldigt riskabelt om man väntar för länge med att utfodra
Vissa utfodrar med lav, vilket är mer naturligt - men det är inte tillräckligt näringsrikt om renen är i dåligt hull och skick
Driva till platser där det finns bättre bete
Stödutfodra istället för att utfodra i hägn
- Kan påverka uppkomsten av lav igen
Infrastruktur är en risk
Kan vara låst bete många år i rad och kan vara vanligt förekommande - mer frekvent idag än förr
Fallstudie 2: Skador vid slakt
Vid besiktning av renslaktkroppar på en höstslakt noterar besiktningsveterinären att flera renar (kalvar) har läkta revbensbrott. Veterinärens spekulation blir att skadorna uppstått i samband med kalvmärkning.
Hur skulle man kunna göra för att
1) undersöka om detta är vanligt förekommande skador,
2) ta reda på orsak till skadorna?
Bättre informationsöverföring och utformning av rapporteringssystemet så att det blir mer lättillgängligt för renskötarna
Kontrollprogram under en viss period - ett samarbete mellan renskötare och slakterier för att undersöka hur vanligt förekommande det är men också för att hitta källan till orsaken
Undersöka hur gamla revbensbrotten är för att kunna koppla dessa till specifika händelser
Observera från kalvning till kalvmärkning och fram till slakt för att se om eventuella trauman uppstått
Skulle kunna vara skador från varg och rovdjur
- Vargen skapar panik i hela flocken - kan både leda till direkta och indirekta skador
- Varg får inte skapa revir i renskötselområden men de får vandra förbi
- Skyddsjakt är tillåtet
Transportskador
Kommer renarna från samma ställe eller olika - spåra vart det har hänt
Fallstudie 3: Parasitbehandling av ren
Varje år behandlas de allra flesta livrenar renar med Ivomec eller liknande preparat för att bli av med korm, svalgbroms och andra parasiter. Detta har lett till en avsevärd förbättring av djurhälsan hos renarna. Det finns dock oro och diskussion kring resistens och spridning av preparatet i naturen.
Vilka konsekvenser kan man förvänta sig om man helt skulle upphöra med behandlingen? Vad kan man göra för att undvika riskerna?
Upphör behandlingen är det större risk att fler renar blir sjuka, sämre produktion osv
Dels avmaska i mindre utsträckning - fokusera på yngre djur som är mer mottagliga
Hålla koll på anmärkningar från slakterier
- Hur mycket korm har renarna
- Har de behandlat alla renarna men att det ändå finns korm så vet man om att det finns resistens
Förekomst av parasiter på markerna - undvika så gott som möjligt områden med högt parasittryck
Inte lika mycket avmaskningsmedel - inte lika stor risk för resistens
Korm - flugor lägger ägg i pälsen - svåra att slippa undan eftersom det är flygande parasiter som lägger ägg i pälsen eller sprutar in ägg i nosen
En problematik är att alla djur inte kommer in i skiljning osv - alla behandlas inte
Skulle alla behandlas skulle man kunna undkomma många av problemen
En risk med underdosering är att alla parasiter inte försvinner - skapar resistens
Viktigt att dosera tillräckligt - i princip alla uppskattar vikten på renarna - kan leda till resistens - bättre att överdosera än att underdosera
Hjärnhinnemask som når hjärnan rekommenderas avlivning - går inte att behandla
Fallstudie 4: Skadad ren i hjorden
En sameby har samlat 2500 renar för flytt från höstbete i fjällområdet till vinterbete i skogen. De har flyttat i fyra dagar i bra väder och de har en dag kvar till skiljningshagen. Under eftermiddagen den fjärde dagen kommer ett väderomslag med hård vind och snöfall. En av renägarna ser att en ren har brutit ett ben. Ingen har sett den tidigare, då den har följt med i mitten av renhjorden. Den borde avlivas direkt, men den är skygg och springer rakt in i renhjorden när en renägare försöker kasta fast den. Vad ska de göra?
Hur mycket material har de möjlighet har de med vid drivning?
Sätta upp en avskiljningshage för att skilja den skadade renen - svårt i praktiken
Naturliga barriärer såsom vattendrag
Skapar panik i hela hjorden vilket riskerar att flera renar i hjorden blir skadade
Utmaning: De får inte ta med vapen på snöskotern hur som helst för att avliva enskilda individer
Pga risken att skada andra renar - så kräver inte lagen att man hanterar den enskilda renen där och då om den inte går att få tag på
Är de påväg till ett hägn - låt individen vara och vänta tills man kommer fram
Avlivning vid alla benbrott
Ett fåtal har sjukbox hemma men det är ffa de som har tamrenar i hage hemma
