Syrabasjämnvikter (Per Jemth)✓ Flashcards

1
Q

Förklara begreppen pH-värde, stark och svag syra, respektive stark och svag bas

A

pH värdet är värdet på hur stark eller svag i syra en lösning är. Alla levande organismer behöver hålla pH värdet inom vissa gränser, så kemin i cellen fungerar.

En stark syra ger bort nästan alla sina protoner medan en svag syra bara ger av vissa.

En stark bas kommer att ha en hög affinitet för H+, kommer alltså bättre ta emot protoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Definiera syrabasjämvikter inklusive den tillhörande syrakonstanten

A

Varje syra har en kondesponderande bas och varje bas har en koresponderande syra.

Om vi har en stark syra kommer den att ge ifrån sig alla sina protoner till ämnet det löses i (t.ex vatten) vilket gör att vi bildar en svag bas och en H+

I en vattenlösning finns jämnvikten H2O H+ + OH-

Svag syra: en viss del avger H+. Om en svag syra som ättiksyra (HAc) löses i vatten uppstår jämvikten:
HAc H+ + Ac-

Enligt massverkans lag
Ka = [H + ][Ac− ]/ [HAc]
Ka = syrakonstanten

(skriv mer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv buffertformeln och betydelsen av pKa-värdet samt använd buffertformeln för beräkningar av syra/bassammansättning och pH-värde

A

fosfat inne i cellen: H2PO-4 H+ + HPO2-4 pKa=7,2

i blodet, bikarbonat buffertsystem: CO2 + H2O H2CO3 H+ + HCO-3 pKa = 6,1

pH = pKa + lg[bas]/[syra]

Om man vet pKa för ett syra-baspar och förhållandet mellan basens och syrgas koncentrationer är kända, kan man beskriva pH:t. Likadant gäller om vi vet pH:t och pKa så kan vi räkna ut förhållandet mellan basens och syrans koncentrationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara vad en buffert är och hur den fungerar, hur man bereder en buffert.

A

En buffert är någonting som motverkar kraftiga förändringar av pH (i kroppen t.ex) genom att antigen tillsätta syra eller bas för att jämna ut koncentrationerna. Vi behöver det för att behålla homeostas i kroppen.

En buffert kan enklast beredas genom att blanda syra med dess korresponderande bas.

(Om en viss mängd svag syra blandas med en viss mängd av den korresponderande basen, så ändras inte deras initiala koncentrationer märkbart vid jämvikt. (Villkor: förhållandet syra/bas minst 1/30 och högst 30, deras koncentrationer > 1 mM, samt pH mellan 3 och 11.) )

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv kroppens viktigaste buffertsystem

A

viktigaste i kroppen är bikarbonat (HCO3-) och fosfat buffertsystem.

Inne i cellen är det: fosfat

Utanför cellen är det: bikarbonat

Sedan har vi även aminosyror/proteiner, NH3/NH4+ och andra metaboliter.

Extras:
Bikarbonat kan bildas i njuren från glutamin (ger två HCO3- och två NH4+) H+ frisätts vid olika reaktioner i cellerna. Några exempel:
Acetoacetat (ketonkropp) + H+ bildas vid svält och diabetes.
CO2 bildas genom citronsyracykeln och reagerar med vatten till HCO3- + H+.
Laktat + H+ bildas vid kraftig (anaerob) ansträngning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en bas?

A

Protonreceptor

En bas accepterar/ tar emot protoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär en stark syra?

A

Ger ifrån sig nästan alla protoner. Löser man en stark syra i vatten kommer alla protoner lämnas över till vatten. Sätter vi HCL i vatten lämnas alla protoner över till vatten och vi får H3O+ + CL-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad händer när man löser ättiksyra i vatten?

A

Löser man ättiksyra i vatten kommer den överge en del av sina protoner till vatten och vi får en acetatjon. Eftersom ättiksyra är en svag syra, inte som HCL som är stark, så den lämnar inte över alla sina protoner som HCL gör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad händer när en syra löses i vatten

A

den dissocieras till proton och bas, då den ger av sig sina protoner.

Varje syra har en kondesponderande bas och varje bas har en koresponderande syra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur får vi kolsyra?

A

kolsyra får vi av att koldioxid löses i vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är CL- (kloridjon), en bas eller syra?

A

CL- är en väldigt svag bas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vart i kroppen är pH:t ovanligt lågt bl.a?

A

I magsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vatten, syra eller bas?

A

Amfolyt = både syra och bas

H2O H+ + OH-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en amfolyt? samt ge exempel på en

A

T.ex vatten, både en syra och en bas som både kan ta upp protoner och ge ifrån sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är koncentrationen av vatten i vatten?

A

56 molar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är vattnets jonprodukt i ca 25C

A

Kw= 10^-14M^2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad händer när en syra löses i vatten

A

den dissocieras till proton och bas, då den ger av sig sina protoner.

Varje syra har en korresponderande bas och varje bas har en korresponderande syra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är formeln för pH?

A

pH = -lg[H+] i Molar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad är CL- (kloridjon), en bas eller syra? (är den stark/svag)

A

CL- är en väldigt svag bas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ge exempel på en svag och en starkare bas och förklara hur deras affinitet för protoner är

A

En svag bas som CL- har en låg affinitet för protoner.

NH3 (starkare bas) har en högre affinitet för protoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vatten, är det syra eller bas?

A

Amfolyt = både syra och bas

H2O H+ + OH-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är en amfolyt? samt ge exempel på en

A

T.ex vatten, både en syra och en bas som både kan ta upp protoner och ge ifrån sig protoner.

23
Q

Hur bereder man en buffert?

A

Genom att blanda syra med dess korresponderandebas (enklast)

24
Q

Vad är vattnets jonprodukt i ca 25C

A

Kw= 10^-14 M^2

10 upphöjt i minus 14 molar upphöjt i 2

25
Q

Hur många H+ /OH- måste det finnas i rent vatten?

A

I rent vatten måste det finnas lika många H+ som OH-

26
Q

Vad säger oss syrakonstanten (Ka)?

Ka = pKa

A

Berättar vilken protonkoncentration vi har när man har lika mycket bas som syra.

Att vi kan ha olika syra-bas system. När det är lika mycket syra och bas i lösningen så är ptotonkoncentrationen 1/1 (osäkert kolla om rätt)

27
Q

Vad styrs nästan alla processer i kroppen av?

A

nästan alla processer i kroppen styrs av proteiner. Ribosomer är den makromolekyl som skapar proteiner

28
Q

ska kunna använda pH = pKa + lg[A-]/[HA-]

A

se till att du kan räkna med det till tentan (kolla PP slide 8)

29
Q

Varje syrabasfall har ett visst pKa värde. Har vi olika syrabasfall kan vi få olika pH varför?

A

om man vet pKa för ett syra-baspar och förhållandet mellan basens och syrans koncentrationer är kända, kan man beräkna pH:t.

30
Q

Vad är pH värdet inne i cellen?

A

ca 7,5

eller 7,2 + log([HPO4^2-]/[H2PO4-)

31
Q

Vad är pH om vi har lika mycket koncentration av bas som vi har av syra?

A

pH = pKa

Har vi lika mycket koncentration av bas som syra då är pH = pKa

Om [bas] > [syra] så är pH > pKa och tvärtom

32
Q

Vad är koncentrationen av syra resp bas i en lösning med 25 mM HAc- NaAc, pH 4,9? pKa för HAc är 4,75.

A

[NaAc] + [HAc] = 25mm (milimolar)

pH = 4,9
pKa = 4,75

[HA]= 25mm - [Ac]

4,9 = 4,75 + lg[Ac]/25-[Ac]

lös ut [Ac]

4,9 - 4,75 = lg[Ac]/25 - [Ac]

0,15 =
10^0,15 = 10^lg[Ac]/25-[Ac]

1,4 = [Ac]/25-[Ac]

lös ut [Ac]

[Ac] = 15mM –> [HAc] = 25 -15 = 10mM

Om [bas] > [syra] så är pH > pKa och tvärtom

33
Q

Om [bas] > [syra] så är pH (…?) pKa.

vas ska stå istället för “(…?)”
Förklara?

A

Om [bas] > [syra] så är pH > pKa och tvärtom

Så ju mer bas man har desto större blir pH och mindre pKa

34
Q

Vad är proteiner?

A

En lång kedja av sammanlänkade aminosyror

35
Q

Vad är en buffert?

A

En buffert motverkar kraftiga förändringar av pH vid tillsats av syra eller bas.
Vi behöver det för att motverka de små syror (protoner) vi får i olika kemiska föreningar i kroppen bl.a.

36
Q

Hur bereder man en buffert?

A

Genom att blanda syra med dess korresponderande bas (enklast)

37
Q

Vad är C-terminalen?

A

C-terminalen är karboxyterminalen på proteinet.

38
Q

Vad sker med basen när vi ökar pH?

vad händer med syra när pH ökar?

A

ökar vi pH blir det mer av basen och vid pH8 t.ex är det tusen gånger mer bas än syra

Syra minskar med ökande pH.

t: ex vi pH = pKa +1
ca. 91% bas, 9% syra

runt pKa värdet finns det tillgängliga syror eller bas

39
Q

Två viktiga Buffertsystem i kroppen + deras formel

A

ffa fosfat inne i cellen: H2PO-4 H+ + HPO2-4 pKa=7,2

i blodet, bikarbonat buffertsystem: CO2 + H2O H2CO3 H+ + HCO-3 pKa = 6,1

40
Q

Vad är buffertkapacitet?

A

Buffertkapacitet: en lösnings förmåga att motsätta sig
förändringar av pH.

  • Om minskningen av pH är liten är lösningens buffertkapacitet stor.
  • Buffertkapaciteten är proportionell mot koncentrationen av bufferten.
  • Man kan visa att buffertkapaciteten är max vid pH= pKa samt 1/3 av max vid pH= pKa±1. Det är runt pKa-värdet som protoner tas upp och avges.
41
Q

Vad betyder stoichiometriskt?

A

inom kemi betyder det att relatera till eller beteckna kvantiteter av reaktanter i enkla integrationsförhållanden, såsom föreskrivs av en ekvation eller formel.

42
Q

Vad sker med pH när vi har svårt att andas?

A

Om man får svårt att andas och inte kan få ut sin koldioxid så kan pH värdet sjunka

43
Q

Vad styrs nästan alla processer i kroppen av?

A

nästan alla processer i kroppen styrs av proteiner. Ribosomer är den makromolekyl som skapar proteiner.

44
Q

Varför är proteiner viktiga bl.a?

A

Styr nästan alla processer i kroppen

viktiga vid läkemedelstillverkning/behandling

kan bota och orsaka (vid brist på dem) sjukdomar som insulin och diabetes t.ex

45
Q

Hur många proteinkodande gener har vi ungefär?

A

20 000 olika gener som kodar för proteiner i människor

46
Q

vad är R i ett protein/aminosyra t.ex?

A

Aminosyrors sidokedja som ger aminosyran dess specifika egenskaper

47
Q

Vilka sorters sidokedjor finns det?

(du ska kunna se en aminosyra och säga om den är polär, laddad eller hydrofob

A

Vi har:

  • laddade aminosyror
  • Polära (inte laddade men de har en partiell positiv laddning)
  • Hydrofoba sidokedjor
48
Q

Vätebindningar är icke-kovalenta bindningar i proteiner bla. förklara hur de motsatta ladningar kan bindas till varandra och skapa vätebindningar

A

Det elektronpar i en syre- eller en kväveatom som inte ingår i en bindning har ofta en partiell negativ laddning (δ-) medan

det väte som är bundet
till en syre- eller en kväveatom har en partiell positiv laddning(δ+).

Dessa motsatta laddningar kan bindas till varandra: vätebindning. I motsats till rena elektrostatiska bindningar är vätebindningar starkast i en viss riktning och de har ett visst avstånd (ca. 3 Å = 0,3 nm).

49
Q

I vilket tillstånd är proteinet mer stabilt?

A

Proteinet är mer stabilt i ett väckad tillstånd, då bildas många icke kovalenta interaktioner

50
Q

Vad utgörs ett proteins backbone av?

A

Ett proteins backbone utgörs av peptidbindningar o alpha-kolen

51
Q

Bindningar och krafter som bidrar till veckning (folding)

A

vätebindningar
- motsatta laddningar binds till varandra, starkast i en viss riktning och beroende på längd.

hydrofob effekt (jätteviktig för att proteiner ska vecka sig till globulära strukturer)
- Vattnet kring hydrofoba molekyler är ordnat, men om de hydrofoba molekylerna slås ihop, minskar mängden ordnat vatten och entropin ökar.

jonbindning

andra polära interaktioner

(van der Waals)
- Dessa interaktioner uppstår mellan fluktuerande, kortlivade dipoler och verkar över mycket korta avstånd.

disulfidbryggor mellan cysteiner (innehåller svavel)
- Två cysteiner kan bilda en kovalent bindning mellan olika delar av ett protein.

52
Q

Finns en bokstav för varje aminosyra och vi ska kunna veta att detta är sekvensen för proteinet när vi ser boksteverna.

Primärstruktur = aminosyrasekvensen

Hur kan proteinsekvensen skrivas ut (2 sätt)

A

Sekvensen. Ett protein är en lång kedja av aminosyrarester som sitter ihop med peptidbindningar.

  • Enbokstavsbeteckningar för aminosyrarester används när en längre proteinsekvens skrivs ut: MVLSPADKTNVKAAWGKVGA…
  • Trebokstavsbeteckningar för aminosyrarester används ofta i löpande text:
    ”The sequence starts with Met followed by Val”
53
Q

Hur ser ett protein ut i sin sekundärstruktur (2 sätt det kan sitta på)

A

Sekundärstruktur =

alpha-helix: som spiral
- stabiliseras genom vätebindningar mellan atomer i ryggraden och genom interaktioner mellan atomer i sidokedjor och ryggrad.

ß flak (sheet): går mer platt på rad
- stabiliseras också av vätebindningar mellan atomer i ryggraden och genom interaktioner mellan atomer i sidokedjor och ryggrad

54
Q

Vätebindningar är icke-kovalenta bindningar i proteiner bla. förklara hur de motsatta laddningar kan bindas till varandra och skapa vätebindningar

A

Det elektronpar i en syre- eller en kväveatom som inte ingår i en bindning har ofta en partiell negativ laddning (δ-) medan

det väte som är bundet
till en syre- eller en kväveatom har en partiell positiv laddning(δ+).

Dessa motsatta laddningar kan bindas till varandra: vätebindning.
I motsats till rena elektrostatiska bindningar är vätebindningar starkast i en viss riktning och de har ett visst avstånd (ca. 3 Å = 0,3 nm).