Tenta 1 Flashcards
Vissa utvecklingspsykologiska perspektiv eller teorier beskriver utvecklingen som en kontinuerlig process, andra menar att utvecklingen är diskontinuerlig. Vad avses?
Diskontinuerlig utveckling är en stegvis utveckling förändring/utveckling sker i tydliga stadier, likt en trappa.
I diskontinuerlig utveckling sker en stor förändring i varje nytt stadie. Detta kan illustreras med att kliva upp för ett trappsteg för varje ny utvecklingsperiod.
Kontinuerlig utveckling har inte samma tydliga steg/stadier utan individen utvecklas mer som en jämn uppåtgående linje inte som en trappa med olika steg.
Ge exempel på ett perspektiv eller en teori för diskontinuerlig respektive kontinuerlig utvecklings.
Diskontinuerlig utveckling:
Piagets stadium för kognitiv utveckling är indelad i olika åldrar 0 - 2 år, 2 - 6 år, 6 - 11 och 11 till 15 år där olika former av utveckling sker i de olika ålderskategorierna.
Erikssons psykosociala stadier är ett annat exempel på utveckling som sker stegvis. Om utvecklingen blir gynnsam i ett stadium kan utvecklingen gå vidare till nästa nivå/kommande stadie.
Kontinuerlig utveckling:
Operant-inlärning är exempel på kontinuerlig utveckling där individen steglöst lär sig olika beteenden beroende av vad dessa får för konsekvenser.
Samma sak med social inlärningsteori som utgårifrån att människan lär sig genom att observera andra.
Enligt Vigotsky utvecklas olika individer i olika beroende på social kontext. Hur den sociala kontexten ser ut.
Informationsprocessering-teorin. Lär oss hela tiden och blir bättre gradvis likt en dator.
Beskriv åtminstone tre olika modeller / begrepp som avser hur arv och miljö samverkar i utvecklingen.
Epigenitik - Miljön påverkar genernas uttryck. Miljön aktiverar vissa gener och avaktiverar andra.
Råttmödrar med god omvårdnad får ungar som har mer välutvecklade minnesstrukturer och kan tillgodogöra sig inlärning bättre. God omvårdnad är alltså relaterad till vissa gener som kodar för hippocampusutveckling i hjärnan.
Reaktionsvariation är ett exempel på hur arv och miljö samspelar. Denna menar att olika individer reagerar/svarar olika på miljön beroende av arv och genitik. Alltså ärftliga dispositioner för att tillgodogöra sig miljö.
En individ kan tillexempel utvecklas bättre i en mycket stimulerande miljö medan en annan kan behöva mindre stimulerande, lugnare miljö för att utvecklas optimalt.
Evokativa effekter - Barnets genetik påverkar miljön. Lugna barn skapar avslappnade och stabila föräldrar. Svårtröstade barn provocerar fram mindre omhändertagande föräldrar. Individen skapar alltså sin miljö.
Niche-picking är när individer väljer sin miljö beroende av dess arv. Riskbenägna barn kontrolleras av sina föräldrar. Men när de får flytta hemifrån kommer de välja miljön de vill.
Beskriv det nyfödda barnets (0 - 2 månader) sensoriska och perceptuella förmågor, begränsningar samt eventuella preferenser.
Det nyfödda barnet är känsligt för beröring kring munnen, händer fötter och genetalia.
Spädbarnet är mycket smärtkänsligt.
Det nyfödda spädbarnet föredrar bekanta lukter som till exempel mammans lukt.
Det nyfödda barnet föredrar söta smaker som till exempel bröstmjölk.
Hörseln är bra utvecklad och bebisen föredrar bekanta ljud, människoröster. Det föredrar också komplexa ljud före monotona.
De nyfödda barnet är känsligt för språkigenkänning.
Synen är minst utvecklad på det nyfödda barnet. Den föredrar ansiktslika mönster.
Färgseende och skärpa saknas till en början. Färgseendet utvecklas vid fyra månaders ålder är lika utvecklat som hos en vuxen.
Definiera anknytning
Anknytning avser ett starkt känslomässigt band mellan barnet och (framförallt) dess omvårdare.
Detta grundar sig i barnets behov av skydd ifrån sin omvårdare. Barnet signaler (ex gråt) framkallar det omvårdandebeteende hos omvårdaren. När anknytningssystemet är på vänder sig barnet till sin anknytningsperson. När det inte är någon fara utforskar barnet. Barnet söker sen bekräftelse hos föräldrarna om något är tryggt osv.
Omvårdaren fungerar som en trygg bas och hamn vilken barnet vänder sig till vid stress.
Anknytning är något som utvecklas under de första levnadsåren, det finns inte i fosterstadiet.
Fysisk kontakt och förtrogenhet från omvårdaren ligger till grund för att god anknytning ska utvecklas.
Finns hos alla däggdjur på ett eller annat sätt.
Förklara vad som menas med “inre arbetsmodeller” (Anknytningsteori)
IAM är implicita minnen som besvarar frågor som “finns andra tillgängliga vid behov? Vill jag ha närhet till andra människor?”
Alltså en bild av hur anknytningspersonen är utan att barnet att något språk eller deklerativt långtidsminne.
Om föräldern har varit lyhörd och svarat väl på barnets signaler kommer barnet att ha med sig detta som en modell i kommande relationer.
Namnge och karaktärisera de fyra olika anknytningskategorierna/mönster som beskrivits vid anknytningsforskningen.
Trygg anknytning - Bra balans mellan utforskande och anknytning. Lyhörd omvårdare.
Vanligaste typen av anknytning (60%)
Undvikande anknytning - Utforskande på bekostnad av anknytning. Undvikande av närhet och betoning på självständighet.
Barnet reagerar knappt om föräldern går och inte heller då denna åter vänder vid (strange situation). Dock reager barnet fysiologiskt med hög puls och ökat hjärtslag.
Ambivalent anknytning -
Anknytning på bekostnad av utforskande. Pendlar mellan vrede och passiv klängighet.
Resultat av inkonsikvent omvårdnad. Barnet kan vara klängigt och inte välja lämna föräldern.
Desorigenterad anknytning - Detta har ett barn som saknar strategier och uppvisar motsägelsefulla beteenden. Till exempel att barnet är på väg mot föräldern men sedan flyr. Lägger sig och gråter bort från omvårdaren.
Skrämmande omvårdare där barnet är rädd kan kan ge detta beteende.
Vad menas med “mentala representationer”?
Mentala representationer är inre mentala bilder av objekt eller situationer.
Ungefär vid vilken ålder ur vecklar barn mentala representationer?
Objektpermanens uppträder hos barnet vid ca 8 månaders ålder och betyder att barnet kan förstå att ett objekt existerar trots att de inte kan se det för tillfället.
Expectation of violation experimentet visar att småbarn i Piagets sensomotoriska stadie (0-2år) har viss förståelse för den fysiska världen. Att till exempel två objekt inte kan uppta samma yta.
Mentala representationer börjar alltså formas här men blir mer tydliga och mer utvecklade i det preoperationella stadiet. (2-6år) där symbol-verklighet-relationer framträder. Barnet kan då förstå att ett objekt kan föreställa något annat. Tex en hink kan föreställa en hatt.
På vilket sätt är förmågan att skapa mentala representationer viktigt för barns utveckling?
Förmågan att skapa mentala representationer är genom ex fantasileken viktig för att prova sig fram, testa nya beteenden, situationer. För att utveckla social kompetens. Utveckla empati, sätta sig in i hur någon annan person tänker och känner. Det är också viktigt för att kunna bearbeta jobbiga saker och förstå konsekvenser av handlingar.
Hur skiljer sig skolbarnets kognitiva fungerande fungerande från förskolebarnets, enligt Piagets teori? Namnge och beskriv kort huvuddragen i stadierna för de båda.
i Piagets preoperationella stadie (2-6 år) finns ett antal kognitiva begränsningar som att barnet inte kan utföra mentala operationer, “tänka innan göra”. Barnet har även ett egocentrerat tänkande då de tror att alla tänker och känner precis som denne. (Animistiskt också). Barnet i detta stadie kan inte “konservera”.
De saknar logiskt tänkande. De har svårt med “senation”, att ordna objekt i storleksordning. tex säga vilken pinne som är kortast eller längst av tre olika.
I det konkreta operationella stadiet 7 - 11 år blir tänkandet mer logiskt och organiserat. Den empatiska förmågan utvecklas och barnet blir mindre egocentrerat. Barnet kan utföra mentala representationer om de är konkreta och synliga, ej abstrakt och hypotetiskt. Barneet kan “konservera” i detta stadie samt klassificera och resonabelt tänkande. Senation fungerar och utvecklas här. Barnet får även här en bättre spatial förmåga och kan ge vägbeskrivningar osv, använda landmärken.
Vilken konflikt aktualiseras under adolescensen enligt Erikssons psykosociala teori?
Under tonåren uppstår enligt erikssons teori krisen “identitet vs rollförvirring”
Redogör för konflikten som auktualiseras under adolescensen utifrån Erikssons beskrivning.
Sökandet efter en identitet sker genom utforskande följt av engagemang. Frågor som “vem är jag?”, “vilka är mina värderingar?” och “vart är jag påväg?”.
Ange faktorer som påverkar en positiv lösning av konflikten som auktualiseras under adolescensen enligt Eriksson.
I Erikssons identitetsutveckling så är en positiv faktor i utvecklingen om individen genom utforskande och engagemang känner att denne själv är med och styr och kan påverka utvecklingen.
Hitta en “core-person”, en inre kärna av vem man är, vilket ger en känsla av trygghet genom utvecklingen. Denna core-person kommer alltid att finnas kvar även om vissa värderingar, åsikter osv kommer att ändras.
Har man gått igenom tidigare faster bra har man lättare att gå igenom denna fas bra och kunna lösa krisen.
Om av bra självkänsla finns så är det en bra grund för att utveckla en trygg identitet.
