Substansrelaterade syndrom Flashcards
Substansbrukssyndrom generell mekanism
Gemensamt för dessa drogbeteenden är att hjärnans belöningssystem aktiveras av respektive drog, dopamin frisätts, ger välbehag och merbegär.
Upprepat intag bygger om belöningssystemet, det blir en ond spiral och man måste tillslut ta drogen för att må normalt. Även andra delar av hjärnan byggs om (t ex färre dendriter vid amfetaminmissbruk). Efter en längre tids användning sänks aktiviteten i pannloberna - ger grumlat omdöme och kontrollförlust.
Läkemedelsberoende
Beroendeframkallande sömnmedel/lugnande och smärtstillande läkemedel. Räknas som droger när man tar:
- Läkemedel mer eller oftare än ordinerat
- Tabletter för att ha kul, bli “hög” eller undrar var man får för effekt av dem
- Tabletter som man fått av en släkting/vän
- Tabletter som man köpt svart eller stulit
Epidemiologi
Prevalens läkemedelsmissbruk cirka 150 000
Etiologi
Beroendesyndrom har ofta koppling till psykisk sjukdom
- Självmedicinering (dämpa symtom)
- Orsakseffekt (missbruk ökar risken att drabbas av psykisk sjukdom)
- Korrelation (riskfaktorer för psykisk beroendesjukdom är besläktade med/överlappar de för psykisk sjukdom)
Genetiska faktorer är viktiga för alla typer av beroenden
- 50% heritabilitet, dock okänt exakt vad man ärver
Miljöfaktorer utgör resterande 50% där t ex område, kompisar, skola och familj påverkar risken för beroendeutveckling
Substanssyndrom Klassifikation
Substansberoende delas in i 10 grupper beroende på vilken substans som patienten är beroende av. Dessa tio grupper kan därefter delas in i underkategorier:
Substansbrukssyndrom
- Ett symtom kan indikera att patienten har riskbruk
- 2-3 uppfyllda kriteriet tyder på substansbruksyndrom.
- 4-5 uppfyllda kriterier visar att någon har måttligt substansbruksyndrom.
- >5 uppfyllda kriterier indikerar svårt substansbruksyndrom, vilket tyder på beroende till substansen
Substansbetingade syndrom
- Intoxikation: Nyligt intag av substansen, det orsakar signifikanta förändringar och symptomen beror inte på något annat.
Abstinens
- Patienten har upphört med eller minskat substansbruk och det skapas en ‘‘rekyleffekt’’. Detta orsakar signifikant lidande eller funktionsnedsättning och symtomen beror inte på något annat
- Minskning av dopamin och beta-endorfin
- Ökning av CRF och dynorfin
Stadier i beroendesjukdom
- Experimentell användning
- Rekreationsstadiet
- Adaptionsstadiet
- Kompulsivt missbruk
- Vägen ut
Experimentell användning
- Börjar med alkohol och tobak, sedan från lättare droger till tyngre (många fortsätter dock inte sin droganvänding)
- Tillgänglighet, attityder och normer styr i hög grad huruvida man provar droger
Rekreationsstadiet
Mer frekvent användande, ofta på fester. Social funktion bevarad.
Adaptionsstadiet
- Regelbundet bruk och anpassning/förändring av levnadsvanor och sett att se på sig själv
- Komplikationer har ofta inte hunnit utvecklas och beroendet syns inte tydligt utifrån
- Fortfarande upplevd positiv effekt av drogerna
Kompulsivt missbruk
- Höggradigt beroende med abstinens dagligt och/eller iv missbruk
- Allt handlar om drogen, narkomanitet
- Komplikationer blir vanligt
Vägen ut
- Många avlider, de som överlever når ofta en punkt av ambivalens till sitt missbruk och förhoppningsvis kan de få motivation att sluta och sen bli drogfria
- Är en lång väg tillbaka och efter drogfrihet kan vissa psykiska symtom träda fram och behöva behandlas
Beroendebiologi: Belöningssystemet
De dopaminförande bansystemen är mycket viktiga. Självadministrering av alkohol, andra droger och naturliga belöningar ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemet. Droger kan öka dopaminfrisättningen långt över fysiologiska nivåer.
- Amfetamin och Kokain påverkar återupptagningspumparna, amfetamin vänder på pumparna och pumpar ut dopamin
- Nikotin verkar genom att stimulera nikotinreceptorer som ökar fyrningen av dopamin
- Heroin hämmar de nervceller som normalt ligger och hämmar dopamincellerna, t ex GABA men det frisätter även dopamin (synergi)
Beroendebiologi: Tillslag
Tillslaget har stor betydelse för euforin, den sk high-mekanismen försvinner när drogen går in långsamt. Därför administreras droger ofta genom snortning, injicering eller rökning. Man tror att detta beror på att D2-receptorerna (som internaliseras vid höga nivåer) inte hinner internaliseras vid ett snabbt tillslag.
Beroendebiologi: förväntan
Dopaminfrisättningen korrelerar även till önskan om mer drog. Detta har med förväntan att göra, förväntan i sig ökar dopaminfrisättningen. Hos människan finns det sannolikt många betingade signaler som motiverar till intag, t ex miljöer, vännen, minnen, tankar etc.
Beroendebiologi: adaptation
Hjärnan adapterar sig, så kallad akut tolerans. Hög dos=rus=anpassning=dysfori/abstinens trots relativt höga koncentrationer i blodet. Systemet tröttas ut och man måste högre och högre doser för att få samma effekt. Set-point sjunker alltså, drogintaget ökar.
Diagnostik substansrelaterade syndrom (anamnes, status)
- Fråga!
- Tidiga tecken kan vara “knickar” i utvecklingen, riskbeteende, riskmiljöer, pengabrist, kraftiga humörsvängningar
- Status: pupillstrl, stickmärken, psykos mm
- AUDIT/DUDIT
- Övervakat urinprov
- Våldsriskbedömning (våldsscreening-10)
Diagnoskriterier substansbrukssyndrom (DSMV)
- Större mängd/längre tid än menat
- Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska/kontrollera intaget
- Mycket tid ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen
- Sug efter drogen
- Upprepat intag leder till att personen misslyckas att fullgöra sina åligganden på arbetet, i skolan eller i hemmet
- Fortsatt intag trots återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade av drogen
- Viktiga aktiviteter överges/minskas pga drogen
- Upprepat intag i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada
- Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär därav
- Toleransutveckling
- Abstinens
Bensodiazepinberoende
- bakgrund
- Missbruksrisken är störst vid användande av de preparat som har snabb effekt och hög potens (t ex flunitrazepam, diazepam, lorazepam och alprazolam)
- Ekvivalenta doser för olika bensodiazepiner
Bensodiazepinberoende
- ruseffekter
- Lugnande, sömngivande, muskelavslappnande/kramplösande
- Kan i kombination med alkohol ge kraftig berusning med aggressivitet
Bensodiazepinberoende
- intoxikationseffekter
- Sexuellt eller aggressivt beteende
- Humörsvängningar
- Försämrat omdöme som utvecklas under kort tid samt sluddrigt tal
- Ostadighet/dålig koordination
- Nystagmus
- Minnesstörning/dålig uppmärksamhet
- Stupor/koma
Bensodiazepinberoende
- abstinenssymtom
- Oro, rastlöshet, darrningar, skakningar
- Svettningar
- Takykardi och blodtrycksstegring
- Ångest, depression
- Hallucinationer
- Delirium tremens
- Epileptiska kramper