EDIT Flashcards
Samtliga substanser med beroendeskapande potential (utom koffein) har en förmåga att åstadkomma en dopaminerg stimulering av lust och belöningscentrum i en struktur som är rik på dopaminreceptorer, vilken är strukturen
- Nucleus accumbens
Förklara inlärningen av beteendet beroende och positiv förstärkning, vad startar igång det?
- En aktivering av det mesolimbiska systemet är sannolikt en startsignal för inlärning av ett beteende. En ofysiologisk aktivering (genom psykoaktiva substanser), ger kraftigare signaler och avklingar långsammare än de fysiologiska. Denna drogeufori leder till vad man med psykologiska termer kallar för positiv förstärkning
Varför uppstår sug efter drog kopplat till amygdala?
Beteenden som hämmar aktiveringen av amygdala kommer att förstärkas (hämning av rädsla/oro). Denna negativa förstärkning är sannolikt betydelsefull för ”drogsuget” (craving)
Förklara toleransutveckling och abstinenssymptom neurobiologiskt
- Om användningen av en drog blir så regelbunden att de aktuella receptorsystemen står mer eller mindre under konstant påverkan inträder en successiv nedreglering av receptorernas känslighet. Symtommässigt motsvaras detta av toleransökning. Förändringen av receptorernas känslighet ger upphov till symtom vid minskad eller utebliven drogtillförsel, s.k. abstinenssymtom
Ytterligare en dimension för att utveckla ett missbruk är förmågan eller den bristande förmågan till impulskontroll. Även om drogerna är starkt lustframkallande utvecklar inte alla som prövat ett missbruk. Delvis avgörande är då kontrollen och förmågan att väga in konsekvenserna av sitt handlande i förhållande till lusten/olusten, var finns denna del i hjärnan?
- Dorsala prefrontala cortex
Överaktivitet här av dopaminfunktion ger psykotiska symtom, som hallucinationer och vanföreställningar. Var sker detta?
- Subkortikalt (ex mesolimbiskt)
Underskott här ger kognitiva störningar inom områden som koncentration, minne (arbetsminne), planeringsförmåga samt förmåga till abstraktion. Funktioner som är viktiga för vår förmåga att klara oss i tillvaron. Var sker detta?
- Kortikalt i prefrontala cortex
Maria har behandlats med antipsykotiska läkemedel. Tre varianter av läkemedlen finns för närvarande. Vilka är dessa varianter?
- D2-antagonism
- D2-antagonism och blockad av 5HT2A (vilket minskar risken för extrapyramidala biverkningar)
- Partiell antagonist på D2 receptorn (För antipsykotisk effekt behöver D2 receptorerna vara blockerade mellan 70-80 %. Blockad därutöver ger mycket liten symtomförbättring men däremot biverkningar, något som illustreras i detta scenario)
Utöver dopaminerga projektioner nigrostriatalt, mesolimbiskt och mesokortikalt finns den nyupptäckta projektionen till thalamus liksom en tuberoinfundibulär. Vilka symptom kan den sista projektionen ge upphov till vid medicinering av neuroleptika och vad är mekanismen?
- Galaktoré, menstruationsstörningar och sexuella biverkningar
- Dopamin frisätts i hypofysens portala system och fungerar i hypofysen som Prolactin Inhibiting Factor (PIF). Vid D2-blockad inhiberas denna faktor och man får en ökad insöndring av prolaktin
Vad är ett Dexametasonhämningstest?
- Dexametasonhämningstest görs i samband med utredning av misstänkt kortisolöverproduktion. Vid tillförsel av Dexametason reagerar friska binjurar och frisk hypofys med minskade nivåer av kortisol och ACTH
KG bedöms ha en depression av melankolisk valör. Sannolikt är den föregången av ett hypomant tillstånd. Det framkommer att KGs pappa insjuknat i 25-årsåldern med liknande symptombild men att han varit helt frisk i tjugo år sedan han fått behandling.
Lämplig behandling?
- Inläggning vid behov
- ECT-behandling ev
- Även sertralin (SSRI) i upptrappande dos, initialt i kombination med bensodiazepiner pga. ångesten.
- Litium
Vilka blodflödesförändringar i hjärnan kan ses vid depression?
- Ökat flöde i amygdala och i orbitala och mediala prefrontala cortex
- Ökad metabolism i amygdala förefaller vara direkt korrelerad till depressionens svårighetsgrad.
- Blodflödet minskar samtidigt i dorsolaterala prefrontala cortex och i dorsala anteriora cingulate
Amygdala och orbitala och mediala prefrontala cortex är områden som normalt aktiveras vid emotionella reaktioner som nedstämdhet och rädsla, på vilket sätt?
- Amygdala är central för kontrollen och organisationen av autonoma, neuroendokrina och beteendemässiga uttryck för depressionen. Mediala och orbitala cortex uppgift är troligen att nyansera, avväga och reducera de autonoma och neuroendokrina reaktionerna, i syfte att dämpa och mildra den mer pådrivande aktiviteten i amygdala
Dorsolaterala prefrontala cortex och dorsala anteriora cingulate är områden som normalt aktiveras vid?
- Kognitiva uppgifter
Vilka destruktiva förändringar kan ses i hjärnan vid depression?
- Långvariga eller upprepade depressioner kan ge upphov till minskad volym av hippocampus och atrofiska förändringar i prefrontala delar av cortex. Förändringarna kan delvis bero på direkt celldöd av gliaceller och neuron i hippocampus samt nedsatt neurogenes i hippocampus. Skadorna är sannolikt förknippade med höga kortisolnivåer.
Binjurebarksaktiviteten mätt genom S-Kortisol är förhöjt vid depression. Det beror på?
- Hypersekretion av ACTH som i sin tur reflekterar hyperaktivitet av de hypothalamiska neuroendokrina celler som utsöndrar CRH (corticotropin releasing hormone). CRH står under toniskt inhibitoriskt inflytande av ett noradrenergt system.
Typ av undersökning? Vad visar bilden?
- DT
- Lateralt om den högra sidoventrikeln finns en 78 x 40 x 70 mm stor blödning med genombrott till ventrikelsystemet. Det finns blod i samtliga ventriklar. Höger hemisfär är avsevärt svullen. Det finns en herniering under falx och medellinjestrukturerna är överskjutna 14 mm åt vänster. Höger sidoventrikel är avsevärt tillklämd/sammanpressad. I cisterna ambiens finns mycket lite liquor, medan övriga basala cisterner och fåror ej är urskiljbara.
En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit ”magsjuka” efter på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra och upplever inga neurologiska problem.
Status
Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt.
Likvoranalys
Var i nervsystemet kan eventuell skada vara lokaliserad?
Vilka sjukdomar överväger du? Olika polyneuropatier- sjukdomsmekanismer.
- Man kan tänka sig en sjukdom i ryggmärg eller nervrötter eller en perifer neurogen påverkan såsom vid polyneuropati.
- Detta är en Guillain-Barré som är en inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati med relativt snabbt uppåtstigande pareser där ibland även andningsmuskulaturen påverkas.
Vad visar lumbalpunktionen? Förklara fyndet patofysiologiskt.
- Lumbalpunktionen visar proteinstegring men normalt celltal som tecken på en inflammation invid nervrötterna med skada på blod-nervbarriären.
Värdera neurografisvaret. Vad är typiskt vid neurografi och EMG undersökning?
- Vid neurografi ses långsamma ledningshastigheter vid Guillain-Barrér som tecken till demyelinisering medan man ser låga amplituder vid en axonal neuropati, ex diabetesneuropati. EMG visar sällan mer än ett neurogent bortfall i förhållande till patientens kraftnedsättning. Denervationsaktivitet kan ses om även axonen blir skadade, vilket man ibland ser i senare och mer kroniska skeenden av sjukdomen.
