prover Flashcards
CRP
Beskrivning: CRP bildas i levern och räknas som ett akutfasprotein. Inom sjukvården mäts halten av CRP i serum eller plasma när en infektion misstänks, s.k. snabbsänka eller CRP-prov, vilket ger mer aktuell information om pågående inflammation, än den klassiska sänkan.
Referensintervall: <5
Enhet: mg/L
Hb
Beskrivning: Blodvärde, Hb, brukar man kalla koncentrationen hemoglobin i blodet. Proteinet hemoglobin finns i de röda blodkropparna och sköter blodets förmåga att transportera syre. Lågt blodvärde kan leda till kraftlöshet och trötthet och kallas för anemi.
Blodvärdet kan påverkas av flera faktorer. Orsaker till att det höjs kan vara uttorkning, varav blodplasman minskar och blodet koncentrerats. Om man vistas på hög höjd, där syrehalten är lägre, kommer kroppen att öka nybildningen av blodkroppar så att blodvärdet stiger. (Genom det högre blodvärdet kan kroppen då transportera ungefär lika mycket syrgas i blodet som med ett lägre blodvärde vid havsnivå.) Rökare har ofta högre blodvärde beroende på att den kolmonoxid de dagligen får i sig blockerar en del hemoglobin. Även detta kompenserar kroppen genom att bilda fler blodkroppar så att den effektiva mängden hemoglobin blir normal. Man kan också ha en rubbning i benmärgen så att den hela tiden producerar för mycket röda blodkroppar (så kallad polycytemia vera).
Blodvärdet kan sjunka av flera orsaker. Om man drabbas av leukemi kan den tränga undan nybildningen av röda blodkroppar (röda blodkroppar bildas i benmärgen). Det finns också läkemedel och gifter som kan hämma benmärgsfunktionen, liksom kraftiga och utbredda inflammationer kan göra det. För bildningen av röda blodkroppar behövs bland annat järn och kobalamin, varför en brist på något av dessa kan orsaka ett lågt blodvärde. Bildningen av röda blodkroppar stimuleras av hormonet erytropoetin som bildas i njurarna, och därför kan man även få ett lågt blodvärde vid njursvikt. Om man ofta drabbas av blödningar (framför allt kraftiga mensblödningar eller blödningar till tarmen) kan man successivt utarma järndepåerna i kroppen och få ett lägre blodvärde.
Referensintervall: K > 18 år 117-153, M > 18 år 134-170
Enhet: g/L
SR
Beskrivning: Sänkningsreaktion (SR), vanligen sänka, är ett vanligt test som utförs på blod för att finna tecken på kronisk inflammation eller annan sjukdom. Testet mäter hur snabbt erytrocyterna (de röda blodkropparna) sjunker när blodet får stå i ett rör med ett tillsatt antikoagulantium, vanligen citrat. Den plasmapelaresom då uppstår mäts i millimeter efter en timmes sedimentation och utgör sänkningsvärdet. Under 20 mm kan i allmänhet anses vara ett normalt värde.
Hur snabbt erytrocyterna sjunker, beror på deras tendens till så kallad myntrullebildning, vilken avgörs av:
erytrocyternas konformation
plasmainnehåll (speciellt påverkar immunoglobulin och fibrinogen)
Om plasman är rik på inflammatoriska proteiner (akutfasreaktanter), ökar myntrullebildningen och därmed även sänkan. Transportproteiner som albuminutövar motsatt effekt. Om M-komponent finns, kan extrema värden på sänkan uppstå, ibland över 100 mm.[källa behövs]
En akut inflammation syns inte nämnvärt på sänkningsreaktionen, eftersom omsättningen av plasmaproteiner tar ett par dagar. Om akut inflammation misstänks inom sjukvården, utgör CRP så kallad snabbsänka en bättre markör för detta.
Referensintervall: <20
Enhet: mm
EPK
Beskrivning: Erytrocytpartikelkoncentration. Partikelkoncentrationen av erytrocyter står under kontroll av hormonet erytropoietin. Exempel på fysiologiska stimuli som ger ökad erytropoietinsekretion är hypoxi, anemi eller förluster via blödning. Eftersom erytropoietin bildas i njuren, ses ofta låga EPK vid kronisk njursvikt.
Erytrocytos ses vid sjukdomar med hypoxi, t.ex. kroniska lungsjukdomar, rökning och vissa medfödda hjärtvitier. Erytrocytos kan även bero på patologiska hemoglobinvarianter med hög syrgasaffinitet eller myeloproliferativ sjukdom (polycytemia vera).
Referensintervall: K > 18 år: 3,9-5,2; M > 18 år: 4,3-5,7
Enhet: x10^12/L
EVF
Beskrivning: Erytrocytvolymfraktion (EVF) anger andelen röda blodkropparav blodets totalvolym. Låga värden kan vara ett tecken på anemi. Ett äldre namn är hematokrit[1]. EVF får man fram genom centrifugering av blodet.
Referensintervall: vuxna kvinnor: 35-47, vuxna män: 42-52
Enhet: %
MCV
Beskrivning: Medelcellvolym eller MCV är ett blodprov som mäter den genomsnittliga storleken på de röda blodkropparna i blodet. Analysen är användbar för att karakterisera anemier.
MCH
Beskrivning: B-Ery MCH, B-Erytrocyt Mean Cell Hemoglobin
Vid bedömning och karakteristik av en anemi är det värdefullt att känna till och mäta vissa egenskaper hos de röda blodkropparna, de så kallade erytrocytindices, tidigare kallade blodkroppskonstanterna. MCH anger medelhemoglobinmängden i erytrocyterna. MCH beräknas med formeln B-Hb/B-EPK. Bestämning av erytrocytindices i allmänhet och MCH i synnerhet borde ske vid lågt hemoglobin där anemiorsaken inte är omedelbart klar och när man misstänker en störning i erytropoesen även vid normalt B-Hb.
Korrelationen mellan MCV (medelvolym) och MCH är mycket hög och ur praktisk synpunkt torde MCV och MCH ha samma informationsvärde. Även vid specifik behandling kan påtagliga förändringar i MCV och MCH inte förväntas förrän större delen av erytrocytantalet bytts ut efter cirka 1 ½ - 2 månader.
Lågt MCH ses vanligast vid järnbrist och talassemi. Myelodysplastisk syndrom (MDS) kan ge lågt MCH medan MCV är normal eller t.o.m. förhöjt (dimorf bild). Högt MCH ses vanligast vid folat och kobalaminbrist. Andra orsaker till högt MCH kan vara myelodysplastisk syndrom (MDS), alkoholmissbruk (även utan tecken på direkt leverpåverkan), leverparenkymskador (cirros och hepatit), hemolytisk anemi med kraftigt ökat antal reticulocyter (≥10%) samt hypo- eller aplastisk anemi.
Referensintervall: 27-33
Enhet: pg
MCHC
Beskrivning: MCHC, ”mean corpuscular hemoglobin concentration”, anger ett medelvärde på erytrocyte-nas hemoglobinkoncentration. Anemier med sänkta MCHC-värden benämns hypokroma, anemier med normala värden normokroma och anemier med förhöjda värden hyperkroma.
Exempel på hypokroma anemier är järnbristanemier, talassemier samt anemier sekundära till (kroniska) inflammatoriska tillstånd.
Förhöjda MCHC-värden, hyperkroma anemier, ses vid enstaka tillfällen vid hereditär sfärocytos, homozygota sicklecellanemier samt vid hemoglobin C-sjukdomen.
Vanligaste orsaken till förhöjda MCHC-värden är dock analysstörning, t.ex. av köldagglutininer.
Referensintervall: > 18 år: 317 – 357
Enhet: g/L
LPK
Beskrivning: Leukocyter. Vita blodkroppar eller leukocyter är celler i blodet som ingår i kroppensimmunförsvar för att skydda kroppen mot infektionssjukdomar. Vita blodkroppar produceras i benmärgen och återfinns i lymfknutarna, mjälten och i lungornas alveoler, samt ute i vävnaderna vid inflammatoriska tillstånd. Halten av olika vita blodkroppar kan mätas i ett blodprov för att se om det pågår en inflammatorisk process eller om immunförsvaret är nedsatt.
Bara några procent av de vita blodkropparna finns i våra blodkärl, de flesta finns utanför blodkärlen i kroppens olika vävnader. Deras uppgift i immunförsvaret är att skydda kroppen och ta hand om bakterier, virus och andra ämnen som är främmande för vår kropp.
Referensintervall: 3,5-8,8
Enhet: x10^9/L
TPK
Beskrivning: Trombocyter. Partikelkoncentrationen blodplättar i blodet.
Referensintervall: 165-387
Enhet: x10^9/L
Vilka värden kan avläsas mha en urinsticka?
acetoacetat - Acetoacetat är en keton som bland annat bildas av kroppen vid ketos. Denna kan användas som substrat för att bilda ATP under omständigheter med låga glukosnivåer i blodet, som vid ketoacidos eller ketogen diet.
glukos
hemoglobin/myoglobin
leukocyter
nitrit - Genom maten och dricksvattnet får vi i oss nitrat, ett ämne som finns naturligt i många födoämnen. Om det finns bakterier i urinen ombildar de genom en kemisk process nitrat till nitrit, som är ett annat liknande ämne. Höga halter av nitrit i urinen tyder därför på att man har en ökad mängd bakterier i urinen.
albumin - Albumin är ett akutfasprotein som är det mest förekommande proteinet i blodet. Till skillnad från de flesta andra proteiner i blodet är det inte ett glykoprotein, det vill säga albuminstrukturen innehåller inga kolhydratdelar. Dess viktigaste funktion är att upprätthålla det kolloidosmotiska trycket (se osmos) som “håller kvar” blodets vätska i blodkärlen. Vid undernäring får den drabbade ofta för låga halter albumin i blodet på grund av att leverns förmåga att bilda nya proteiner är nedsatt, vilket leder till för lågt kolloidosmotiskt tryck. På grund av detta ökar mängden vätska i vävnaderna (ödem), vilket leder till den typiskt svullna magen. Tillståndet kallas för kwashiorkor (bara när albuminbristen kommer av undernäring) och är vanligt vid svältkatastrofer. Andra situationer som kan leda till albuminbrist är till exempel leverskada på grund av förgiftning, utbredda tumörer i levern, njursjukdom, svåra infektioner, eller brännskador.
Vad ingår i en elstatus?
Na, K, S-Krea.
Vad ingår i en leverstatus?
ASAT
ALAT
ALP
bilirubin
vad ingår i en blödningsstatus?
Protrombin, APTT
Vad ingår i en thyroideastatus?
TSH och T3/T4
