Renens näringsfysiologi 5/11 Flashcards
Årstiderna i renskötseln i stort?
Vår:
Kalvning i maj
En pik vanligtvis mellan 15de och 20de maj
Sommar:
Gott om föda av hög kvalitet - tillväxt, uppbyggnad av kroppsreserver
Växtligheten börjar komma upp omkring juni - då finns det gott om mat för vajan att producera mjölk och så småningom för kalven att äta
Höst:
Brunst
Viktigt att vajan är i tillräckligt bra kondition för att kunna bli dräktig
Vinter:
Lite mat, låg kvalitet, svårt att komma åt - användning av kroppsreserver
Vad äter renarna på sommaren?
Betesväxter:
- Gräs, halvgräs (starr, säv mm som finns på myrar)
- Löv (sälg, dvärgbjörk)
- Örter (tolta, mjölkört, daggkåpa…)
- Lav (om den är fuktig)
Vad äter renarna på hösten?
Betesväxter:
- Gräs, halvgräs (starr mm) - viktigt
- Rötter av våtmarksväxter (på myrar) är viktiga och väldigt näringsrika
- Lav
- Svamp
Vad äter renarna på vintern?
Betesväxter:
- Lav - olika marklavar (ex. renlav) och trädlavar (hänglavar och lav som växer på stammarna)
- Bärris - främst årsskott av blåbärsris
- Gräs och halvgräs - vintergröna delar - viktigt komplement som ger protein och mineraler som det är ont om i laven
Ungefär hur många arter äter renarna?
När man har tittat på våminnehåll från renar så har man sett att de äter minst 250 olika arter - det beror såklart på tillgången men de äter det mesta
Vad är basresursen?
Tillgången till betesmark är basresursen - det är den som avgör hur många renar man kan ha och hur produktiv renhjorden kan bli
Vad krävs av betesmarken?
Betesväxter av god kvalitet (smältbarhet och näringsinnehåll)
Tillräckligt stora arealer i förhållande till antalet renar
Flexibilitet - tillgång till olika betesmark beroende på årstid, väder mm
Mindre känslighet för störningar och förändringar (med stor flexibilitet)
Bra bete ger renar i bra kondition, högre överlevnad och reproduktion
Högre produktivitet - större utrymme för slaktuttag och en bättre ekonomi i renskötseln
Renens kroppsreserver?
Renen har stor förmåga att bygga upp kroppsreserver under sommaren och även en god förmåga att mobilisera fett och protein från kroppen för att klara perioder med dålig tillgång på mat under vintern.
Större delen av tillväxten sker under sommaren.
- Kalven växer mycket under första sommaren, tappar vikt och växer återigen sommaren därpå osv tills den har uppnått sin vuxenvikt
Lagra på sommaren…
konsumera på vintern
Renen har förmåga att lagra?
stora mängder protein (muskler) och fett
Renen betar?
Renen betar selektivt - dvs väljer foder med hög halt av viktiga näringsämnen och hög smältbarhet
För att klara den stora viktökningen på sommaren krävs det att renen kan hitta tillräckligt med mat med hög smältbarhet och högt näringsinnehåll
Hur ser vajans tillgång till föda ut under kalvningen?
Liten tillgång på bete i maj när kalven föds
Det gäller att hon är i så pass bra kondition på hösten att hon fortfarande har fettreserver kvar på våren när kalven föds. Man har sett att energin för mjölkproduktion nästan helt tas från lagrat kroppsfett i början av laktationen
Mjölkproduktion helt beroende av vajans kroppsreserver
Varför är den nyfödda kalven beroende av mjölken?
Mjölkproduktionen är avgörande för kalvens tidiga överlevnad och tillväxt
Renmjölken är fet och har ett högt proteininnehåll
Kalven följer vajan hela tiden, och då är det en fördel om kalven kan dia under en kort tid och ändå få i sig mycket energi
Betar den nyfödda kalven?
Kalven börjar beta lite grann några dagar efter födseln, men betet är till en början en minimal del av födointaget och mjölken är det absolut viktigaste under den första månaden och ibland de första två månaderna. Det är dock viktigt att kalven börjar beta lite för att våmmen ska utveckla sig
Kalvens tillväxt? exempel den vita och gråa kalven
Kalven ska växa snabbt så att den blir tillräckligt stor inför nästa vinter
Under sommaren är varje dag är viktig - allt som stör renens betande kan ge negativ effekt på tillväxten och därmed på vikten på hösten
Vita kalven:
- 9 kg i början av juli - troligen född väldigt sent omkring i mitten av juni
- Kan ha svårt att klara nästa vinter
Gråa kalven:
- 26 kg i början av juli
Vad väger kalven när den föds i maj, i juli och i november?
Vilken viktökning per dag och vecka?
5 kg vid födsel i maj
25 kg i juli
50 kg i november
Viktökning: 330 g per dag - ca. 2 kg i veckan
Vad räknas renen som på skalan från gräsätare “grazers” till selektiva idisslare “browsers”?
Renen räknas som intermediär
Renen räknas som mittemellan men med en viss övervikt åt det selektiva hållet.
Vad är skillanden mellan gräsätare “grazers” och selektiva idisslare “browsers”
Skillnaden mellan de här grupperna ligger både i anatomi i mag-tarmkanalen och i de olika arternas betesbeteende. Gräsätare äter mycket på en gång, klarar föda med relativt hög fiberhalt och att betandet avbryts av långa perioder av idissling. Browsers å andra sidan väljer noggrant de finaste växtdelarna och äter korta perioder men betydligt oftare och behöver ägna mindre tid åt att idissla. Renen räknas som mittemellan men med en viss övervikt åt det selektiva hållet.
Vad är renen anpassad till att äta?
Renens matsmältningssystem är anpassad till lättsmälta växter (dvs inte för mycket fibrer)
Lättsmält föda ger dels mer näring per kg (torrvikt)
Lättsmält föda går dessutom snabbare genom mag-tarmkanalen och renen kan äta mera
Växter har högst näringsvärde när de är nya och späda
Näringsvärdet i växtligheten ändras över växtsäsongen - på vilket sett?
Proteininnehållet och även smältbarheten är högst i början av växtsäsongen. Alla växter tappar proteininnehåll allt eftersom växtsäsongen går och samma mönster gäller smältbarheten
Renlav, som är en helt annan organism, är en symbios mellan svamp och alg och ändras inte beroende på årstid. Där kan olika delar av laven ha olika näringsinnehåll, men årstiden har ingen betydelse.
Betydelsen av att renen kan välja bästa födan?
Forskare i Alaska som illustrerar betydelsen av smältbarhet. Man tittade på vad det betyder om renen kan välja mer smältbar växtlighet
Med mer smältbar föda så kan renen äta mera - högre energiintag
Dramatisk effekt om man kollar på den energin det blir kvar för tillväxt och viktökning (kg per vecka)
Förutsättningar för optimal tillväxt och uppbyggnad av kroppsreserver?
Möjlighet att välja bra betesområde
Möjlighet att välja betesplats - den fläck man vill beta på
Möjlighet att välja växt, växtdel
“Betesro” - frånvaro av störningar
- Betesro är ett nyckelbegrepp inom renskötseln
Vad är det som kan störa betesron?
Om renarna skräms av något, såsom människor eller rovdjur, så kommer de att flytta på sig. Det här tar bort betestid och det gör dessutom att de kanske väljer att vara på ett område där betet inte är av lika bra kvalitet jämfört med där de var från början
Vilka är renens specifika parasitflugor?
hudkorm och svalgbroms
En återkommande störning på sommaren?
Insekter
Renar tolererar mygg och knott ganska bra om det inte är jättemycket, men broms och renens specifika parasitflugor (hudkorm och svalgbroms) försöker de unvika med alla medel.
Hur försöker renarna undkomma insekterna?
På sommaren när det är varmt i fjällen så drar sig renarna ofta högt upp på snöfläckar, vilket inte är så funktionellt om man ska försöka äta så mycket som möjligt. På dessa fläckar kommer de undan insekterna, det är svalare och att luftströmmarna på snöfläckarna blir lite förvirrande för insekterna
När är mygg och knott respektive korm och bromsar aktiva?
Mygg och knott blir aktiva vid en 5-6 grader om det inte blåser. Om det blåser behövs det högre temperaturer
Korm och bromsar blir aktiva omkring 12 grader
Effekt av insektstress på energiintag och energiförbrukning - Vad betyder temperaturen för renens energibalans?
Under de varmare dagarna var det insekter dygnet runt
De kollade också på vad det här betydde för energiförbrukningen, alltså när renarna måste röra sig mer när det är mycket insekter - aktiviteten går upp när det är mycket insekter och ner när det inte finns störningar
Vajan med kalv som måste producera mjölk (gul) förbrukar mer energi men kruvan följer samma form som för vajan utan kalv (röd)
Hur mycket betestid tar insekterna bort, alltså hur mycket energiintag förlorar man (grön) - utan stress så är energiintaget högre än när insekterna är närvarande - energiintaget är väldigt lågt när det är insekter dygnet runt
Vajan utan kalv klarar sig ganska bra, nästan hela tiden är det ett högre energiintag än energiförbrukning
Vajan med kalv har inte många dagar när hon kan lägga på hullet, utan hon kommer att förlora kroppsvikt under den perioden om det inte är så att hon sänker sin mjölkproduktion för att kompensera för det här
Vilka vajor producerar fler kalvar?
Äldre och tyngre vajor producerar fler kalvar
Kondition har väldigt stor betydelse för reproduktionen
En ung vaja har mindre chans att få kalv än en äldre
Chansen att få kalv ökar fram till ungefär 5 års ålder, sen är det ingen skillnad längre förens vajan börjar bli gammal vid 10-12 år och då sjunker chansen igen
Vad är förutsättningen för hög överlevnad och god reproduktion ?
Tillräckligt stora och ostörda betesmarker med tillräcklig tillgång på betesväxter av god kvalitet är förutsättningen för hög överlevnad och god reproduktion
