Renens näringsfysiologi 5/11

Question 1

Årstiderna i renskötseln i stort?

Answer 1

Vår:
Kalvning i maj
En pik vanligtvis mellan 15de och 20de maj

Sommar:
Gott om föda av hög kvalitet - tillväxt, uppbyggnad av kroppsreserver

Växtligheten börjar komma upp omkring juni - då finns det gott om mat för vajan att producera mjölk och så småningom för kalven att äta

Höst:
Brunst
Viktigt att vajan är i tillräckligt bra kondition för att kunna bli dräktig

Vinter:
Lite mat, låg kvalitet, svårt att komma åt - användning av kroppsreserver

Question 2

Vad äter renarna på sommaren?

Answer 2

Betesväxter:
- Gräs, halvgräs (starr, säv mm som finns på myrar)

• Löv (sälg, dvärgbjörk)
• Örter (tolta, mjölkört, daggkåpa…)
• Lav (om den är fuktig)

Question 3

Vad äter renarna på hösten?

Answer 3

Betesväxter:
- Gräs, halvgräs (starr mm) - viktigt

• Rötter av våtmarksväxter (på myrar) är viktiga och väldigt näringsrika
• Lav
• Svamp

Question 4

Vad äter renarna på vintern?

Answer 4

Betesväxter:
- Lav - olika marklavar (ex. renlav) och trädlavar (hänglavar och lav som växer på stammarna)

• Bärris - främst årsskott av blåbärsris
• Gräs och halvgräs - vintergröna delar - viktigt komplement som ger protein och mineraler som det är ont om i laven

Question 5

Ungefär hur många arter äter renarna?

Answer 5

När man har tittat på våminnehåll från renar så har man sett att de äter minst 250 olika arter - det beror såklart på tillgången men de äter det mesta

Question 6

Vad är basresursen?

Answer 6

Tillgången till betesmark är basresursen - det är den som avgör hur många renar man kan ha och hur produktiv renhjorden kan bli

Question 7

Vad krävs av betesmarken?

Answer 7

Betesväxter av god kvalitet (smältbarhet och näringsinnehåll)

Tillräckligt stora arealer i förhållande till antalet renar

Flexibilitet - tillgång till olika betesmark beroende på årstid, väder mm

Mindre känslighet för störningar och förändringar (med stor flexibilitet)

Bra bete ger renar i bra kondition, högre överlevnad och reproduktion

Högre produktivitet - större utrymme för slaktuttag och en bättre ekonomi i renskötseln

Question 8

Renens kroppsreserver?

Answer 8

Renen har stor förmåga att bygga upp kroppsreserver under sommaren och även en god förmåga att mobilisera fett och protein från kroppen för att klara perioder med dålig tillgång på mat under vintern.

Större delen av tillväxten sker under sommaren.
- Kalven växer mycket under första sommaren, tappar vikt och växer återigen sommaren därpå osv tills den har uppnått sin vuxenvikt

Lagra på sommaren…
konsumera på vintern

Question 9

Renen har förmåga att lagra?

Answer 9

stora mängder protein (muskler) och fett

Question 10

Renen betar?

Answer 10

Renen betar selektivt - dvs väljer foder med hög halt av viktiga näringsämnen och hög smältbarhet

För att klara den stora viktökningen på sommaren krävs det att renen kan hitta tillräckligt med mat med hög smältbarhet och högt näringsinnehåll

Question 11

Hur ser vajans tillgång till föda ut under kalvningen?

Answer 11

Liten tillgång på bete i maj när kalven föds

Det gäller att hon är i så pass bra kondition på hösten att hon fortfarande har fettreserver kvar på våren när kalven föds. Man har sett att energin för mjölkproduktion nästan helt tas från lagrat kroppsfett i början av laktationen

Mjölkproduktion helt beroende av vajans kroppsreserver

Question 12

Varför är den nyfödda kalven beroende av mjölken?

Answer 12

Mjölkproduktionen är avgörande för kalvens tidiga överlevnad och tillväxt

Renmjölken är fet och har ett högt proteininnehåll

Kalven följer vajan hela tiden, och då är det en fördel om kalven kan dia under en kort tid och ändå få i sig mycket energi

Question 13

Betar den nyfödda kalven?

Answer 13

Kalven börjar beta lite grann några dagar efter födseln, men betet är till en början en minimal del av födointaget och mjölken är det absolut viktigaste under den första månaden och ibland de första två månaderna. Det är dock viktigt att kalven börjar beta lite för att våmmen ska utveckla sig

Question 14

Kalvens tillväxt? exempel den vita och gråa kalven

Answer 14

Kalven ska växa snabbt så att den blir tillräckligt stor inför nästa vinter

Under sommaren är varje dag är viktig - allt som stör renens betande kan ge negativ effekt på tillväxten och därmed på vikten på hösten

Vita kalven:
- 9 kg i början av juli - troligen född väldigt sent omkring i mitten av juni
- Kan ha svårt att klara nästa vinter

Gråa kalven:
- 26 kg i början av juli

Question 15

Vad väger kalven när den föds i maj, i juli och i november?

Vilken viktökning per dag och vecka?

Answer 15

5 kg vid födsel i maj

25 kg i juli

50 kg i november

Viktökning: 330 g per dag - ca. 2 kg i veckan

Question 16

Vad räknas renen som på skalan från gräsätare “grazers” till selektiva idisslare “browsers”?

Answer 16

Renen räknas som intermediär

Renen räknas som mittemellan men med en viss övervikt åt det selektiva hållet.

Question 17

Vad är skillanden mellan gräsätare “grazers” och selektiva idisslare “browsers”

Answer 17

Skillnaden mellan de här grupperna ligger både i anatomi i mag-tarmkanalen och i de olika arternas betesbeteende. Gräsätare äter mycket på en gång, klarar föda med relativt hög fiberhalt och att betandet avbryts av långa perioder av idissling. Browsers å andra sidan väljer noggrant de finaste växtdelarna och äter korta perioder men betydligt oftare och behöver ägna mindre tid åt att idissla. Renen räknas som mittemellan men med en viss övervikt åt det selektiva hållet.

Question 18

Vad är renen anpassad till att äta?

Answer 18

Renens matsmältningssystem är anpassad till lättsmälta växter (dvs inte för mycket fibrer)

Lättsmält föda ger dels mer näring per kg (torrvikt)

Lättsmält föda går dessutom snabbare genom mag-tarmkanalen och renen kan äta mera

Växter har högst näringsvärde när de är nya och späda

Question 19

Näringsvärdet i växtligheten ändras över växtsäsongen - på vilket sett?

Answer 19

Proteininnehållet och även smältbarheten är högst i början av växtsäsongen. Alla växter tappar proteininnehåll allt eftersom växtsäsongen går och samma mönster gäller smältbarheten

Renlav, som är en helt annan organism, är en symbios mellan svamp och alg och ändras inte beroende på årstid. Där kan olika delar av laven ha olika näringsinnehåll, men årstiden har ingen betydelse.

Question 20

Betydelsen av att renen kan välja bästa födan?

Answer 20

Forskare i Alaska som illustrerar betydelsen av smältbarhet. Man tittade på vad det betyder om renen kan välja mer smältbar växtlighet

Med mer smältbar föda så kan renen äta mera - högre energiintag

Dramatisk effekt om man kollar på den energin det blir kvar för tillväxt och viktökning (kg per vecka)

Question 21

Förutsättningar för optimal tillväxt och uppbyggnad av kroppsreserver?

Answer 21

Möjlighet att välja bra betesområde

Möjlighet att välja betesplats - den fläck man vill beta på

Möjlighet att välja växt, växtdel

“Betesro” - frånvaro av störningar
- Betesro är ett nyckelbegrepp inom renskötseln

Question 22

Vad är det som kan störa betesron?

Answer 22

Om renarna skräms av något, såsom människor eller rovdjur, så kommer de att flytta på sig. Det här tar bort betestid och det gör dessutom att de kanske väljer att vara på ett område där betet inte är av lika bra kvalitet jämfört med där de var från början

Question 23

Vilka är renens specifika parasitflugor?

Answer 23

hudkorm och svalgbroms

Question 24

En återkommande störning på sommaren?

Answer 24

Insekter

Renar tolererar mygg och knott ganska bra om det inte är jättemycket, men broms och renens specifika parasitflugor (hudkorm och svalgbroms) försöker de unvika med alla medel.

Question 25

Hur försöker renarna undkomma insekterna?

Answer 25

På sommaren när det är varmt i fjällen så drar sig renarna ofta högt upp på snöfläckar, vilket inte är så funktionellt om man ska försöka äta så mycket som möjligt. På dessa fläckar kommer de undan insekterna, det är svalare och att luftströmmarna på snöfläckarna blir lite förvirrande för insekterna

Question 26

När är mygg och knott respektive korm och bromsar aktiva?

Answer 26

Mygg och knott blir aktiva vid en 5-6 grader om det inte blåser. Om det blåser behövs det högre temperaturer

Korm och bromsar blir aktiva omkring 12 grader

Question 27

Effekt av insektstress på energiintag och energiförbrukning - Vad betyder temperaturen för renens energibalans?

Answer 27

Under de varmare dagarna var det insekter dygnet runt

De kollade också på vad det här betydde för energiförbrukningen, alltså när renarna måste röra sig mer när det är mycket insekter - aktiviteten går upp när det är mycket insekter och ner när det inte finns störningar

Vajan med kalv som måste producera mjölk (gul) förbrukar mer energi men kruvan följer samma form som för vajan utan kalv (röd)

Hur mycket betestid tar insekterna bort, alltså hur mycket energiintag förlorar man (grön) - utan stress så är energiintaget högre än när insekterna är närvarande - energiintaget är väldigt lågt när det är insekter dygnet runt

Vajan utan kalv klarar sig ganska bra, nästan hela tiden är det ett högre energiintag än energiförbrukning

Vajan med kalv har inte många dagar när hon kan lägga på hullet, utan hon kommer att förlora kroppsvikt under den perioden om det inte är så att hon sänker sin mjölkproduktion för att kompensera för det här

Question 28

Vilka vajor producerar fler kalvar?

Answer 28

Äldre och tyngre vajor producerar fler kalvar

Kondition har väldigt stor betydelse för reproduktionen

En ung vaja har mindre chans att få kalv än en äldre

Chansen att få kalv ökar fram till ungefär 5 års ålder, sen är det ingen skillnad längre förens vajan börjar bli gammal vid 10-12 år och då sjunker chansen igen

Question 29

Vad är förutsättningen för hög överlevnad och god reproduktion ?

Answer 29

Tillräckligt stora och ostörda betesmarker med tillräcklig tillgång på betesväxter av god kvalitet är förutsättningen för hög överlevnad och god reproduktion