Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

anamnes & status > att memorera > Flashcards

att memorera Flashcards

1
Q

Vad använder man Wells score till?

A

Att utvärdera risken för DVT och LE (olika)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innehåller Wells score vid misstänkt DVT?

A
  • Malignitet (senaste 6 mån el. malignitet) - 1 p
  • Paralys/pares/gips av ben - 1 p
  • Imoobilisering > dgr el. större kirurgi inom 4 v - 1 p
  • Ömhet/smärta längs djupa vener - 1 p
  • Helbenssvullnad - 1 p
  • Vadsvullnad > jmf med andra benet - 1 p
  • Pittingödem i det symptomatiska benet - 1p
  • Ytliga kollateraler (ej varicier) - 1 p
  • Tidigare objektivt påvisad DVT - 1 p
  • Alternativ diagnos minst lika sannolik - 2 p
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innehåller Wells score som bedömer den kliniska sannolikheten för LE?

A
  • Aktiv cancer senaste 6 mån eller under palliation - 1 p
  • Immobilisering > 3 dgr el. kirurgi inom 4 v - 1,5 p
  • Kliniska tecken/symptom på DVT - 3 p
  • Puls > 100 min - 1,5 p
  • Tidigare verifierad DVT el. LE - 1,5 p
  • Hemoptys - 1 p
  • LE mer sannolikt än andra diagnoser - 3 p

Hög sannolikhet - över 4 p

I förenklad form ger alla 1 p, och över 1 p ger hög sannolikhet

d-dimer används bara för att utesluta DVT vid låg klinisk sannolikhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Prolia?

A

Prolia innehåller denosumab, ett protein (en monoklonal antikropp) som hindrar funktionen hos ett annat protein i syfte att motverka förlust av benmassa och behandla osteoporos (benskörhet). Behandling med Prolia gör benvävnaden starkare och minskar risken för benbrott.

Ben är en levande vävnad som hela tiden förnyas. Östrogen bidrar till att hålla benvävnaden frisk. Efter klimakteriet sjunker halterna av östrogen, vilket kan leda till att skelettben blir tunnare och därmed sköra. Detta kan leda till ett tillstånd som kallas benskörhet (osteoporos). Även män kan drabbas av osteoporos, vilket kan orsakas av bland annat åldrande och/eller låga halter av det manliga könshormonet testosteron. Många patienter med osteoporos har inga symtom men riskerar ändå att bryta ben, särskilt i ryggen, höfterna och handlederna.

Du bör ta kalcium- och vitamin D-tillskott under behandling med Prolia. Läkaren kommer att prata med dig om detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka är normalvärdena för kreatinin?

A

För kreatinin ligger referensintervallet för kvinnor ungefär mellan 40 och 90 mikromol per liter (µmol/L).

För män ligger värdena oftast mellan 50 och 100 µmol/L.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken är ramsan för TBC-behandling?

A

4hrzb2hr

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad står 4hrzb2hr för?

A
  • h - isoniazid
  • r - rimfapicin
  • b - etambutol
  • z - pyranziamid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv 3 anamnestiska fynd vardera som styrker:

  • Hjärtinfarkt
  • LE
  • Kjärtsvikt
A
  • Hjärtsvikt
    • är trött och orkar mindre
    • lätt blir andfådd
    • har svullna anklar och ben
    • har ont i magen och kanske svårt att äta
    • har hjärtklappning
    • har svårt att sova plant
    • ofta behöver gå upp och kissa på natten.
  • LE
    • dyspné (73 %)
    • takypné (54 %)
    • pleuritsmärta (44 %)
    • hosta (34 %)
    • takykardi (24 %)
    • svimning (8 %). Svimning kan vara tecken på större LE och/eller hemodynamisk påverkan!
  • Hjärtinfarkt
    • stark och ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna
    • obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna
    • illamående
    • andnöd
    • kallsvettning
    • rädsla och ångest
    • värk i ryggen
    • hjärtklappning och yrsel
    • influensaliknande besvär samtidigt med bröstsmärtor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilket är warfarins (Warans) terapeutiska fönster?

A

2-3 PK-INR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka är symptomen på akut extremitetsischemi?

A
  • Pain
  • Pulslessness
  • Pallor
  • Paresthesia
  • Paralysis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Rabbla upp lite riskfaktorer för DVT.

A
  • Aktiv malignitet
  • Tidigare ventrombos (DVT/LE)
    • Resttrombos ökar risken
  • Operation/trauma
  • Speciellt ortopedisk och malign kirurgi (+ 4 v postop)
  • Immobilisering
    • Exempelvis pares eller gips
  • Immobilisering
    • Långa resor (flyg, buss, bil) eller övriga situationer med liten vadmuskelaktivitet.
  • Övervikt (BMI > 30)
  • Infektion
    • Fr a vid samtidig immobilisering
  • Östrogen/P-piller/graviditet + postpartum 8 veckor
  • Hereditet för ventrombos
  • Koagulationsrubbning (hereditära och förvärvade)
  • Inflammatorisk tarmsjukdom
  • Speciellt vid skov (även artärtrombos)
  • Serumalbumin < 25 g/L (LE risk ökad 3-4 ggr)
  • I.v. katetrar och kablar (CVK, PICC-line, pacemakerkablar)
  • Hög ålder (naturlig åldersrelaterad riskökning)
  • Rökning

Förekomst av flera riskfaktorer = större sannolikhet att patienten har DVT.
Fetmarkering = starka riskfaktorer för venös trombos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nämn symptom/tecken för DVT.

A
  • Ensidig bensvullnad
  • Ensidig smärta vad/lår
  • Värmeökning av benet
  • Rodnad
  • Ömhet
  • Ökad venteckning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är CHA2DS2-VASc?

A

CHA2DS2-Vasc är ett beslutsstöd för läkare vid bedömning av patienter med förmaksflimmer som används för att bedöma riskfaktorer och värdera indikation för antikoagulerande läkemedel.

Syftet är att förebygga stroke och artärembolism eftersom förmaksflimmer ökar risken för detta genom sämre blodflöde i hjärtats förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innehåller CHA2DS2-Vasc? Och hur många poäng krävs för behandling?

A

Minnesregeln är på engelska och utläses som följer: C = Congestive Heart Failure, H = Hypertension, A = Age, D = Diabetes mellitus, S = Stroke, V = Vascular disease, A = age, Sc = Sex category.

0 - Ingen behandling

1 - Överväg behandling med antikoagulantia för manliga patienter (poäng bara för kvinnligt kön räcker ej för behandling)

> 2 - Antikoagulantia (NOAK eller warfarin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad står HAS BLED för?

A

Visar blödningsrisk vid förmaksflimmer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innehåller HAS BLED?

A
  • Hypertension
  • Abnormal renal and liver function (2)
  • Stroke
  • Bleeding
  • Labile INRs
  • Elderly
  • Drugs or alcohol

0-2 p -> lägre blödningsrisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Det finns A-, B-, C- och D-interaktioner. Vad står de olika för?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Anledningar till ensidigt svullet ben? 4 vanliga och 2 ovanliga.

A

Vanliga:

  • DVT
  • Erysipelas
  • Tromboflebit
  • Muskelbristningar

Ovanliga:

  • Bakercysta (baksida knä)
  • Blödningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Beskriv mekanismen bakom SJS och TEN. Dessa kan uppkomma några veckor efter insättande av NSAID och antiepileptika.

A
  • AK binder till AG -> stora immunkomplex
  • Komplempentsystemet aktiveras
    • leukocyter dras dit
    • bryter ner komplexen
    • frisätter lysosomala enzymer
    • inflammatorisk process
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Leverreaktion, biverkningsmekanism. Beskriv.

A
  • HLA-protein på cellers yta binder främmande peptider. Vissa LM passar i skåran på vissa HLA-typer.
    • Formen på skåran ändras
    • Kroppsegna peptider binds
    • Visas för immunsystemet
    • T-celler aktiveras
    • Överkänslighet

Ex. HLA-B*5701 -> ökad risk för Flukoxacillin (Heracillin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv mekanismen bakom angiödem.

A
  • Heriditärt el. förvärvat medierat av bradykinin (vasodilator) eller vasoaktiva molekyler
  • Allergiskt eller pseudoallergiskt utlöst av degranulation av mastceller
  • idiopatiskt, dvs. okänd orsak
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Beskriv mekanismen bakom muskelbiverkan vid användning av statiner.

A
  • A: Milda: ca 10% av statinbehlandlade
  • Svårare myopati med svaghet, värk, labmässig kreatinkinasstegring hos 1%
  • B: Rhabdomyolys (muskelsönderfall) m. njursvikt är sällsynt: 2/100.000
  • Nedsatt omsättning av statin bidrar till risk
    • interaktioner med LM
    • genvariant som minskar upptag i levern
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Beskiv mekanismen bakom agranulocytos som LM-biverkning.

A
  • Immunologisk typ II
    • Läkemedlet
      • Bildning av IgG
      • IgG binds till AG och till cellytan
      • Cytotoxiska T-celler el. komplementsystemet aktiveras -> cellerna lyseras efter 2-3 v
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Beskriv anafylaxi-reaktionen som LM-biverkan.

A
  • Immunologisk typ I
    • Läkemedlet
      • Bildning av IgE
      • IgE binds till mastceller och basofiler
    • Reexponering ger akut reaktion
      • Läkemedlet binder till IgE
      • Histaminfrisättning
      • Urtikaria, astma, chock
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur kan selektiva COX2-hämmare öka risken för hjärtinfarkt/stroke.

A
  • COX-1 ökar trombocytaggreagationen
  • COX-2 minskar trombocytaggregationen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Nämn några LM som påverkas av farmakogenetik.

A
  • Simvastatin
  • Azatioprin
  • Warfarin
  • P-piller
  • Målinriktad terapi
  • Abacavir
  • Karbamazepin
  • Tyreostatika
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Warfarin har flest rapporterade dödliga biverkningar. Vilka sjukdomstillstånd används Warfarin för?

A
  • Förmaksflimmer
  • Blodpropp
  • Mekaniska hjärtklaffar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Nämn några LM som bör undvikas hos äldre?

A
  • Benzodiazipiner med lång halveringstid
  • LM med betydande antikolinerg effekt
    • tex medel mot överaktiv blåsa
    • TCA
    • Hydroxizin (Atarax)
    • Alimemazin (Theralen)
    • Prometazin (Lerigigan)
  • Tramadol (Tradolan)
  • Propiamazin (Propavan)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är den initiala behandlingen för ST-höjningsinfarkt? (5)

A
  • Smärtlindring (Morfin)
  • Anti-ischemisk behandling (Nitroglycerin, syrgas, betablockad)
  • Trombosbehandling (ASA)
  • Sviktbehandling (Nitroglycerin, CPAP, diuretika)
  • Arytmibehandling (betablockad)

Sedan:

Trombolys < 12 tim minskar mortaliteten -> Actilyse

Då även ASA, Clopidogrel

Bedöm reperfusion efter 30 min -> Utför evt. rescue PCI inom 90 min

Om inte reperusionsbehandling -> ASA, Clopidogrel, Arixtra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är den akuta behandlingen vid AKS utan ST-höjning? (5)

A
  • Smärtlindring (Morfin)
  • Anti-ischemisk behandling (Nitroglycerin, syrgas, betablockad)
  • Trombosbehandling (ASA)
  • Sviktbehandling (Nitroglycerin, CPAP, diuretika)
  • Arytmibehandling (betablockad)

Sen:

  • Utökad antitrombotisk behandling
  • Revaskularisering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Nämn en invasiv utredning vid AKS utan ST-höjning.

A

Kranskärlsröntgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är framåtsvikt respektive bakåtsvikt?

A
  • Framåtsvikt: nedatt minutvolym
  • Bakåtsvikt: förhöjda fyllnadstryck i hjärtat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vilka är de vanligaste anledningarna till hjärtsvikt? (4)

A
  • Ischemisk hjärtsjukdom
  • Hypertoni
  • Diabetes
  • FF
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vanligaste orsaken till akut hjärtsvikt är kronisk hjärtsvikt. Pga vilka anledningar? (6)

A
  • Infektion
  • Arytmi
  • Anemi
  • LE
  • NSAID
  • Bristfällig följsamhet till behandling

Nybebuterad akut svikt är ofta pga akut koronart syndrom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad kan upptäckas på lungorna vid svikt?

A
  • basala rassel
  • pleuravätska
  • desaturation
  • takypné
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad kan upptäckas på hjärtat vid svikt?

A
  • blåsljud
  • takykardi
  • tredjeton - galopprytm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vilken typ av hjärtsvikt? “Våt och varm.”

A

Bakåtsvikt och lungödembild och bevarat BT.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vilken typ av hjärtsvikt? “Torr och kall.”

A

Framåtsvikt med hypotesion, svaga pulsar, perifer kyla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vilken typ av hjärtsvikt? “Våt och kall.”

A

Bakåtsvikt och framåtsvikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Nämn några prover och undersökningar man kan göra vid hjärtsvikt.

A
  • EKG
  • Prover
  • Lungröntgen
  • Akut hjärteko
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Beskriv akutbehandling hjärtsvikt “våt och varm” (6).

A
  • Syrgas tills saturationen är över 90%
  • Hjärtläge
  • Nitro sublingualt eller infusion
  • Loopdiuretika iv
  • Morfin iv
  • CPAP
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Beskriv akutbehandling hjärtsvikt “torr och kall” (5).

A
  • Syrgas tills saturationen är över 90%
  • Höj fotända
  • Ge vätska och utvärdera
  • Överväg inotropt läkemedel
  • Leta utlösande orsak!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Stroke inkluderar två olika typer av hjärnblödning, Vilka?

A
  • Intracerebral blödning (15%)
  • Subaraknoidal blödning (5%)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Nämn ett jättevanligt symptom vid hjärnblödning.

A

Åsknallehuvudvärk (97%)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Sekundärprofylax vid stroke (5)

A
  • Rökstopp
  • Blodtrycksmedicin
  • Statin (ej efter hjärnblödning)
  • Antitrombotisk (trombocythämmare/Waran eller NOAK(=nya orala antikoagulatia)
  • Övrigt individuellt anpassad rekomendationer/ läkemedelsändring.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Nämn några tecken på ischemisk stroke (och TIA) (4)

A
  • Plötslighet
  • Halvsidighet
  • Afasi
  • Neglekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad kan man se på CT-hjärna, gällande stroke?

A

Inte blödning, dock infarkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad är tromolys?

A

Man återställer blodflödet genom trombolys med Alteplas (=tPA, tissue plasminogen activator)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad är tidsgränsen för trombolys?

A

4,5 timmar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad talar mot trombolys vid hotande hjärninfarkt? (6)

A
  • Nylig kirurgi
  • Blödningsbenägenhet
  • B-glukos <2,5 eller >22
  • Blodtryck över 185 systoliskt eller över 110 diastoliskt
  • Bakteriell endokardit
  • Trombocyter <100 med mera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

När gör man en trombektomi?

A

Occlusion av proximala kärl.

53
Q

När ger man BT-medicin mot högt BT vid ischemisk stroke?

A

Endast vid BT > 185/110 och patienten ska få trombolys .

54
Q

Vad kännetecknar en vänstersidig mediainfarkt?

A
  • högersidig hemipares övervägande arm hand
    • afasi
55
Q

Vad kännetecknar högersidig mediainfarkt?

A
  • vänster sidig hemipares övervägande arm hand
  • neglekt
56
Q

Stroke i bakre cirkulationen kan exvis var pga basilaris-trombos, vilket är en stor infarkt (samma för blödning) i cerebellum. Kännetecken? (6) Och vad är behandlingen? (2)

A
  • Rotatorsk yrsel
  • Dubbelseende
  • Sväljningssvårigheter
  • Dysartri
  • Nystagmus
  • Perifer facialispares

Behandling: ev. trombolys/trombektomi

57
Q

Ge vanliga bakomliggande orsaker till ischemisk stroke (3)

A
  • FF
  • Karotisstenos
  • Artärdissektion
58
Q

Sekundärpfofylax vid ischemisk stroke. (5)

A
  • Rökstopp
  • Blodtrycksmedicin
  • Statin
  • Antitrombotisk (trombocythämmare/Waran eller DOAK
  • Övrigt individuellt anpassad rekomendationer/ läkemedelsändring
59
Q

Vid DVT pratar man om Virchows triad. Beskriv.

A
60
Q

Beskriv kliniska bilden vid DVT. (6)

A
  • Svullnad
  • Ömhet
  • Rodnad eller cyanos (flegmasia coerulia dolens)
  • Konsistensökning
  • Ökad venteckning
  • Värmeökning
61
Q

Beskriv DVT bilddiagnostik (2)

A
  • Flebografi:
    • Gold Standard
    • Invasiv undersökning
    • Jodhaltig kontrast
    • Njurtoxiskt
    • Strålning
  • Ultraljud :
    • Noninvasiv undersökning
    • Billigare än flebografi
    • Helbensultraljud, fordrar van undersökare
    • Proximalt ultraljud (kompressionstest) enklare
62
Q

Hur kan man behandla DVT?

A

I normalfallet:

• DOAK eller
Warfarin (initialt med LMH tills terapeutiskt PK/INR, minst 5 dagar)

  • Kompressionsstrumpa
  • Fri mobilisering
  • Oftast poliklinisk behandling

Kateterburen trombolys:

  • Proximal DVT ovan ljumsken alt armtrombos
  • Påtaglig svullnad
  • Kort anamnes (10-14 dagar)
  • Liten blödningsrisk
63
Q

Vad bör man kolla vid en DVT/LE-utredning?

A
  • Dubblerad tumörrisk vid DVT
  • Oftast utbredd eller metastaserad tumörsjukdom

• Begränsad tumörscreening räcker oftast

• Koagulationsutredning vid
hereditet, låg ålder eller recidiverande VTE

64
Q

Tre vanligaste symptom/klinik vid LE?

A

95 % kan hänföras till nedanstående grupper:

1. Akut andnöd (25 %)

Lindriga - måttliga symtom, ofta övergående. Ofta normalt EKG och lungröntgen

2. Andningskorrelerad smärta, blodhosta (60 %)

Lunginfiltrat/pleuravätska vanligt

3. Chock-högersvikt (cor pulmonale) (10 %)

Andnöd, cyanos, blodtrycksfall, svimning

Resterande 5 % atypisk bild, framför allt äldre, hjärt/lungsjuka: Kan te sig som accentuerad hjärtsvikt/KOL , oklar feber m m

65
Q

Nämn lite diagnostik vid LE (6)

A
  • Anamnes: Symtombild, riskfaktorer.
  • Artärgas: Lågt diagnostiskt värde. Normala artärgaser utesluter inte lungemboli. Vanlig bild är sänkt PO2 med normalt eller sänkt PCO2.
  • Venösa prover: B-Hb, B-TPK, B-PK, P-APTT, P-kreatinin, CRP, Troponin I, BNP. D-dimer: Positivt värde ospecifikt. Normalt värde vid kort symtomduration talar starkt mot lungemboli.
  • EKG: Ofta ospecifika förändringar. I typiska fall ses tecken på högerkammarbelastning; högerställd el-axel, SIQIII TIII-mönster, högergrenblock, negativ T-våg i V2 - V4. EKG- förändringarna är ofta övergående. Förmaksflimmer.
  • Röntgen: Oftast normal. Ev. pleuravätska, atelektas eller förhöjt diafragmavalv. Lunginfarktförändringar i <10 % av fallen och uppträder först efter några dygn.
    • DT-thorax 1:a hand, dock kontrast
    • Ventilations-/perfusionsscintigrafi: 1:a hand graviditet, njursvikt
    • Vid bla massiv LE (chock) kan man använda ekokardiografi (EKO)
66
Q
A
67
Q

Hur brukar man behandla LE, om inte trombolys?

A
  • DOAK alternativt LMH(lågmolekylärt heparin)/Warfarin.
  • Heparininfusion (Fragmin) initialt vid instabil cirkulation eller vid möjlig trombolys.
68
Q
A
69
Q

Grupp av P450-ezymer och ex. på läkemedel gruppen metaboliserar. CYP2D6.

A

Metoprolol, kodein

70
Q

Grupp av P450-ezymer och ex. på läkemedel gruppen metaboliserar. CYP2C9.

A

Ibuprofen, warfarin

71
Q

Grupp av P450-ezymer och ex. på läkemedel gruppen metaboliserar. CYP3A4, 5, 7.

A

Ciklosporin, simvastatin

72
Q

Åtgärder och behandlingar som kan minska exacerbationer av KOL (7)

A
  • Tidig diagnos av KOL innan sjukdomen blivit svår
  • Rökstopp
  • Vaccination mot influensa och Pneumococcer
  • Optimering av KOL-kunskap, träning, nutrition
  • Tiotropium (Spiriva)
  • Kombination av inhalationssteroid och LABA
  • Roflumilast (Daxas)
73
Q

Beskriv antibiotikabehandling vid KOL.

A
  • Sputumodling möjliggör riktad antibiotikaterapi och minskad risk för resistensutveckling.
  • Indikationer för antibiotika:
  • purulenta upphostningar samt ökad mängd upphostningar och/eller ökad dyspné
  • exacerbation som kräver andningsstöd (non-invasiv ventilation eller intubation och respiratorvård)

Vid fortsatt purulenta upphostningar 3–5 dagar efter insatt antibiotikabehandling bör ny sputumodling och byte till annat antibiotikum övervägas.

74
Q

Beskriv akuta exacerbationer - egenvård. (4)

A
  • Kortverkande bronkvidgande behandling, upp till 8 gånger dagligen.
  • Purulenta sputa behandlas med antibiotika vid behov.
  • Efter läkarkonsultation ev. behandling med prednisolon i dosen 30–40 mg peroralt dagligen i 5 dagar.
  • Vid försämring, trots ovanstående behandling, ska patienten uppmanas söka akut!
75
Q
A
76
Q

Beskriv akuta exacerbationer - behandling på vårdenhet (6)

A
  • Salbutamol och/eller ipratropium administrerat med nebulisator, upprepa behandlingen efter 30–45 minuter om otillfredsställande effekt.
  • Alternativt kan inhalation av spray via inhalationskammare ges: 4–10 puffar beta-2-stimulerare och/eller ipratropium var 20:e minut under sammanlagt en timme.
  • Titrerad oxygenbehandling med mål 88–92% i saturation. 1-2 L/min. Beakta risken för koldioxidretention!
  • Prednisolon 30–40 mg dagligen peroralt i 5 dagar utom vid lindriga exacerbationer.
  • Antibiotika vid purulenta sputa.
  • Om patienten försämras, akut inläggning.
77
Q

Beskriv akutbehandling vid KOL på sjukhus (5)

A
  • Oxygen, OBS. 1-2 L/min, om förhöjt pCO2 och högre flöden viktigt med extra aBgas-kontroller för att undvika koldioxidnarkos.
  • Upprepad nebulisationsbehandling med salbutamol och/eller ipratropium
  • Överväg behov av intensivvård och ventilatorbehandling
  • Indikation för andningsunderstöd med non-invasiv ventilation (NIV/BiPAP) finns när följande två kriterier föreligger tillsammans: - PaCO2 > 6,0 kPa- pH < 7,35
  • NIV är förstahandsbehandling vid andningssvikt vid KOL exacerbation och bör prövas innan invasiv ventilatorbehandling påbörjas.
78
Q

Grupp av P450-ezymer och ex. på läkemedel gruppen metaboliserar. CYP2D6.

A

en hel del antidepp, smärtstillande etc.

Snabba 92%

Ultrasnabba 1%

Långsamma 7%

79
Q

När bör KOL misstänkas?

A

Exponering för luftrörsskadliga ämnen, enkannerligen cigarettrök, ålder över 40 år

samt något av följande

  • luftvägssymtom som hosta, sputumproduktion, andfåddhet och/eller pip i bröstet
  • återkommande bronkitepisoder, ”långvariga förkylningar”
  • nedsatt prestationsförmåga, ”dålig kondis”
  • lungröntgenbild som ger misstanke om KOL
  • känd hjärtsjukdom med andfåddhet och nedsatt prestationsförmåga
80
Q

Hur ställs KOL-diagnos?

A

Kronisk luftvägsobstruktion vid KOL bekräftas genom

• att spirometri efter bronkdilatation påvisar att kvoten FEV1/FVC < 0,7 för < 65 år, (< 0,65 för > 65 år)

och genom att, i vissa fall, påvisa

• att luftvägsobstruktionen inte normaliseras efter steroidbehandling

Lungröntgen för att utesluta andra sjukdomar

Om annan specifik sjukdom, exempelvis bronchiektasier, cystisk fibros, sarcoidos, eller cancer, orsakar obstruktivitet används inte diagnosen KOL.

81
Q
A
82
Q

Nämn några diffdiagnoser till KOL.

A
  • Astma. Även personer som röker kan få astma. Astma kan debutera i vuxen ålder. Astma kan ibland vara dåligt reversibel vid reversibilitetstest med betaagonist.
  • Lungcancer.SammaetiologisomKOL.Samma symtom, hosta, andfåddhet. Lungröntgen kan vara normal vid båda sjukdomarna.
  • Bronchiectasier, cystisk fibros, infektion, hjärtsvikt

Vid tveksamhet om KOL-diagnos bör lungspecialist konsulteras.

83
Q

Hur stadieindelar man KOL?

A

FEV1 i % av förväntat värde, uppmätt efter bronkdilatation, används för spirometrisk stadieindelning av KOL

84
Q

Hur underhållsbehandlar man KOL?

A

Alla patienter med KOL diagnos:

• Rökstopp, vaccination, nutritionskontroll, fysisk aktivitet/träning. Bedöm och behandla samsjuklighet och kardiovaskulära riskfaktorer.

Patienter med lindriga eller sporadiska symtom och FEV1 ≥ 50 % av förväntat normalvärde:

Överväg behovsmedicinering med kortverkande bronkdilaterare.

Patienter med exacerbationer och FEV1 ≥ 50 % av förväntat normalvärde vilka inte uppfyller kriterier för betydande symtom, väljs i första hand LAMA i andra hand LABA+LAMA.

Patienter med betydande symtom (CAT ≥ 10, CCQ ≥1,0, mMRC ≥ 2) och/eller FEV1 < 50 % av förväntat normalvärde:

I första hand underhållsbehandling med långverkande bronkdilaterare:

  • LAMA vid övervägande exacerbationsanamnes
  • LABA med 24-timmarsduration i fall med få eller inga exacerbationer där symtom är dominerande.
  • vid otillräcklig effekt kan LABA + LAMA prövas.

Till patienter med FEV1 < 50 % av förväntat normalvärde som inte har exacerbationer där symtomkontroll inte uppnås med LABA + LAMA, kan kombinationsbehandling med ICS + LABA provas. Dock oftast inte ICS om inte exercerbationer.

Vid exacerbationsproblematik och betydande symtom

trots behandling med långverkande bronkdilaterare rekommenderas kombination av ICS + LABA.

Vid exacerbationer och otillräcklig effekt av ICS + LABA kan tillägg av LAMA prövas.

Vid upprepade exacerbationer (≥ 2/år), FEV1 < 50 % av förväntat normalvärde samt ökad slemproduktion (kronisk bronkit) trots given behandling enligt ovan: tillägg med roflumilast.

Vid exacerbationsproblematik och betydande symtom

trots behandling med långverkande bronkdilaterare rekommenderas kombination av ICS + LABA.

Vid exacerbationer och otillräcklig effekt av ICS + LABA kan tillägg av LAMA prövas.

Vid upprepade exacerbationer (≥ 2/år), FEV1 < 50 % av förväntat normalvärde samt ökad slemproduktion (kronisk bronkit) trots given behandling enligt ovan: tillägg med roflumilast.

85
Q

Om man behöver snabb symptomlingdring vid KOL, vad ges då?

A
  • salbutamol, terbutalin
  • ipratropium
  • formoterol
86
Q

Vilka är kriterierna för Lewy body sjukdom.

A

’Demens’ dvs kognitiv försämring som påverkar ADL

+ minst 2 av följande 3:
- parkinsonism

förlångsamning, stelhet, balansproblem

  • synhallucinationer/andra synfenomen
  • fluktuationer i vakenhet/koncentration

frånvarande, dagtrötta, övergående förvirring

+ ofta störd drömsömn
(obs att patienten själv oftast rapporterar god sömn)

87
Q

Nämn 5 problemområden vid Lewy Body demens.

A
  1. Motoriska problem Hypokinetisk/rigid, fall, tremor mer sällan
  2. Kognitiva problem

Inte som vid Alzheimer – minne och språk är bättre. Mest problem med rumsuppfattning och att använda händerna, uppmärksamhet/fokusera (frånvarande), räkning, exekutiva funktioner

  1. Störningar av sömn-vakenhet

Onormal dagtrötthet, REM-sömnsstörning/mardrömmar, nattlig förvirring

  1. Neuropsykiatriska problem (= BPSD*-symtom)

Illusioner, hallucinationer, vanföreställningar Depression, stresskänslighet och ångest
Apati och bortfall av intresse och engagemang

  1. Problem med autonoma nervsystemet

Blodtrycksfall, yrsel, inkontinens, förstoppning,

sämre luktsinne, svettningar, salivation

88
Q

Vad kan man ge för läkemedel vid LBD?

A

Donepezil (=Aricept); Exelon plåster (=Rivastigmin)

Läkemedel mot Alzheimer, acetylkolinesterashämmare ökad mängd acetylkolin. Basmedicin. Kan ge positiv effekt på koncentration, tänkande, minska hallucinationer. Sällan biverkningar.

Mirtazapin, Venlafaxin, Citalopram m.fl

Antidepressiva ökad mängd serotonin, noradrenalin

Madopark

Läkemedel mot Parkinson ökad mängd dopamin Mot förlångsamning och stelhet
Men kan försämra hallucinationer och ge ortostatism

Quetiapin/Seroquel

Läkemedel mot hallucinationer blockerar dopamin. Obs ökad risk för biverkningar: trötthet, fall, stelhet

89
Q

Vilka beteendevarianter brukar man se vid frontallobsdemens?

A
  • Bortfall av hämningar/impulsstyrd, ”användarbeteende”
  • Apati, inaktivitet, avsaknad av intresse/motivation
  • Perseverationer (upprepningar, ensidiga intressen, ritualer)
  • Förlust av empati, sympati
  • ”Hyperoral” t.ex äter glupskt, tics med munnen
  • Minnet ofta relativt bra (men ofokuserad)
90
Q

Beskriv hurpneumoni hos äldre yttrar sig.

A

• Åldrad lunga: nedsatt elasticitet, svagare andningsmuskler,

’senilt emfysem’ större residualvolym och ineffektiv andning + nedsatt mukociliärt clearance och hostreflex ej hosta + nedsatt reaktion på hypoxi längre tid till tachypné/dyspné

  • Försämrat immunsvar/T-celler mindre feber
  • Känslig hjärna: 20-50% reagerar med förvirring/konfusion
  • Multisjuklighet – många har samtidig hjärtsjukdom, diabetes, stroke, malnutrition, demens, dysfagi/aspirationspneumoni, bor på säbo. Vanlig bidragande orsak till död i hög ålder.
  • Pneumokocker vanligast vid samhällsförvärvad. Vaccination!
91
Q
A
92
Q

Vilka är behandlingsmålen generellt för äldre?

A
  • God ADL-funktion
  • Hög QoL (livskvalitet)
93
Q
A
94
Q

Bra frågor om ADL till äldre patienter (7)

A

Matlagning

Mediciner

Money

Transport

Telefon

Shopping

Städning

95
Q

Varför är sjukhusimmobilisering farligt för äldre?

A
  • Muskelatrofi pga inaktivitet (Use it or lose it) fall
  • Aptitlöshet (och obstipation), lågt näringsintag. Sjukdomsrelateradmalnutrition ytterligare muskelatrofi fall
  • Ortostatism yrsel fall
  • DVT/lungemboli
  • Trycksår
  • INFEKTIONER (UVI, pneumoni, sårinfektion)
  • Sämre syreupptagningsförmåga/kondition fall
  • Sensory deprivation: konfusion, depression, ångest, sömnstörning

Sämre självförtroende, motivation
Trötthet, försämrad gång och balans, förlust av ADL

->->Fall + ev frakturer, fear-of-falling syndrome (FoF)

96
Q

Vad står HUMLAN för?

A

Snabb rehab för att undvika immobilisering/geriatriska komplikationer:

konfusion, fall, ADL-förlust, infektioner, malnutrition, trycksår etc:

H Hemgång: planera för redan dag 1

U Upp ur sängen!!
M Mat!
L Läkemedelsgenomgång

A ADL-funktioner:hakollpå!

N Nattro

97
Q

Vad står BPSD för?

A

(Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

98
Q

Vad är ABCDE som man ska komma ihåg när man tar anamnes och gör en klinisk bedömning på en evt dement person?

A
  • ADL
  • BPSD
  • Cognition
  • De anhöriga
  • Egen insikt
99
Q

Vilka är proteinerna man mäter vid alzheimers?

A

beta-amyloid och tau (csv och pet)

beta-amyloid-inlagringen börjar långt före symtom -> effektiv bromsande behandling måste starta mycket tidigt.

100
Q

Riskfaktorer alzheimers?

A
  • mkt hög ålder
  • ärftlighet (ApoE m.fl.)
101
Q

Basic om alzheimers. Var börjar det? Brabbade områden?Symptom? Diagnos?

A

Start i hippocampus (90%), fortsätter i bakre tinning- och hjässlober.

  1. Episodiskt närminne
    = dagboksminne, minuter - veckor
  2. Språk (hitta ord, förstå), rumsuppfattning, logik och analys, problemlösning, räkning, använda händerna, perception etc

Anamnes. Utredning. MR-hjärna ofta för diagnos.

(medial temporal atrofi; hippocampusatrofi):

grad 0: normal (men utesluter inte AD i tidigt skede)

grad 2: stärker misstanken om AD hos yngre med symtom; men ofta normalfynd hos 80+

grad 4: talar mkt starkt för AD hos <85 år

Cortikal atrofi: vidden på fårorna

Central atrofi: vidden på ventriklarna.

Vitsubstansskador.

Lätt-måttlig dito ofta normalfynd; uttalad (Fazekas grad 3 nederst) kan tyda på VaD, och är en generell riskfaktor för försämring av kognition, gång och ADL.

Depression? Altdiagnos? CT-hjärna.

Farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.

102
Q

5 grupper symtomlindrande läkemedel vid demenssjukdom.

A
  1. Aricept (acetylkolinesterashämmare)
  2. Ebixa (Memantin) (glutamatantagonist)
  3. Antidepressiva
  4. Lugnande medel och sömnmedel
  5. Antipsykotika (=neuroleptika)
103
Q

demens. lämpliga frågeställningar ct.

A

Medial temporallobsatrofi?

Infarkter?

104
Q

4 hörnstenarna i palliativ vård.

A
  1. Symptomlindring
  2. Teamarbete
  3. Kommunikation och relation
  4. Närståendestöd
105
Q

Hyperkalcemi - koppling till cancer?

A
  • Malignitet-PTH-liknande substanser
  • S-Ca >2,60
  • Osteolytiska skelettmetastaser; bröst-, lung-, njurcancer, myelom, lymfom
  • Dåligt prognostiskt tecken
106
Q

Palliativa standardläkemedel att ta vid behov.

A

vb sc inj Morfin 10 mg/ml 0.25-0.5 ml (om patienten står på Morfin sedan tidigare 1/6 av dygnsdosen-obs tänk på po alt sc,iv!)

vb sc inj Midazolam 5 mg/ml 0.2 ml

vb iv alt im inj Furix 40 mg/ml 2-4 ml

vb sc inj Haldol 5 mg/ml 0.1-0.2 ml

vb sc inj Buscopan 20 mg/ml 1ml (mot sekretrossel)

107
Q

Vad drabbar interstitiella lungsjukdomar? Och tre vanliga symptom? Utredning bilddiagnostik? Annan utredning?

A

Drabbar olika strukturer som alveoler, bronkioli, kärl, interstitium.

  • Hosta
  • Dyspné
  • Krepitationer
  • Lungröntgen
  • Normal – ingen svår lungsjukdom
  • Tecken på annan sjukdom – uteslut hjärtsvikt, kan se likadant ut • Vid fortsatt misstanke om ILD:
  • Datortomografi
  • Kan räcka för diagnos
  • Lungfunktionsundersökning
  • Dynamisk spirometri med reversibilitet • Statisk spirometri
  • Diffusionskapacitet
  • Normala lungvolymer talar mot allvarlig interstitiell sjukdom
  • ”Restriktivitet” – minskade lungvolymer
  • ILD
  • Hjärtsvikt
  • Fetma

Utredning blodprovstagning

  • Vaskulitprover – reumatologisk sjukdom
  • Eosinofiler – förhöjda värden ska behandlas akut med kortison
  • Leverprover – sarkoidos
  • Calcium, joniserat – sarkoidos
  • CRP, blodstatus, SR – allmän screening för inflammatorisk sjukdom • BNP – utesluta hjärtsvikt
  • Precipiterande antikroppar – hypersensitiv pneumonit

• Bronkoskopi • Eosinofiler

Utredning sjukhus

CD4/CD8-kvot – >3,5 sarkoidos, låg allergisk alveolit

Odlingar inklusive TB, virusscreening

EBUS-TBNA (endobronchial ultrasound-transbronchial needle aspiration) - sarkoidos

  • Biopsi
  • Transthorakal, öppen provtagning av lungförändringar
  • Biopsi från det organ som är angripet, exv sarkoidos och TB • Om diagnos inte kunnat fås genom övrig utredning
108
Q

Exempel på interstitiella lungsjukdomar.

A
  • Sarkoidos (oftast kortisonbehandling)
  • Interstitiell pulmonell fibros (IPF) (urgalsnaglar, trumpinnefingrar, DT-thorax bikakemönster, nätmönstrade förändringar, evt. PAD, behandling högdos acetylcystein, syrgas, lungtransplantation etc.)
  • Non-specific interstitial pneumonia (NSIP) (kortison)
  • Eosinofila sjukdomar
  • Reumatologisk lungsjukdom
  • Läkemedelsbiverkningar
  • Miljöbiverkningar
109
Q

Hur ser överlevnaden vid lungcancer ut?

A
  • Icke-småcellig
  • Median 9 mån
  • 1A-2B - median 36+ mån
  • 3A-3B - median 10 mån
  • 4 - median 6 mån
  • Småcellig
  • Limited diease 15% - 5-års-överlevnad
  • Extensive disease 0-1% - 5-års-överlevnad

Utan behandling:

  • LD 3-4mån
  • ED 2-3mån
110
Q
A
111
Q

Behandling lungcancer?

A

Stadie 4: cyto, palliativt

Standardbehandling SCLC:

Till tidiga stadier (LD) ges multimodal behandling:

  • ”Platinumdubblett” (t.ex. Carboplatin + Irinotekan) (4-)6 kurer
  • i kombination med strålning
112
Q

Riskfaktorer för osteoporos? (6)

A
  • Hög ålder (3% risk vid 50, 20% vid 80 år vid -2,5)
  • Kvinna
  • Ärftlighet
  • Kortisonbehandling
  • Tidigarefraktur
  • Skandinav*(varför?)

OCH
Låg vikt, och hög längd
Tidig menopaus
Malnutrition
Vissa sjukdomar: inflammatoriska, malabs En del andra läkemedel
Alkohol (inkl mkt ökad fallrisk)
Rökning

113
Q

Vanligaste frakturerna geriatrisk ortopedik (4) Kan kräva inläggning.

A

- Handled
Typisk vinterfraktur!

- Överarm
(proximal humerus, collum chirurgicum)
Kort immobilisering, sedan aktiv rörelseträning för att inte stelna till

- Höften

- Revben

114
Q

LM-behandling - osteoporos?

A

1.

  • Bisfosfonater
  • Denosumab/Prolia - Hämmar RANK-liganden på osteoklasten
  1. Kalcium (500-1000 mg) och vitamin D (800 E). Ges alltid tillsammans med benspecifik behandling.
    Ingen effekt i sig själv men ges som underhållsbehandling efter avslutad bisfosfonatbehandling.
115
Q

Hur lång tid tar en tuberkulosodling?

A

4-8 veckor.

116
Q

Riskfaktorer för tuberkulos?

A
  • Alkoholism, drogmissbruk
  • Hemlöshet, fattigdom
  • Immunsuppression – HIV, TNFα-blockerare
  • Kroniskasjukdomar(texnjursvikt,diabetes)
117
Q

Några olika typer tuberkulos?

A
  • Primärinfektion
  • Miliär TB och TB-meningit
  • TB-pleurit
  • Lungtuberkulos (60-80%)
  • Lymfkörtel-TB (vanligaste extrapulmonella, 20%)
  • Biskelett,urogenitalt,GI,hud…
118
Q

Beskriv sjukdomsformer TBC, Wallgrens tidtabell.

A
119
Q

Beskriv TBC, primärinfektion.

A
  • Kan vara symptomfri
  • Eller, efter1-2månader:
    • Feber, i regel ej hög
    • Nattsvettningar
    • Sjukdomskänsla
    • Erythema nodosum (knölros)
    • Ovanligt: bröstsmärta, hosta, ledvärk mm
  • ”En seg förkylning”
  • Kan läka med förkalkningar i lungan: primärkomplex
120
Q

Beskriv sjukdomsformen miliär TBC.

A
  • Allvarlig form
  • Hematogen spridning – kan drabba hela kroppen
  • Förlopp

– Akut: sepsisliknande

– Subakut, vanligast: ospecifikt, feber, nattsvett, beroende på drabbade organ

  • Typiskt inom några månader
  • Spädbarn, barn, TNFα, HIV, cytostatika
  • Namnet av latin milium = hirs (sädesslag)
  • KarakteristiskbildvidPADochlungröntgen
121
Q

Beskriv sjukdomsformen TBC-pleurit.

A
  • Pleuravätska, liten - måttlig mängd, exsudat
  • Oftast unilateral
  • Typiskt efter 6 månader
  • Symptom:akutfeber,torrhosta,pleuritsmärta, nattsvett, frossa, dyspné, viktnedgång
  • Odling på vätskan ofta negativ
  • Odling på pleurabiopsi diagnostisk
122
Q
A
123
Q

Beskriv klassisk tuberkulos.

A

• ”Klassisk”tuberkulos, vanligasteformen

  • Lunginflammation
  • Typisktefter 1-5år

• Symptom: ospecifika.
– Långvarig produktiv hosta – Hemoptys
– Subfebrilitet
– Nattsvettningar
– Viktnedgång

• Lungröntgen: ospecifika fynd
– Pneumoniska förtätningar, typiskt apikalt – Kaverner
– Ipsilateral hilusförstoring (= lgll)
– Mediastinala lgll
– Pleuravätska

• Diagnos genom någon av:

– sputumodling
– bronkoskopi
– ventrikelsköljvätska

124
Q

Hur diagnosticerar man TBC?

A

Påvisa bakterier!

– Direktmikroskopi (1-2) Främst sputum. Kan inte skilja olika typer av mykobakterier

- PCR (1-2 dgr) Kan inte skilja på levande och döda bakterier.

– Odling, tar upp till 8 veckor!! Bakterietypning. Resistensmönster.

Indirekta metoder som
– Tuberkulintest/PPD kan ej skilja mellan aktiv, latent och utläkt tuberkulos!
– IGRA (blodprov, ex Quantiferon) kanINTE användas för diagnos av aktiv tuberkulos. Används främst för att leta latent tuberkulos och för smittspårning.

Tag prov från drabbat organ – leta bakterier!

– Sputum (morgonupphostning x 2-3)

– Bronkoskopi +/- BAL
– Ventrikelsköljning (x 2)
– Pleuratappning, pleurabiopsi

– Urinprov
– Blododling (HIV-pat, misstanke om miliär TB) – Lumbalpunktion
– Punktion eller biopsi av tex lymfkörtel

Odling:

  • Golden standard.
  • Alla provmaterial
  • Långsamt, upp till 8 veckor!
  • Upptäcker mycket liten mängd bakterier (500/ml)
  • Bakterietypning
  • Resistensmönster

• STRÄVA ALLTID EFTER EN ODLING!

125
Q

Hur vet man om en TBC är smittsam eller inte?

A

Direktmikroskopi av sputum:
– Syrafasta stavar: HÖG smittsamhet

– Inga stavar: LÅG smittsamhet

– Efter 2 veckors behandling: LÅG smittsamhet

Extrapulmonell TB: ingen smittsamhet

126
Q

Hur behandlas aktiv tuberkulos?

A

Standardregim: 2HRZE 4HR

2 månader med 4 antibiotika, följt av 4 månader med 2 antibiotika. Totalt 6 månader.

H = Isoniazid (6 mån, alltid i komb. med vitamin B6, pyridoxin)

R = Rifampicin (6 mån)
Z = Pyrazinamid (2 mån)
E = Etambutol (2 mån, eller tills resistensbestämningen är klar)

10%utvecklaraktivsjukdom
• Profylaktisk behandling minskar risken med 90 %

• Standard: Isoniazid 6-9 månader (+ vit B6) • UteslutförstaktivTB(lungrtg,kliniskbed)

127
Q

Hur yttrar sig konfusion?

A

Förlopp: plötslig debut eller plötslig försämring av känd demens Orsaker: går att finna

Kognition: nedsatt uppmärksamhet: svårt fokusera och hålla tråden i samtal och aktiviteter, svårt följa instruktioner.
Ej orienterad till här och nu. Tankar och tal osammanhängande, feltolkningar, hallucinationer

Uppe på natten, sover på dagen: störd vakenhet-sömn-cykel under dygnet; dåsig eller på helspänn, fluktuationer

Stillsam eller hyperaktiv

128
Q

Vad kan man ge vid akut konfusion?

A

Mot ångest: Sobril, Heminevrin (akut), SSRI (långtidsbehandling) Mot smärta: Panodil, Norspan, Morfin…

Vid akut konfusion, indikation minska ångest, agitation:

Antipsykotika: finns evidens för minskad agitation/delirium
Låg dos (1 mg/d) mindre biverkningar, lika bra effekt som hög dos Haldol bäst dokumentation, andra AP sannolikt likvärdiga Heminevrin (klometiazol) mycket använt i Sverige, men inga studier

anamnes & status (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions