Tentafrågor Flashcards
Du är läkare på en vårdcentral och ska snart träffa Hassan Ahmed, 59 år. Som kontaktorsak står det ”skakningar i armen och problem med motoriken”. Du börjar tänka på Parkinsons sjukdom och skada i cerebellum som tänkbara orsaker. Du kommer ihåg att skakningarna vid de två olika tillstånden kommer vid olika typer av tillfällen i patientens vardag.Fråga B1(1p)När kommer skakningar oftast vid Parkinsons sjukdom?
I vila. D.v.s. då inte armen används.
Fråga B2(1p)När kommer skakningar oftast vid skada av de cerebellära hemisfärerna?
oftast kommer i anslutning till att en rörelse skall utföras.
Fråga B3(1p)Vad kallas de två olika typerna av skakningar med medicinsk terminologi?
Vilotremor och intentionstremor
Du pratar med Hassan och undersöker honom. Han visar alla klassiska symtom på Parkinsons sjukdom inklusive nedsatt rörelseförmåga. Han har väntat förvånande länge med att söka vård.Stora delar av Hassans motoriska symtomorsakas av degeneration av en viss typ av nervceller.
Fråga B4(2p)I vilken anatomisk struktur finns de nervceller vars död orsakar Hassans motoriska symtom och vilken transmittor utsöndrar de? Var så exakt du kan i din nomenklatur.
Stora delar av Hassans motoriska symtom orsakas av degeneration av celler i substantia nigra pars compacta som utsöndrar dopamin.
I många av de dopaminerga celler som fortfarande lever i Hassans hjärna skulle man kunna se förändringar om man studerade dem med mikroskop.
Fråga B5(1p)Vilken är den mest Parkinson-specifika förändringen man kan se i dessa celler?
Den mest Parkinson-specifika förändringen man kan se i dopaminerga celler är Lewykroppar (även Lewyneuriter är OK)

I många av de dopaminerga celler som fortfarande lever i Hassans hjärna skulle man kunna se förändringar om man studerade dem med mikroskop.
Fråga B6(1p)Vad består förändringen av på molekylär nivå?
Den mest Parkinson-specifika förändringen man kan se i dopaminerga celler är Lewykroppar (även Lewyneuriter är OK)
Förändringen till stor del består av alfasynuklein (förändrade former)
Fråga B7 (2p) Om man hittade en behandling som specifikt kunde ta bort Lewykropparna ur Hassans kvarvarande dopaminerga celler och även ta bort nya Lewykroppar varefter de bildades, hur tror du då hans tillstånd skulle utvecklas på sikt? Motivera.
Det är inte säkert att detta hade gjort så stor skillnad. Lösligt oligomert alfasynuklein är toxiskt så alfasynukleinet kan ha uträttat sin sjukdomsdrivande roll innan det fångas i Lewykroppar. Andra processer nedströms alfasynukleinet kan också ha satts igång på ett svårhindrat sätt. Slutligen är det inte säkert att alfasynuklein är den enda nyckeln till celldöden vid all Parkinsons sjukdom. Helt andra processer kan vara inblandade och då hjälper det inte nödvändigtvis att ta bort Lewykropparna.
Hassan har flera släktingar som insjuknat med Parkinson-liknande symtom. Mutationer i vissa gener ökar risken för att man insjuknar i Parkinsons sjukdom och gör att sjukdomen ibland går i familjer. Alfasynuklein är en av generna som kan vara muterade. Fråga B8(1p)Nämn minst en till gen där mutationer har beskrivits ge en tydligt ökad risk för Parkinsons sjukdom.
Gener där mutationer har beskrivits ge en tydligt ökad risk för Parkinsons sjukdom är Parkin, LRRK2, PINK1 eller DJ-1.
Fråga B9 (1p) Parkinson-liknande symtom är även en problematisk biverkning av en viss typ av läkemedel som används i psykiatrin. Vilken typ av läkemedel är detta? Försök vara så specifik som möjligt (du behöver dock inte lista specifika substanser).
Antipsykotika/neuroleptika. I synnerhet de äldre ”klassiska” eller ”typiska” preparaten.
Sten är 55 år och befinner sig på gymmet tillsammans med sin vän Karl. Båda motionscyklar intensivt, och efter en stund säger Sten: ”Konstigt, det gör så ont i vänster arm!” Han minskartempot, vänder sig mot Karl som för att säga något, men innan han får fram något mer segnar han ner på golvet. Karl konstaterar att Sten varken andas eller har puls. När en annan motionär chockad högljutt undrar om Sten fått en stroke, så svarar Karl: ”Nej, det är nog en hjärtinfarkt och hjärtstillestånd! Se till att få hit en hjärtstartare!” Han påbörjar hjärt-och lungräddning. Fråga C1(2p) Beskriv på en övergripande nivå (dvs ej på mikroskopisk/cellulär nivå) de hjärnskador som uppkommer vid hjärtstillestånd respektive olika former av stroke, och hur de makroskopiskt skiljer sig från varandra.
Global ischemi vs fokal ischemi. Förstå denna basala skillnad och kontrastera dem makroskopiskt mot varandra. Differentierar ischemisk och hemorragisk stroke.
Fråga C2(1p)Störning av blodflödet till hjärnan hos Sten kan i första hand leda till brist på två mycket viktiga ämnen i vävnaden. Vilka?
Syre och glukos.
Fråga C3(2 p) En konsekvens av en låg syrenivå är acidos. Beskriv hur acidos uppkommer!
Hypoxi → anaerob glykolysökar i cellen, dvs pyruvat omvandlas till laktatvilket sänker pH i cellen (acidos).
Hypoxi leder till minskning av ATP produktion i cellen.
Fråga C4(3p) Beskriv konsekvensen av ett lågt intracellulär ATP nivå för bibehållande av en normal jonkoncentration i celler. Ta upp de 3 viktigaste joner som påverkas och kan leda till neuronal skada.
En minskning av ATP produktion i hjärncellerhos sten kan leda till attbland annatNa+, K+, och Ca2+pumpar inte fungerar optimalt; leder till en ökning av extracellulär K+, och intracellulär Na+, och Ca2+joner.
En viktig aktör i cellskadekedjan orsakad av ischemi är en förhöjd nivå av intracellulärt Ca2+.
Fråga C5(2p) Beskriv mekanismen bakom denna kraftiga ökning av intracellulärt Ca2+.
Ökningen beror på att (a) Ca2+pumpar och transportörer inte fungerar normalt, samt frisättning från ER och mitokondrier, (b) neuronal depolarisation leder till frisättning av glutamat vilket i sin tur binder till glutamatreceptorer med postsynaptisk Ca+flöde som följd.
Fråga C6 (2p) Beskriv ett exempel på hur cellen skadas när intracellulära Ca2+nivån ökar, och vad konsekvensen av skadan kan vara för cellen?
Ökning av intracellulärt Ca2+ leder till produktion av syreradikaler, aktivering av fosfolipaser, protein kinaser mm (enzymer som löser upp bland annat cellmembran), transkriptionsfaktorer→nekros/apoptos
Fråga C7(1p) Varför är hjärnan speciellt känslig för glukosbrist?
Hjärnan har ingen energidepå, och har begränsade möjlighet att utnyttjafria fettsyror eller ketoner som energikälla.
Efter en stund kommer gympersonalen med en ”hjärtstartare”. Behandlingen är effektiv och Sten återfår pulsen. Fråga C8(2p) Det är välkänt att man vid ischemi i hjärtmuskeln kan få ont i vänster arm, vilket ju Sten gav uttryck för innan han blev medvetslös. (a) Ange namnet på detta smärtfenomen och (b) förklara varför man tror att det uppstår.
(a) Fenomenet kallas refererad smärta, och (b) mekanismen tros vara att den afferenta signaleringen från hjärtat konvergerar på samma ryggmärgsnivå som nervfibrer från vänster arm, varpå hjärnan tolkar det som ”ont i armen”.
Ett par dagar senare besöker Karl sin vän på sjukhuset, och han konstaterar att Sten inte verkar har fått några allvarliga hjärnskador, förmodligen därför att HLR startades omgående och att man snabbt fick igång hjärtat. Sten har därefter behandlats med PCI (percutaneous coronary intervention), som innebär att man punkterar en artär i ljumsken och för in en kateter ända upp till kranskärlen. ”Det konstiga är,” säger Sten, ”att hela lårets framsida brann som eld efter PCI:n, inte bara där de stuckit utan framsidan på låret, typ… –och de säger att de nog stack in i en nerv i samband med ingreppet, för det var svårt att hitta kärlet.” Fråga C9(2p) Vad kallas den typ av smärta som associeras med nervskada och resonera om hur denna typ av smärta skiljer sig från refererad smärta.
Projicerad smärta/neuropatisk smärta. Vid neuropatisk smärta, som beror på en nervskada, projiceras smärtupplevelsen till den skadade strukturens innervationsområde. Det är således viktigt att konceptuellt skilja på refererad och projicerad smärta.
En kväll cirka ett halvår senare inkommer Sten med ambulans till akutmottagningen pga bröstsmärtor. Utredningen visar att det denna gång förmodligen inte var hjärtat som var ”skyldigt” till bröstsmärtorna. När kardiologen ber Sten att visa var han hade ont, pekar Sten med pekfingret på en distinkt punkt strax ett par centimeter nedom vänster bröstvårta. Kardiologen tror att Sten nog drabbades av en panikångestattack.Fråga C10(3p) Beskriv hur en panikångestattack brukar yttra sig.
- Palpitationer, bultande hjärta eller hastig puls
- Svettning
- Darrning eller skakning
- Känsla av att tappa andan
- Kvävningskänsla
- Smärta eller obehag i bröstet
- Illamående eller obehag i magen
- Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
- Derealisations-eller depersonalisationskänslor
- Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
- Parestesier (domningar eller stickningar)
- Frossa eller värmevallningar
Fråga C11(1p) Traditionellt har man ofta, vid behovsmedicinering, behandlat paniksyndrom med … Vilken läkemedelsgrupp?
Bensodiazepiner. beta-blockerare
Fråga C12(1p) Resonera om riskerna med att förskriva bensodiazepiner. OBS frågan handlar inte om akut överdosering utan om vad som kan hända på lite längre sikt.
Att använda bensodiazepiner regelbundet är förknippat med en risk för beroendeutveckling. Initialt aktiveras hjärnans belöningssystem, vilket ökar incitamentet att inta läkemedlet (positiv förstärkning). Efter hand ökar frekvensen och mängden läkemedel som intas, och mer och mer läkemedel måste intas för att få effekt (tolerans). Om läkemedlet inte intas uppstår abstinens. Över tid börjar individen ta läkemedlet mer och mer för att undvika abstinens, dvs negativ förstärkning
Fråga C13(2p) Beskriv bensodiazepinernas verkningsmekanism på receptornivå.
Bensodiaz binder och modulerar GABA A-receptorn så att den GABA-medierade inhibitionen i CNS ökar (ökad kloridkonduktans →mer Cl-in i cellen →hyperpolarisering →svårare att utlösa en AP).
Du sitter som läkare vid en öppen psykiatrisk mottagning och skall träffa Emil, 26 år, som är nyinflyttad till Linköping från Helsingborg. Av remissen framkommer att Emil har ADHD och medicineras med god effekt. Han har flyttat till Linköping för att börja en doktorandtjänst vid medicinska fakulteten.Inför mötet läser du bifogade journalanteckningar från Helsingborg. I den barn och ungdomspsykiatriska (BUP) journalen framkommer att Emil haft problem och utredning avseende ADHD har påbörjats. Samtidigt har det diskuterats runt autismspektrumstörning. I utredningen diskuteras runt ”theory of mind” samt ”central koherens”.
Fråga D1(4p) Förklara begreppet ”theory of mind” vad det betyder, när det bör vara utvecklat, hur det kan undersökas och hur det är av betydelse vid en autismspektrumutredning.
”Theory of mind” utvecklas under de första fem levnadsåren. Det är förmågan att förstå att andra personer har tankar, behov och föreställningar samt att dessa mentala tillstånd påverkar ens egna och andras beteenden. Det är viktigt att förstå att ens egna mentala tillstånd kan skiljas från andra trots att vi befinner oss i samma situation; Kan testas med Sally-Ann testet (false belief-test). Vid autismspektrumstöning är inte theory of mind fullt utvecklat vilket leder till bland annat interpersonella svårigheter.
Fråga D2(5p) Förklara begreppet ”central koherens” vad det betyder och betydelsen för autismstörningsutredningen.
Central koherens: kognitiv stil där man i normaltillståndet kan samla in en mängd information från omvärlden och få en koherent (sammanhängande) meningsfull helhet. Stark central koherens gör att helheten prioriteras på bekostnad av detaljer medan vid svag central koherens missas helheten (ser inte skogen för alla träden). Personer med autismspektrumstörning har svag central koherens vilket gör att omvärlden blir fragmenterad och svår att förstå.






