Substansrelaterade syndrom Flashcards

1
Q

Substansbrukssyndrom generell mekanism

A

Gemensamt för dessa drogbeteenden är att hjärnans belöningssystem aktiveras av respektive drog, dopamin frisätts, ger välbehag och merbegär.
Upprepat intag bygger om belöningssystemet, det blir en ond spiral och man måste tillslut ta drogen för att må normalt. Även andra delar av hjärnan byggs om (t ex färre dendriter vid amfetaminmissbruk). Efter en längre tids användning sänks aktiviteten i pannloberna - ger grumlat omdöme och kontrollförlust.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Läkemedelsberoende

A

Beroendeframkallande sömnmedel/lugnande och smärtstillande läkemedel. Räknas som droger när man tar:
- Läkemedel mer eller oftare än ordinerat
- Tabletter för att ha kul, bli “hög” eller undrar var man får för effekt av dem
- Tabletter som man fått av en släkting/vän
- Tabletter som man köpt svart eller stulit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Epidemiologi

A

Prevalens läkemedelsmissbruk cirka 150 000

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Etiologi

A

Beroendesyndrom har ofta koppling till psykisk sjukdom
- Självmedicinering (dämpa symtom)
- Orsakseffekt (missbruk ökar risken att drabbas av psykisk sjukdom)
- Korrelation (riskfaktorer för psykisk beroendesjukdom är besläktade med/överlappar de för psykisk sjukdom)
Genetiska faktorer är viktiga för alla typer av beroenden
- 50% heritabilitet, dock okänt exakt vad man ärver
Miljöfaktorer utgör resterande 50% där t ex område, kompisar, skola och familj påverkar risken för beroendeutveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Substanssyndrom Klassifikation

A

Substansberoende delas in i 10 grupper beroende på vilken substans som patienten är beroende av. Dessa tio grupper kan därefter delas in i underkategorier:
Substansbrukssyndrom
- Ett symtom kan indikera att patienten har riskbruk
- 2-3 uppfyllda kriteriet tyder på substansbruksyndrom.
- 4-5 uppfyllda kriterier visar att någon har måttligt substansbruksyndrom.
- >5 uppfyllda kriterier indikerar svårt substansbruksyndrom, vilket tyder på beroende till substansen
Substansbetingade syndrom
- Intoxikation: Nyligt intag av substansen, det orsakar signifikanta förändringar och symptomen beror inte på något annat.
Abstinens
- Patienten har upphört med eller minskat substansbruk och det skapas en ‘‘rekyleffekt’’. Detta orsakar signifikant lidande eller funktionsnedsättning och symtomen beror inte på något annat
- Minskning av dopamin och beta-endorfin
- Ökning av CRF och dynorfin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Stadier i beroendesjukdom

A
  1. Experimentell användning
  2. Rekreationsstadiet
  3. Adaptionsstadiet
  4. Kompulsivt missbruk
  5. Vägen ut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Experimentell användning

A
  • Börjar med alkohol och tobak, sedan från lättare droger till tyngre (många fortsätter dock inte sin droganvänding)
  • Tillgänglighet, attityder och normer styr i hög grad huruvida man provar droger
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Rekreationsstadiet

A

Mer frekvent användande, ofta på fester. Social funktion bevarad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Adaptionsstadiet

A
  • Regelbundet bruk och anpassning/förändring av levnadsvanor och sett att se på sig själv
  • Komplikationer har ofta inte hunnit utvecklas och beroendet syns inte tydligt utifrån
  • Fortfarande upplevd positiv effekt av drogerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kompulsivt missbruk

A
  • Höggradigt beroende med abstinens dagligt och/eller iv missbruk
  • Allt handlar om drogen, narkomanitet
  • Komplikationer blir vanligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vägen ut

A
  • Många avlider, de som överlever når ofta en punkt av ambivalens till sitt missbruk och förhoppningsvis kan de få motivation att sluta och sen bli drogfria
  • Är en lång väg tillbaka och efter drogfrihet kan vissa psykiska symtom träda fram och behöva behandlas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beroendebiologi: Belöningssystemet

A

De dopaminförande bansystemen är mycket viktiga. Självadministrering av alkohol, andra droger och naturliga belöningar ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemet. Droger kan öka dopaminfrisättningen långt över fysiologiska nivåer.
- Amfetamin och Kokain påverkar återupptagningspumparna, amfetamin vänder på pumparna och pumpar ut dopamin
- Nikotin verkar genom att stimulera nikotinreceptorer som ökar fyrningen av dopamin
- Heroin hämmar de nervceller som normalt ligger och hämmar dopamincellerna, t ex GABA men det frisätter även dopamin (synergi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beroendebiologi: Tillslag

A

Tillslaget har stor betydelse för euforin, den sk high-mekanismen försvinner när drogen går in långsamt. Därför administreras droger ofta genom snortning, injicering eller rökning. Man tror att detta beror på att D2-receptorerna (som internaliseras vid höga nivåer) inte hinner internaliseras vid ett snabbt tillslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beroendebiologi: förväntan

A

Dopaminfrisättningen korrelerar även till önskan om mer drog. Detta har med förväntan att göra, förväntan i sig ökar dopaminfrisättningen. Hos människan finns det sannolikt många betingade signaler som motiverar till intag, t ex miljöer, vännen, minnen, tankar etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beroendebiologi: adaptation

A

Hjärnan adapterar sig, så kallad akut tolerans. Hög dos=rus=anpassning=dysfori/abstinens trots relativt höga koncentrationer i blodet. Systemet tröttas ut och man måste högre och högre doser för att få samma effekt. Set-point sjunker alltså, drogintaget ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Diagnostik substansrelaterade syndrom (anamnes, status)

A
  • Fråga!
  • Tidiga tecken kan vara “knickar” i utvecklingen, riskbeteende, riskmiljöer, pengabrist, kraftiga humörsvängningar
  • Status: pupillstrl, stickmärken, psykos mm
  • AUDIT/DUDIT
  • Övervakat urinprov
  • Våldsriskbedömning (våldsscreening-10)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Diagnoskriterier substansbrukssyndrom (DSMV)

A
  • Större mängd/längre tid än menat
  • Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska/kontrollera intaget
  • Mycket tid ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen
  • Sug efter drogen
  • Upprepat intag leder till att personen misslyckas att fullgöra sina åligganden på arbetet, i skolan eller i hemmet
  • Fortsatt intag trots återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade av drogen
  • Viktiga aktiviteter överges/minskas pga drogen
  • Upprepat intag i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada
  • Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär därav
  • Toleransutveckling
  • Abstinens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Bensodiazepinberoende
- bakgrund

A
  • Missbruksrisken är störst vid användande av de preparat som har snabb effekt och hög potens (t ex flunitrazepam, diazepam, lorazepam och alprazolam)
  • Ekvivalenta doser för olika bensodiazepiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Bensodiazepinberoende
- ruseffekter

A
  • Lugnande, sömngivande, muskelavslappnande/kramplösande
  • Kan i kombination med alkohol ge kraftig berusning med aggressivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Bensodiazepinberoende
- intoxikationseffekter

A
  • Sexuellt eller aggressivt beteende
  • Humörsvängningar
  • Försämrat omdöme som utvecklas under kort tid samt sluddrigt tal
  • Ostadighet/dålig koordination
  • Nystagmus
  • Minnesstörning/dålig uppmärksamhet
  • Stupor/koma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Bensodiazepinberoende
- abstinenssymtom

A
  • Oro, rastlöshet, darrningar, skakningar
  • Svettningar
  • Takykardi och blodtrycksstegring
  • Ångest, depression
  • Hallucinationer
  • Delirium tremens
  • Epileptiska kramper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Bensodiazepinberoende
- behandling

A
  • Trappa ner långsamt under cirka 1-3 månader, kan ta lång tid
  • Vid abstinens: som alkoholabstinenes. Kupera med bensodiazepiner och säkerställ sömn.
23
Q

Tobaksbrukssyndrom (rökning)
- bakgrund och epidemiologi

A
  • Globalt: 8 miljoner dör årligen till följd av rökning varav 1 miljon av passiv rökning
  • Prevalens i Sverige 7% (2018), ingen könsskillnad. 17% 2004.
  • Vanligare vid alla former av psykisk sjukdom
  • Kostar samhället 100 miljarder per år (sjukdom, förtida död, förtida pension, sjukvård)
24
Q

Tobaksbrukssyndrom (rökning)
- farmakologi nikotin

A
  • Är plantans skademedel mot insekter
  • Absorberas i munhålans slemhinnor eller passerar lungorna ut till blodet där det når hjärnan och verkar på nikotinreceptorer
  • Inbindning till nikotinreceptorerna stimulerar dopamin- och adrenalinfrisättning. På sikt sker desensitisering och uppreglering av niktotinreceptorerna vilket leder till beroende.
25
Q

Tobaksbrukssyndrom (rökning)
- skadeverkningar

A
  • Hjärtkärlsjukdomar
  • Cancer
  • Lungsjukdomar
  • Diabetes typ 2
  • Benskörhet
  • MS och Alzheimers
  • Reumatism
  • Operationskomplikationer
  • Dålig tandhälsa
  • Stress och psykisk ohälsa
  • Graviditet (minskad fertilitet)
  • Fosterpåverkan: ökade stresshormoner, tillväxthämning, prematur födsel, ökad missfallsrisk
26
Q

Tobaksbrukssyndrom (rökning)
- abstinenssymtom

A
  • Irritation
  • Ångest
  • Koncentrationssvårigheter
  • Ökad aptit
  • Rastlöshet
  • Nedstämdhet
  • Sömnsvårigheter
27
Q

Tobaksbrukssyndrom (rökning)
- ickefarmakologisk behandling

A
  • Motiverande samtal
  • Enkel rådgivning (minuter), rådgivande samtal (10-15 minuter)
  • Sluta-röka-linjen
  • Tobaksavvänjning i grupper eller individuellt
28
Q

Tobaksbrukssyndrom (rökning)
- farmakologisk behandling

A

Nikotinläkemedel
- Kortverkande: sugtabletter/tuggummi
- Långverkande: plåster
- Kontraindicerat vid allvarlig hjärtsjukdom
- INTE e-cigg
Buproprion (Zyban, Voxra)
- Selektiv återupptagningshämmare av dopamin och noradrenalin
- Upptitreras, rökstopp efter 1-2 veckor, därefter behandling i 7-9 veckor. Avslut vid utebliven effekt
- 50% ökad chans jämfört med placebo
- Kontraindikationer: överkänslighet, krampanfall, tumör i CNS, ätstörningar, svår levercirros, bipolär sjukdom
Vareniklin (Champix)
- Partiell agonist på nikotinreceptorerna
- Viss abstinenslindring, ingen tillfredställelse av att röka
- Upptitreras, rökstopp efter 1-2 veckor, behandla under 3-6 månader
- 160% ökad chans jämfört med placebo

29
Q

Cannabisbrukssyndrom
- bakgrund

A
  • Viktigaste ämnena är tetrahydrocannabinol (THC) och cannabidiol (CBD)
  • Vanligaste narkotikatypen i nästan hela världen
  • Högst konsumtion under tonår/unga vuxna, sen gradvis minskning över tid
  • Majoriteten röker sporadiskt (några gånger per månad), endast en minoritet utvecklar beroende (9%)
30
Q

Cannabisbrukssyndrom
- Farmakologi

A
  • THC är en partiell agonist på cannabinoidreceptor 1 (CB1), ökar dopaminfrisättningen
  • CBD är en negativ allosterisk modulator på CB-receptorer, fungerar därför avslappnande, ångestdämpande och antipsykotiskt
  • Ration THC/CB är viktig för vilken effekten blir
31
Q

Cannabisbrukssyndrom
- ruseffekter

A
  • Avslappnad, upprymd, tyst, fundersam, sömnig, ändrad tidsupplevelse
  • Ökad puls, röda ögon, torr mun, hungrig
32
Q

Cannabisbrukssyndrom
- skadeverkningar

A
  • Ångest, panikattacker
  • Ökad risk för psykotiska tillstånd
  • Sämre inlärningsförmåga, minne och logiskt tänkande, påverkar psykisk mognad hos ungdomar
  • Sämre koordination
  • Påverkar hormoner och immunsystem
  • Sömnrubbningar
  • Risk för lungsjukdomar
  • Risk för tyngre droger
33
Q

Cannabisbrukssyndrom
- abstinenssymtom

A
  • Irritation, sömnproblem, depression, minskad aptit, ångest och oro
  • Uppstår inom dagar efter senaste drogintag, kan hålla i sig i veckor
  • Ej medicinskt farligt
34
Q

Cannabisbrukssyndrom
- behandling

A
  • Symtomlindring och psykosocial behandling (KBT, återfallsprevention, motiverande samtal)
  • Farmakologisk behandling saknas
35
Q

Opioidbrukssyndrom
- bakgrund

A
  • Den äldsta drogen man känner till
  • Mycket beroendeframkallande: viktigt att beakta risk vid smärtlindrande behandling
  • Opiater (t ex morfin, heroin, kodein) och opioider (oxycontin, tramadol) binder till samma receptor men dess molekylstrukturer skiljer sig åt
36
Q

Opioidbrukssyndrom
- ruseffekter

A
  • Kort berusningskänsla
  • Lite längre med stillsam eufori
  • Lång upplevelse av välmående och balans
  • Sjukdomskänsla som förvarnar om abstinens
37
Q

Opioidbrukssyndrom
- komplikationer

A
  • Andningsdepression
  • GI-påverkan med förstoppning, illamående och kräkningar
  • Fosterskador
  • Impotens
  • Klåda
  • Infektioner (ffa om iv administrering)
38
Q

Opioidbrukssyndrom
- Abstinenssymtom

A
  • Påminner om allvarlig influensa med muskelvärk, rinnande ögon och näsa, feber och svettningar
  • Dysfori
  • Illamående/kräkning och diarré
  • Vidgade pupiller, ökat tårflöde
  • Sömnsvårigheter, gäspningar och irritabilitet
  • Extremt drogsug
39
Q

Opioidbrukssyndrom
- behandling av överdos

A
  • Naloxon (opiat-receptorantagonist) iv bolus 0,4 mg samt intramusk
  • Målet är egenandning och luftvägsprotektion, inte full reversering
  • Vid snabb reversering blir patienten agiterad och får abstinenes, hög risk att de avviker. Naloxon har kortare effekt än opioider, risken är därför stor för överdos
40
Q

Opioidbrukssyndrom
- behandling akut abstinens

A
  • Eventuellt klonidin (catapressan) mot vegetativa besvär, annars buprenorfin (partiell my-receptor agonist), man kan även ge naltrexon. Stödsamtal, ev vätska.
  • Buprenorfin är en stark men partiell my-agonist, kan således konkurrera ut den andra opioiden men ge abstinens
  • Viktigt med eftervårdsplan, annars hög risk för överdos
41
Q

LARO (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidbrukssyndrom)

A

5§ Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende ska bestå av
1. Behandling med lm som utgör narkotika och som har godkänts för behandling av opioidberoende samt,
2. Psykologisk eller psykosocial behandling eller psykosociala stödinsatser
4§ Förutsättningar för att ge behandlingen
1. Patienten ska ha fyllt 20 år
2. Patienten ska bedömts ha ett opioidberoende sedan minst 1 år
3. Läkaren som ordinerar behandlingen ska ha specialistkompetens i psykiatri eller beroendemedicin
8§ Läkaren ska innan ordinationen göra en sammanvägd bedömning av patientens beroende, hälsotillstånd och sociala situation.
10§ Läkaren ska ansvara för att en plan upprättas för varje patient som ordineras läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Av planen ska framgå:
1. Vilka behandlingsåtgärder som ska vidtas
2. I vilken tidsföljd behandlingsåtgärderna ska komma
3. Vilka mål och delmål som har satts upp för behandlingåtgärderna
4. Vilka medicinska kontroller som ska göras under behandlingens gång
5. Vilka särskilda villkor som gäller för behandlingen

42
Q

LARO - mediciner

A

Framförallt buprenorfin men även metadon (om tungt missbruk) kan användas. Båda är långtidsverkande preparat som i rätt dos blockerar de effekter av andra opioider vilket minskar rus och abstinenes.
Buprenorfin (partiell my-agonist)
- Ges ofta i kombinatationspreparat med naloxon (Suboxone), vilket gör att IV administration inte ger rus
Metadon
- Syntetisk potent kompetetiv opioidagonist med lång halveringstid på 16-60 h

LARO minskar heroinanvändning samt antal gripanden och åtal. Vidare minskar den årliga dödligheten åttafaldigt och leder till förbättrad social funktion samt livskvalitet.

43
Q

Missbruk av centralstimulantia
- substanser

A
  • Kokain (är en tropanalkaloid)
  • Kemiska släktningar till metylfenidat och fenetylaminer:
    • Amfetamin
    • Metamfetamin
    • MDMA (metyl-dimetyl-metamfetamin)
    • Khat (beta-keto amfetamin)
    • MDPV
    • Mefredron
44
Q

Missbruk av centralstimulantia
- verkningsmekanism

A
  • Ökar frisättande och minskar återupptag av neurotransmittorerna dopamin, noradrenalin och även serotonin med ökat sympatikuspåslag som följd
45
Q

Missbruk av centralstimulantia
- ruseffekter

A
  • Eufori
  • Minskad hunger
  • Psykomotorisk stimulering/hyperaktivitet
  • Minskat sömnbehov
46
Q

Missbruk av centralstimulantia
- skadeverkningar

A
  • AF, HF och temp ökar. Vasokonstrigerande effekt.
  • Undertrycker hunger
  • Rastlös, affektlabil/irritabel, sömnlös, misstänksam, hallucinationer, vanföreställningar (ofta paranoida)
  • Kan får drogpsykos eller överdos med typiska symtom inkl ev vegetativa
  • Tandlossning
  • Påverkad balans samt kroppsrörelser
  • Typiska beteenden är pundning, tandgnissling och koreatiska rörelser
  • Injektionsrelaterade sjukdomar
47
Q

Missbruk av centralstimulantia
- abstinenssymtom

A
  • Ej vegetativa
  • Dysfori + något av följande: utmattning, livliga/obehagliga drömmar, sömnstörning, ökad aptit, psykomotorisk hämning eller agitation.
  • Uppstår 1-2 h efter drogintag, ej kliniskt stort problem
  • Antihistaminer kan ges som symtomlindring mot oro och för sömn
48
Q

Missbruk av centralstimulantia
- Behandling

A

Farmakologisk behandling saknas.
- Naltrexon ges enligt socialstyrelsen
- Antabus vid samtidigt alkoholbrukssyndrom för att minska risk för kokainintag
- Psykosocial behandling, stöd, struktur (vila, mat, sömnreglering), uppföljning
- Farmakologisk behandling av oro eller sömnproblem med lergigan, propavan eller teralen
- Vid psykos eller överdos gäller stöd, övervakning och symtomatisk behandling (eventuellt benso)

49
Q

Ecstasy (MDMA)
- bakgrund

A
  • Ecstasy (MDMA/ 3,4metylendioxymetamfetamin) är ett syntetiskt amfetaminliknande preparat med hallucinogen effekt
  • Effekten orsakas av att MDMA blockerar 5-HT upptagstransportörer i synapser vilket ger ökade serotoninnivåer i ffa hippocampus och limbiska systemet.
  • Liknande droger är t ex MDEA/MDE och MDA (Sally)
50
Q

Ecstasy (MDMA)
- ruseffekt

A
  • Ecstasy ger förhöjt stämningsläge, känsla av förståelse och inlevelse, vakenhet, energi och styrka, förhöjd kommunikation och självförtroende
  • Flashbacks av drogupplevelsen i dagar-månader
  • Ej lika beroendeframkallande som många andra droger
51
Q

Ecstasy (MDMA)
- Komplikationer

A
  • Värmeslag
  • Vattenförgiftning (kan dricka väldigt mycket)
  • Våghalsigt/aggressivt beteende
  • Sömnproblem, depression och ångest, tillfällig psykos
  • Serotonergt syndrom, med risk för död
  • På sikt kronisk påverkan på kognitiva funktioner
52
Q

Ecstasy (MDMA)
- Behandling överdos

A
  • ABCDE; övervaka andning, cirkulation, vakenhet, temperatur
  • Ringeracetat och kontrollera vätskebalans
  • Behandla eventuella komplikationer så som värmeslag, vattenförgiftning, psykiatriska tillstånd och serotonergt syndrom
53
Q

Substansrelaterade syndrom komplikationer

A

400/dödsfall årligen i Sverige
Överdödlighet
- Administration (injektioner i synnerhet)
- Farmakologiska effekter (andning, kramper, suicid m.m)
- Livsföring (undernärning, olyckor, skador)
Våld/kriminalitet
- Narkotikahantering
- Pengar till droger
- Prostitution