Arbetsfysiologi av Gustaf

Question 1

Hur är musklerna uppbyggda?

Answer 1

Myosin

acin

Question 2

Vilka typer av skelettmuskelfibrer har vi? samt dess subkategorier

Answer 2

Typ 1
- långsam typ av myosin ATPas (långsammare tillgång på energi, men effektiv oxidativ fosforylering)
mer långdistanslöpare

Typ 2
- snabb typ av myosin ATPas
• Typ IIa (snabbare tillgång på energi, okej oxidativ fosforylering)

• Typ IIx (explosiva muskelfibrer, mkt snabba, men sämre oxidativ fosforylering) mer sprintar typ

Question 3

Vad menas med vit och röd muskelfiber, vilken är vad? Varför är det så?

Answer 3

har mer kapillärer kring sig
har färre kapillärer kring sig

röd - mer oxidativ
vit - mer snabba anaeroba muskelfibern

Question 4

snabb tillgång på ATP för muskelcellen

Answer 4

• ATP-PCr-systemet
– fosfokreatinin förbränns, är den snabba energitillgången

men tar slut inom sekunder!

Question 5

Vad gör muskeln när fosfokreatinin har tagit slut? vad använder den sig av då?

tänk dock på att..?

Answer 5

glykolytiska systemet
- glukos används

• glykolys
• glykogenolys

alla system är hela tiden igång, det går inte helt steg för steg utan energi kommer i olika mängd från de olika systemen. Så det är inte så att fosfokreatinin tar slut och sen kommer nästa utan allt sker lite samtidigt.

Question 6

Under ett 100m lopp, vad använder sprintaren för enegikälla? andas hen? vad sker efter loppet och varför?

Answer 6

använder ej sina oxidativa muskler för energi utan nästan enbart på det lagrade fosfokreatinin därav andas personen inte mkt under loppet utan efter för att kunna bli av med de skapade restprodukterna

Question 7

respiratory exchange ratio formel o förklaring, vad är den normala RER vid vila ca?

Answer 7

RER = bildat CO2/använt O2

vid vila är den normala RER ca 0,85 då vi både använder fett och kolhydrater bl.a. som bränsle.

Question 8

Hur kan vi se om en person har aerob eller anaerob metabolism?

Answer 8

är personens respiratoriska kvot (RER) mer än 1,0 är en viss del av personens metabolism anaerob

Question 9

Hur kan vi se om en person har aerob eller anaerob metabolism?

Answer 9

Mät RER = bildat CO2/använt O2

är personens respiratoriska kvot (RER) mer än 1,0 är en viss del av personens metabolism anaerob

Question 10

vad är VO2?

Answer 10

VO2 = syrgasupptaget i kroppen

Question 11

Syrgasskuld, vad är det? förklara

Answer 11

När vi arbetar starkt utan att andas så kommer vi bygga upp en syreskuld under arbetet som vi sedan måste “betala tillbaka” där vi måste ersätta den syre vi använde upp vid t.ex sprint osv.

Question 12

Hur reglerar vi metabolismen?

Answer 12

När vi börjar arbeta får vi en frisättning av glukagon som har sin effekt på levern för att frisätta nytt glukos på levern. Även stor frisättning av katekolaminer som också påverkar glykolysen positivt. Ökad frisättning av kortisol, som påverkar nybildandet av glukos.

kolla detta (slide 9 PP)

Question 13

Vid långvarigt arbete hur är glukos och insulin förhållanderna?

Answer 13

Vanligt när glukos stiger så stiger insulin och tvärtom, men vid långvarigt arbete kommer insulin sjunka när glukos stiger då det inte behövs lika mycket. När insulin minskar i kroppen kommer vi enklare kunna frisätta fettsyror från fettdepoer. Även tillväxthormon kan frisättas vid långvarigt arbete och även det främjar glykolysen.

Question 14

Hur kan vi mäta arbetsförmåga? (3 sätt)

Answer 14

Stepptest, trampa upp och ner på en låda

Löpband, kan va svårt att mäta blodtryck

Cykelergometer, mer populär då man enklare kan mäta blodtryck osv. då överkroppen är stilla.

Question 15

När sker VO2 max

Answer 15

vid maximal ansträngning, maximal utmattning

Question 16

formeln/sambandet för VO2 max

Answer 16

VO2 = SV x HR x (a-v)O2 diH

SV = hjärtats slagvolym

O2 upptag och arbete
pds och arbete

(a-v) = mängden syrgas på artär sidan och mängden syrgas på vensidan

HR = hjärtfrekvens/heartrate

Question 17

hur är sympatiska nervsystemet aktivt under arbete/vila?

Answer 17

sympatiska nervsystemet är aktivt i större del vid arbete, jämfört med i vila

Question 18

Vad sker vid …

Answer 18

Kardiovaskulär reglering genom ökad slagvolym.

• preload
• ökad ventrikulär kontraktilitet
• Minskad total perifer resistans

mer blodkärl som är öppna, minskar motståndet, hjärtat kan pumpa ut blod med minskad motstånd vilket ökar effektiviteten.

Question 19

Vart går den största delen av blodflödet vid kraftigt arbete?

Answer 19

till muskler och hud

Question 20

Hur kyler vi ner kroppstempen vid överhättning?

Answer 20

vasodilatation i huden gör att vi kan kyla ner den varma kroppen
även svett bidrar till detta.

Strålning när huden är varmare än luften
konduktion och kovenktion även

avdunstning är det enda som kan göras när det är varmare ute än i kroppen (men man är fortfarande för varm)

Question 21

Vad sker när vi ska svettas? Hur tas vätska upp och ut

Answer 21

primär sekretion sker nere i svettkörteln (isoosmotisk)

svettvätskan färdas upp mot ytan, under färden sker en viss reabsorbtion (hyperosmotisk)

resultatet blir en exkretion (är hypoosmotisk)

Question 22

Varför svettas vissa mer?

Answer 22

Kan bero till anpassning till fysiskt arbete
- flyttar du från kallt till varm måste kroppen aklimatisera sig, en del av detta är genom en ökad svettproduktion (du svettas tidigare än vad du hade gjort innan, så du kan börja sänka kroppstempp tidigare)

Höjning av hypotalamus setpoint, vanligtvis satt till en viss antal grader, men flyttar du kan hypotalamus ändra sin setpoint så då godtar den en viss högre kroppstemperatur.

Question 23

Hur anpassas musklerna när vi tränar en och samma ofta?

Answer 23

Vi får fler kappilärer i de muskler vi ofta tränar och därav ett effektivare syrgastransport

Question 24

Arbete på hög höjd

Answer 24

ökad andningsfekvens
blir av med mer syrgas än vi borde så vi får en respiratorisk alkalos

vi blir av med en hel del vätska, minskad plasmavolym

blodet kan bli mer trögflytande, då vi får ett ökad antal röda blodkroppar
vår maximala hjärtfrekvens minskar, men vårt hjärtfrekvens ökar. baslinjenivån ligger högre för att se till att tillföra syrgas i kroppen