Tenta 2 Flashcards
Beskriv olika modeller för hur arv och miljö tillsammans påverkar utvecklingen.
Reaktionsbredd - Samma miljö kan få olika påverkan på olika individer beroende av deras gener. En individ A kan t.ex. i intelligens påverkas mycket av hur stimulerande omgivningen är- Vid låg stimulans skulle individen ha ett lågot IQ medan denne i en miljö med hög stimulans skulle ha ett högt IQ. Individ B påverkas däremot inte lika mycket av miljön och skulle befinna sig på ungefär samma nivå oberoende av miljö. Individ C skulle istället prestera sämre i en stimulerande miljö.
Kanalisering - Evolutionen har gjort att ärftligheten hos livsviktiga egenskaper (hjärta, hjärna tex) och funktioner blivit väldigt hög medan de egenskaper som inte har varit lika betydelsefulla har påverkats mer av miljön, vilket kan vara adaptivt för artens överlevnad.
Evokativa effekter - En individ påverkar sin miljö på grund av sina gener. Ett attraktivt barn blir bättre behandlat av andra och blir genom det mer socialt kompetent.
Niche - En individ väljer sin miljö baserat på sina gener. En individ med större muskelmassa väljer att engagera sig i idrott och väljer där med sin miljö.
Epigenitik - Miljön påverkar vilka gener som slås på och är aktiva. Ungar till råttmödrar med god omvårdnad får mer välutvecklade minnes strukturerar. De tillgodogör sig inlärning bättre.
God omvårdnad är relaterad till vissa gener som kodar för hippocampusutveckling i hjärnan. God omvårdnad är relaterad till vissa gener som i sin tur kodar för hippocampusutveckling i hjärnan.
Beskriv kort Bronfenbrenners ekologiska systemteori.
Bronfenbrenners systemteori behandlar de olika system som påverkar en individ. En individ påverkas inte enbart av den närmaste familjen och individer som denne interagerar med utan påverkas också av samhällets institutioner som kan stödja familjen genom att underlätta för föräldrarna att ta hand om barnet. T.ex. genom barnbidra och föräldraledighet.
Flera nivåer interagerar på komplexa sätt för att påverka utvecklingen.
Runt individen finns
Microsystem - familj, vänner, skola.
Meosystem - hur de olika mictosystemen arbetar med varandra.
Exosystem - massmedia, grannar, samhällstjänst.
Makrosystem - lagar, samhälle, normer, kultur och politik
Hur skiljer sig kärnkunskapsperspektivet (“Core knowledge perspective”) från ett “vanligt” informtionsprocessperspektiv på kognitiv utveckling?
Kärnkunskapsperspektivet utgår ifrån att det finns viss kunskap utgår från att det finns viss kunskap och förståelse som är inbyggd i hjärnan tillskillnad från ett vanligt informationsprocesserande perspektiv som menar att under utvecklingen ökar förståelsen för omvärlden.
genom hjärnans tillväxt kan olika system mer effektivt bearbeta information från omvärlden. Informationsproscessande liknar medvetandet vid en dator där information bearbetas och skickas mellan olika områden med olika uppgifter. Dessa områden är långtidsminnet, korttidsminnet, sensoriska minnet och “central executive”.
Diskutera några exempel på utvecklingserövringar ur ett kärnkunskapsperspektiv.
Många förmågor anses medfödda från ett kärnkunskapsperspektiv. Bland annat förståelsen för gravitation, “objekt permanens” och språket. De menar att förståelsen för att saker faller till marken när de kastas är medfödd tillskillnad från informationsprocessande som hävdar att barnet skapar den förståelsen genom skapa scheman baserat på interaktion med omvärlden.
Kärnkunskapsperspektivet hävdar att förståelsen för att andra objekt fortfarande existerar trots att de inte observeras är medfödda då bebisar tidigt genom “violation of expetation” metoder visar detta. Barns snabba utveckling av språk, gramatiska regler och förekomsten av specifika språkområden i hjärnan stödjer denna teori om att hjärnan från födseln är anpassad för att lära sig språk.
Beskriv fysisk och psykologisk utveckling under fosterstadiet, d.v.s under den sista av de tre prenatala stadierna.
Under fosterstadiet ökar fostrets längd och vikt drastiskt.
Organen färdigutvecklas och fostret bildar ett skyddande lager fett.
Under samma tid växer hjärnan vilket möjliggör koordinering mellan olika organ.
Synen är också delvis utvecklas. Lyser man med starkt ljus på moderns mage försöker fostret täcka för ögonen med händerna.
Under fosterperioden bildas lungorna vilket gör fostret redo att ta sin första andetag.
Fostret blir fysiskt aktivt och börjar sparka. Det går att skilja tider av aktivitet och sömn hos fostret.
Fostrat skapar primitiva minnen under denna period.
Experiment har gjorts där en saga har lästs upp för fostret när de låg i magen. Barn som hade fått denna saga uppläst reagerade genom att suga på mammans bröst när de senare hörde den. Kunde också skilja på den sagan och en annan. Experimentet kallades Cat in the hat - experiment.
Beskriv det nyfödda barnets kompetenser, preferenser och begränsningar när det gäller visuell perception.
Synen är det minst utvecklade sinnet vid födseln. De nyfödda barnet har dålig visuell skärpa och ser därför suddigt. Barnet föredrar att se ansikten framför andra former. Barnet föredrar att fokusera på objekt med skarpa tydliga mönster och ljud och på objekt som rör sig, vilka de följer med blicken. Barnet föredrar att se på ett nytt stimuli och habitueras gradvis av tidigare stimuli. Barnets färgseende är fullt utvecklat först efter 4 månaders ålder.
Beskriv utvecklingen av grundläggande emotioner (Basic emotions) under det första två levnadsåren.
De grundläggande emotionerna finns inte på plats vid födseln. Barnet har då bara två generella tillstånd.
Positivt intresse = Barnet tittar eller känner på något hellre än något annat.
Distress/allmän upprördhet = svårt att säga om de är arga, ledsna, rädda eller allt på en gång. Barnet utvecklar sedan de de grundläggande emotionerna glädje, vrede och rädsla.
Barnen ler från födseln, dock vet man inte om det är leende eller bara ansiktsmuskulatur som tränas upp. Efter ca 6 veckor kommer det sociala. Ler mot sociala samspelspartners.
Leendet övergår till skratt vid 3 - 4 månaders ålder. De kan skratta så mycket så att de börjar gråta. De blir då överstimulierade.
Allmän upprördhet från födseln, först vid 3-6 månaders ålder ser man uttryck som tyder på att de är förbannade. Uttrycket för ilska ökar i frekvens och intensitet ca 8 månader.
Barnet vill olika saker och har avsikter, har utvecklat detta., kan kontrollera sin motorik och kan göra saker de vill göra. Blir då arga om vi begränsar deras vilja och rörlighet.
Ungefär samtidigt som vrede börjar barnet uppvisa rädsla. Höjdrädsla vid 6 månaders ålder. Reagerar på starka ljud. Kan bli rädda för stora leksaker.
Främlingsrädsla.
Emotioner en viktig del i kommunikationen hos barn i de tidiga levnadsåren eftersom att något verbalt språk inte är utvecklat.
Komplexa självmedvetna emotioner börjar framträda vid 18 månaders ålder. Skam Genans Skuld Avund Stolthet
Förklara utifrån anknytningsbegreppet varför det är fel att påstå att föräldrar bör utveckla en anknytningsrelation till sina barn.
Med anknytning innebär det att något litet sitter ihop med något stort detsamma gäller relationen mellan barnet och dess omvårdare. Barnet behöver att omvårdaren tillgodoser dess behov utav näring, sömn och trygghet. Evolutionärt sett har därför anknytningssystemet utvecklats så att barnet håller sig i närheten av sin omvårdare. Sålades är det barnet som knyter an till den vuxne medan den vuxne svarar på detta genom sin omvårdnad.
Föräldrarna kan inte utveckla en anknytning til barnet, men om de är närvarande kommer barnet automatiskt att bilda anknytning.
Påståendet bör därmed inte heller nämna att enbart en anknytning ska bildas, utan även behanda vilken typ av anknytning. Otrygg anknytning är associerat med med fler beteendeproblem än trygg anknytning.
Beskriv kort de faser av separationsreaktioner som drabbar ett barn vid separation från sin omvårdare/annytningsperson.
Den första fasen är “protest” där reagerar barnet med gråt, stark ångest och panik över att ha blivit lämnat.
Detta går senare över till “förtvivlan”. Barnet blir då inaktivt, får störd sömn och matrytm. Detta kan liknas vid depression. Barnet är avvaktande mot nya personer.
Sista fasen är “löskoppling”. Då sker en känslomässig omorganisering då barnet kopplar bort sina tidigare omvårdare och barnet kan knyta ann till nya vuxna.
Om de tidigare omvårdarna kommer tillbaka kan de bli bortstötta av barnet.
Vad avses med begreppet “goodness-of-fit”. Ge exempel.
Omvårdaren bör vara väl anpassad för att matcha barnets temperament. Har man ett blygt barn ska man som förälder själv agera bra model för för barnet och göra sociala beteenden för att prompta barnet. Agerar föräldern till ett oscocialt ban själv osocialt får man badness-of-fit.
Låter barnet inte sitta i sitt knä utan är bra modell och går fram och leker med de andra barnen. På så sätt visar man barnet att de andra barnen inte är så farliga. Man får de andra barnen att inte verka farliga då de skrattar och leker.
Benämn, beskriv och utvärdera Piagets idéer om kognitiv utveckling under mellanbarndomen (ca 7-12 år)
Konkret operationella stadiet.
Barn i denna ålder kan utföra mentala operationer. Detta gör att barn kan seversera och mentalt gå tillbaka i en händelse. De kan dessutom sätta sig in i fler aspekter av ett problem. Tillsammans gör dessa saker att barn i denna ålder förstår “konservation”.
Genom mentala opperationer kan barnet också seriation, tex genom att ordna tändstickor efter längd. Om A>B och B>C måste A>C.
Barn i denna ålder kan också klassificera hierarkiskt och förstå att det måste finnas fler blommor än blå blommor eftersom att blå och gula blommor tillsammans utgör alla blommor.
Barnet lär sig också spatialt resonerande. De lär sig hitta i miljön bättre och förstå var saker är i förhållande till varandra.. Kan efter ett tag börja använda landmärken och kan börja förklara vägar
Begränsningarna hos ett barn i detta stadie är att denne inte kan göra abstrakta mentala operationer och inte kan resonera logiskt.
Piagets konkret operationella stadie har fått kritik för att inte vara universellt. Det är beroende av kultur och skolgång.
Pieaget har generellt fått kritik eftersom att utvecklingen enligt honom sker stegvis, inte kontinuerligt.
Konservation är något man lär sig, inte något som kommer över en natt.
Vad kännetecknar positiv utveckling under ungdomsåren.
Positiv utveckling under ungdomsåren handlar delvis om att undvika negativ utveckling så som inåt eller utåtvända beteendeproblem. Det finns dock ett flertal andra faktorer som kännetecknar en positiv utveckling. Dessa är competence, confidence, character, connections och caring, och contribution.
Competence innebär att individen “self-efficient” bra på det denne värderar.
Confidence innbär att personen har ett bra självförtroende.
Character innebär att personen har god moral och goda värderingar, sånna som samhället värderar.
Connection innebär att personen har goda relationer med andra. Givande relation för båda parterna.
Caring innebär att personen är empatisk, känner för icg engagerar sig för att hjälpa andra.
Contribution innebär att individen strävar efter att hjälpa sig själv och andra att få det bättre.
