Övrigt Flashcards
1
Q
ECT
- Grand mal anfall är fokus för terapeutisk effekt, stimulering metod att nå dit
- Under muskelavslappning och i narkos utlöses ett generellt epileptiskt anfall som avslutar sig själv efter 30-60 sekunder
- Anfall utlöses genom att korta strömpulser (liknande naturliga strömpulser) tillförs under ett par sekunder
Hur ofta och länge brukar patienten behandlas?
A
- Upprepas 2-3 ggr/vecka tills att tillstånd hävts (2 veckor) (indexserie)
- Katatoni dagligen för att bryta svårt tillstånd
- Fortsättningsserie 1 ggr/månad efter indexserie för att undvika återinsjuknande upp till 6 månader
- Underhållsbehandling – där annan behandling inte fungerar
2
Q
Beskriv tekniken vid ECT
A
- Pulser
- Temporal summation påverkar excitatoriska postsynaptiska neuron som strömmen når vilket ger aktionspotential. Detta fortplantar sig genom spatial summation (nervernas egen nyrekrytering genom depolarisation) och pulsen arbetar sig framåt (kortikal propagering) troligen till hjärnstam (pacemakerområde) som sedan initierar synkroniserad fyrning vilket innebär att kramptröskel uppnås och grand mal ses
- Avslutas autonomt genom endogena mekanismer
3
Q
När är ECT förstahandsbehandling?
A
- Depressiv episod med svår psykos
- Bipolär sjukdomar med svår depression psykos
- Postpartum psykos
- Akut polymorf psykos utan schizofren sjukdomsbild
- Organisk katatoni
- Malignt neuroleptikasyndrom
4
Q
-
Biverkningar ECT
- Generella
- Huvudvärk, muskelvärk, illamående
- Tandskador
- Fasförskjutning (bipolär sjukdom som kan ge mani hos bipolära)
- Allvarliga somatiska biverkningar
- Blödningar, aspiration, kardiella biverkningar, erytmi, emboli, frakturer
- Generella
Vilka andra biverkningar kan ses?
A
-
Anterograd amnesi – kortminnet
- Input, konsolidering (sparas inte), fördröjd återgivning (tar längre tid att plocka fram ex när din dotter fyller år)
- Förmågan om återgivning återhämtar sig
- Input, konsolidering (sparas inte), fördröjd återgivning (tar längre tid att plocka fram ex när din dotter fyller år)
-
Retrograd amnesi – minnet innan behandling börjar
- Många patienter berättar om detta
- Dock svårt belägga i studier
5
Q
Det beskrivs en multimodal verkningsmekanism vid ECT, vad händer?
A
- Strukturellt – celltillväxt, neurogenes, angiogenes, gliogenes
- Funktionellt – inhibition av överaktivitet (ursköljning av GABA)
- HPA-axeln inhibition av neuroendokrin överaktivitet (normalisering av ex kortison)
- Monoaminerga hypotesen – krampanfallet ger direkt och upprepad massiv utsöndring av monoaminer och därmed triggar nyproduktion
6
Q
- En elektromagnetisk spole som pulsatilt alstrar magnetiskt fält mot huvudet
- Det pulsatila magnetfältet skapar strömpulser i de neuron som nås av fältet
- Beroende på vilken frekvens som används antas effekten bli antingen aktiverande (> 5 hz) eller inhiberande (< 1 Hz)
- Spolar och rytm finns olika
- Teorin är att det vid depression finns minskad aktivitet i vänstra dorsolaterala prefrontala kortex och en ökad aktivitet i högra dorsala prefrontala kortex
- I Linköping stimuleras då vänster sida
Vad beskrivs?
A
TMS – transkraniell magnetterapi
7
Q
-
Indikation
- Terapirefraktär depression
-
Behandling
- 5 ggr/vecka i 4-6 veckor
-
Biverkningar
- Finns liten risk att utlösa kramp
- Muskelryckningar i ansikte och arm
Vad beskrivs?
A
TMS – transkraniell magnetterapi
8
Q
Vad är tekniken bakom fMRI?
A
-
Hemodynamisk respons
- Neuronal aktivitet på specifik plats i hjärnan får mer syresatt blod till sig
-
Ambient magnetic field
- Det syresatta blodet blir diamagnetisk och ger starkare signal vilket vi då mäter neuronal aktivitet med
9
Q
Vad kan vi göra med en BOLD fMRI
A
- Finns väldigt många studier på neuronal aktivitet i hjärnan vid uppgifter, emotionell stimulering osv
- Vi kan ex titta på arbetsminne
- t ex någon berättar sitt telefonnummer och vi ska komma ihåg det
- BOLD fMRI kräver att vi upprepar för att mönstret ska bli hyfsat tydligt och inte ”noicy”
- Som kan ses så passar testet med vår modell
- Även i vilande för att titta på hjärnans organisation
- Vi kan ex titta på arbetsminne
10
Q
Förklara bilden
A
- Task-positive – när vi gör något tillsammans med världen vi befinner oss i (gul), uppgift som att slå med hammare ex
- Task-negative – När vi tänker på minnen, planering av framtid, eller fantisering (grön/blå)
11
Q
fMRI
- Finns delar som är mkt traffikerade (hubs), samlar liksom information från andra platser
- Delar som är mer isolerade och mer specialiserade på sin grej
Så kan man säga att visa platser i hjärnan gör sin grej och andra sin grej?
A
- Hjärnan kan ses som delvis ha sina specialiserade områden men vi kan inte bryta ner till vissa små regioner utan vi pratar mer om ensambles idag
12
Q
Övre motorneuron i kortex som skickar i väg axon i ryggmärg som kopplar om till nedre motorneuron, vad är viktigt att veta gällande omkopplingen till nedre motorneuron?
A
De finns hela vägen i ryggmärgen från cervikal nivå (ex axlar och armar) till lägre nivå (ben). Det innebär att övre motorneuronet kan skadas långt ner i ryggmärgen
13
Q
Förklara bilden
A
- Descending drive (från övre motorneuron) som kopplar över till alfa-motorneuron (ryggmärgens framhorn) som skickar axon till muskeln som då kontraheras
- Samtidigt dras muskelspole i muskel ihop och balanserar rörelse
-
Muskelspole i antagonist sträcks ut – skickar signal om presynaptic inhibition till alfa-motorneuronet på biceps
- Antagonsten triceps kontraherar också
- Golgi senorgan viktigaste sensoriska organet vid reflexbåge
- Kör sitt race även utan descending drive
- Finns också descending inhibition, om denna fungerar dåligt ses överaktivitet i muskler (spasticitet) – reflexbågen får fritt spelrum och reagerar på minsta lilla
- De vita är interneuron och deltar förstås i allt detta (överkurs)
14
Q
Du är distriktsläkare och en i övrigt frisk 50-årig lagerarbetare söker för svaghet i armar och ben och har en magnetkamerabild som ser ut så här (höger sida):
Hur tror du att ett neurostatus skulle utfalla avseende reflexer, klonus och Babinski i armar respektive ben med denna bild? Vilka termer skulle du använda för att beskriva denna symptombild vid en remiss till en neurokirurg/neuroortoped?
A
-
Nedre motorneuronsymptom
- Skadan kring C6-C7 – C7 nerven (triceps)
- Utgående signal svagare – svag kraft
- Inkommande signal från muskel påverkas – svag reflex
- Slapp pares (svag, svag)
- Skadan kring C6-C7 – C7 nerven (triceps)
-
Övre motorneuronsymptom
- Descenderande aktivering fungerar inte av ben
- Nedsatt kraft i ben
- Descenderande inhibering fungerar inte av ben
- Förstärkta reflexer
- Babinskis – stortån kommer peka upp pga att descenderande inhibition inte fungerar
- Klonus, reflextest där man tar tag i foten och drar upp snabbt så står den och slår – dysfunktionell descenderande inhibition
- Spastisk pares (Kraftiga reflexer, positivt Babinskis och klonus)
- Förstärkta reflexer
- Descenderande aktivering fungerar inte av ben
15
Q
Om patienten skulle ha en tydlig polyneuropati (nedsatt funktion i perifera nerver), hur skulle det försvåra din bedömning om du som neurokirurg/neuro-ortoped skall ta ställning till eventuell operation av diskbrocket (i och med att det inte är säkert att det ger symptom)?
A
- Reflexerna blir inte lika livliga vid övre motorneuronskada och samtidig polyneuropati
- Hur mkt är påverkan på polyneuropati och hur mkt är ryggmärgsskada
- Metoder - sensoriska evoked potentials
- Vi kan mäta nervhastighet – tydligt nedsatt från början av ben och sent i ben à polyneuropati men ändå lite reflex då är det förmodligen övre motorneuronskada eftersom någon annan med så kraftig polyneuropati inte hade haft några reflexer
- Sätt nål i tå och sensor i hjärnan – mät denna hastighet och om den är mkt lägre än den från början av benet till sent i ben så bidrar nog förträngningen i ryggmärgen också
- Svårare jämföra om förändring sitter högre upp
- Sätt också nål på C5 och mät mot hjärnan och om detta inte är påverkat så har nog förträngningen stor betydelse
