stroke Flashcards
Nämn symtom och tecken på stroke/TIA.
- Halvsidig
- svaghet ‐ hemipares
- ansiktsförlamning ‐ facialispares
- känselnedsättning ‐ hemianestesi
- koordinationsstörning ‐ dystaxi
- synfältsbortfall ‐ hemianopsi
- Talstörning ‐ afasi/dysartri
- Utsläckning ‐ neglekt
Nämn två vanliga symptom-/teckenkombinationer vid TIA/stroke.
- Högersidig svaghet & afasi
- Vänstersidig svaghet & neglekt
Vad är prioritet 1 vid misstänkt TIA?
Hälso‐ och sjukvården bör verka för att patient med misstänkt TIA utreds och behandlas av strokekompetent läkare på sjukhus (prioritet 1) (Socialstyrelsens riktlinjer för Strokesjukvård).
Rätt behandling kan förebygga stroke!
- Vårda patienter med akut stroke på strokeenhet (prioritet 1)
- Inte erbjuda strokepatienter vård av mobila team på annan vårdavdelning (icke göra)
Vad är en TIA? Och vad är typiskt för denna?
- Transitorisk ischemisk attack = övergående attack av blodbrist (i hjärnan).
- Typiskt: ej spridning eller försämring. Försvinner oftast inom 30 min.
Nämn några differentialdiagnoser till TIA.
Differential diagnoser:
- Epileptiskt anfall
- Migrän‐aura
- Synkope
- Hypoglykemi
Hur ser siffrorna för stroke i Sverige ut?
- 25 000 stroke / år
- 3:e vanligaste dödsorsaken
- Vanligaste orsak (hos vuxna) till:
- funktionsnedsättning e
- pilepsi
- Flest sjukhusvårddagar
- Ca 5‐600 stroke/år i Uppsala
Både hjärninfarkt (ca 85%) och………. (ca 15%) ingår i stroke.
Hjärnblödning.
Hur kan man definiera stroke?
Stroke: plötslig fokal eller global rubbning av hjärnans funktion och som varar i >24 timmar eller leder till döden och där man ej hittar någon annan orsak än vaskulär.
Traumatisk hjärnblödning är således inte stroke.
Vad är NIHSS? Och varför används den?
The National Institutes of Health Stroke Scale. Skalan har blivit standard för mätning av förändringar i nervstatus hos strokepatienter. I vissa sammanhang räknas en förändring på 4 poäng som kliniskt signifikant. I andra anses ett NIHSS på 0-1 poäng vid uppföljning vara tecken på utmärkt tillfrisknande.
Varför NIHSS?
- Bedömning av allvarlighetsgrad vid stroke
- Beslutsstöd
- Reperfusionsbehandling?
- Vårdnivå?
- Beslutsstöd
- Utvärdering
- Förändring/effekt?
- Enkelt att kommunicera
- ”vä‐sidig hemipares, NIH XXp”
Vilka är akromymerna för att upptäcka stroke i tid?
- AKUT
- FAST
Vad är penumbra?
In pathology and anatomy the penumbra is the area surrounding an ischemic event such as thrombotic or embolic stroke. Immediately following the event, blood flow and therefore oxygen transport is reduced locally, leading to hypoxia of the cells near the location of the original insult. This can lead to hypoxic cell death (infarction) and amplify the original damage from the ischemia; however, the penumbra area may remain viable for several hours after an ischemic event due to the collateral arteries that supply the penumbral zone.
- Marginalperfusion
- Överlever några timmar
- Olika kollateralflöde ger olika grader av syrebrist
Vad använder man för radiologi vid Stroke/TIA?
- Nativ DT
- Utesluter/påvisar blödning
- ASPECTS (Alberta Score Program Early CT Score) av MCA
- DT med icke‐invasiv angiografi (DT‐A)
- Påvisar tromb/stenos
- DT med perfusion (DT‐P)
- Pneumbra?
- MR (DWI, PWI, mismatch)
- Säkrare men långsammare
Vad är NNT?
Number Needed to Treat (antal patienter som ska behandlas för att en ska få önskat utfall).
När används tromektomi?
Effektiv som tillägg till trombolys vid proximala ocklusioner, NNT* = 5.
Vad är trombolys?
Trombolys är en metod att med läkemedel lösa upp en blodpropp som täpper till ett blodkärl. Behandlingen medför risker, framförallt i form av blödningar eftersom kroppens koagulationsförmåga påverkas. Exempel på användningsområden är stroke och lungemboli, men trombolys kan också användas vid blodpropp i artärer i armar och ben[1]. Det var tidigare en mycket viktig behandling av akut hjärtinfarkt, men har där i stort sett ersatts av angiografi med ballongvidgning. Läkemedlet som används vid trombolys heter Actilyse och är ett selektivt trombolytiskt medel. Den aktiva substansen heter Alteplas som fungerar som en plasminogenaktivator.
Trombolys bör ges så tidigt som möjligt, och inte mer än 4,5 timmar efter symtomdebut - om trombolys ges senare ökar risken för blödning och nyttan av behandlingen minskar. Innan man kan ge trombolys måste man utesluta hjärnblödning, vilket görs med datortomografi. Man kan inte heller ge trombolys om det finns stor risk för blödning någon annanstans i kroppen, till exempel om man är nyopererad, har magsår eller cancer eller om blodprover tyder på ökad blödningsrisk. Om blodtrycket är högre än 185/110 försöker man sänka det innan trombolys ges.
Behandlingen ges som infusion under 60 minuter. När trombolys ges och flera timmar efteråt krävs tät observation för att snabbt kunna upptäcka tecken på hjärnblödning.
Om trombolys inte kan göras på grund av ökad blödningsrisk kan man ibland istället ta ut blodproppen genom angiografi med trombektomi. Detta är en ny metod som ännu bara finns på universitetssjukhus.
Vad gör man om blodtrycket är förhöjt vid akut stroke?
Vid hjärninfarkt:
- Huvudregel: ge inte akut blodtryckssänkande
- Om trombolys & BT >185 mmHg (syst) eller >110 mmHg (dias): -> labetalol iv eller furosemid iv.
- Om ej trombolys & BT >220/120 mmHg:
-> överväg behandling i 1:a hand peroralt.
Vid hjärnblödning:
- & BT >180 mmHg: (sänk till 140 mmHg om >150mmHg?)
- > labetalol iv eller furosemid iv. (sänk 10‐20%)
Varför är vård vid strokeenhet bra?
- Minskar dödlighet i stroke, minskar risk för aktivitetsbegränsning och minskar behov av institutionsboende.
- Gäller samtliga strokepatienter.
- Jämfört andra akuta och subakuta behandlingsinsatser har denna vård totalt sett störst effekt.
Nämn några komplicerade tillstånd man kan få efter stroke.
Sväljningssvårigheter
- Aspirationspneumoni
- Dehydrering
- Näringsbrist
Immoblisering
- DVT
- Trycksår
- Infektioner
Intrakraniell tryckökning
(vid malign mediainfarkt, cerebellär blödning/infarkt)
Nämn en del riskfaktorer för stroke.
Makroperspektiv:
- Socioekonomiska faktorer
- Etnicitet
- Politisk styrning t.ex. punktskatter på alkohol, tobak
Livsstilsfaktorer:
- Rökning
- Högt alkoholintag
- Lågt intag av frukt, grönsaker och fisk
- Fysisk inaktivitet
- Stress
Medicinska riskfaktorer:
- Hypertoni
- Diabetes
- Förmaksflimmer
- Blodfetter
- Sömnapné
- Tidigare CVS
- Aktuell/tidigare ischemisk sjukdom
- Karotisstenos
- Perifer kärlsjukdom
Hur bedömer man etiologin till hjärninfarkt?
-
TOAST
- Storkärlssjukdom
- Emboli från hjärta
- Småkärlssjukdom (lakunär)
- Annan känd orsak (t.ex dissektion)
- Okänd orsak
När utför man karotiskirurgi?
- Vid TIA/ lindrig hjärninfarkt och
- Stenos på symptomgivande sida med grad:
- 70 ‐99% (prio 1)
- 50 ‐69% (prio 4)
- Operation < 14 d
Hur ska man tänka vid läkemedelsbehandling efter hjärninfarkt & TIA?
- Vid BT >140/90 (130/80)mmHg - blodtryckssänkning
- Vid stor‐ och småkärlssjd - trombocythämning
- Vid embolier fr hjärta - antikoagulation
- Vid normala/höga lipider - lipidsänkning
Kombinationer av orsaker till stroke är vanligt! Behandla det som bedöms vara den största risken inom de närmaste månaderna.
Nämn några trombocythämmare som brukar användas vid hjärninfarkt/TIA.
- ASA (Trombyl 75 mgx1)
- ASA + dipyridamol (Trombyl 75 mgx1 + Persantin depot 200 mgx2)
- klopidogrel (Plavix 75 mgx1)
Dubbel trombocythämning endast under begränsad tid!
Vad brukar man använda för antikoagulantia vid hjärninfarkt/TIA och förmaksflimmer?
- Waran
- Nya Antikoagulantia (NOAK/DOAK)
- Prioritet 2 (Socialstyrelsens riktlinjer)
- Ej trombocythämning (Trombyl +/‐ Persantin eller Clopidogrel)
