Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

anamnes & status > ABCDE > Flashcards

ABCDE Flashcards

1
Q

ABCDE kommer från ATLS-konceptet, enligt vilka principer funkar det?

A

Principer:

  • Störst hot går först!
    • Sen åtgärda successivt i bokstavsordning
  • Systematisk genomgång
  • RE-EVALUERA upprepat
  • Plan/bedömning
  • Behöver inte känna till definitiv diagnos, behandla symptomen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad står ABCDE för?

A

Airways -> Breathing -> Circulation -> Disability -> Exposure

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad letar vi efter vid Airway (and C-spine)?

A

Det finns 3 principiella hot mot luftvägen:

  1. Främmande kropp
  2. Svullnad
  3. Medvetslöshet

Det finns 1 principiellt hot mot halsryggen:

1.Trauma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad står AVPU-skala för?

A

A - The patient is awake

V - The patient respond to verbal stimulation

P - The patient responds to painful stimulation

U - The patient is completely unresponsive

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad ska man tänka på vid A - tal?

A
  • Pratar patienten?
  • Heshet?
  • Andningsljud i rummet:
  • Stridor? (hot i högre luftvägarna?)
  • Snarkande andning?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad ska man inspektera vid A?

A

•Ansikte/läppar/perifert

–Cyanos?

•Bröstkorg

–Andningsrörelser: in- och utandning

•Mun och svalg

–Sår? Blod? Främmande kropp? Svullnad?

–CAVE: brännskador, halstrauma, anafylaxi!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vid A, hur kan man få bort främmande kropp, slem, blod?

A
  • Sug
  • Magilltång, om man inte kan plocka bort den främmande kroppen med fingrarna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn 5 åtgärdssteg vid A.

A
  1. Haklyft/käklyft
  2. Näskantarell (inte vid skallbas- eller ansiktsfraktur)
  3. Svalgtub
  4. Larynxmask
  5. Trachealtub
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv en näskantarell.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv en svalgtub.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv en larynxmask.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv en trakealtub.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vid A kan man använda nackkrage, närdå?

A
  • Är en åtgärd för traumapatienter!
  • Sätts på vida indikationer
  • Anamnes som talar för nacktrauma?
  • Inspektera och palpera!
  • Ofta redan satt på skadeplats
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Sätter man syrgas redan vid A?

A

Ja, vid trauma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nämn exempel på läkemedelsåtgärder som kan komma på tal vid A?

A
  • Anafylaxi: adrenalin, steroider, antihistamin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kan man säga att B innehåller statusmässigt?

A
  • Vitalparametrar:
    • Andningsfrekvens
    • Saturation
  • Inspektion
  • Perkussion
  • Palpation
  • Auskultation
  • Åtgärder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

B - Vad är det vi letar efter?

A
  • Astma
  • KOL
  • Pneumoni
  • Lungödem
  • Pneumothorax
  • Skador på andningsorgan
  • …etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ge en skala för andningsfrekvens.

A

Godtycklig skala:

<6 Mycket allvarligt

6-10 Bradypné

10-20 NORMAL

20-30 Takypné

>30 Mycket allvarlig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Pulsoximetri (POX) är en parameter för saturation. Vilka värden kan vara okej? Och vad ska man särskilt tänka på?

A
  • Godtycklig skala: >93% OK, om KOL >85% OK
  • Obs! Nedsatt perifer cirkulation. Testa på örat?
  • Relatera till pat! Felvärde? Ta ej samtidigt som blodtrycksmätning…
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vid B - inspektion, vad kan man titta på?

A
  • Synliga skador?
  • Halsvenstas?
  • Tracheadeviation?
  • Läppcyanos?
  • Hudfärg?
  • Andningsarbete, djupa/ytliga andetag?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vid B-perkussion, vad lyssnar man efter?

A
  • Hypersonor/hyposonor?
  • Pneumothorax?
  • Hemothorax?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad skulle man kunna upptäcka vid B - palpation?

A
  • Symmetri?
  • Tracheadeviation?
  • Revbensfraktur?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad lyssnar man efter vid B - auskultation?

A
  • Andningsljud? (Ronki är vanligt och kan tyda på obstruktivitet som astma och KOL. Rassel är också vanligt och torra rassel kan tyda på pneumoni och våta rassel kan tyda på hjärtsvikt.)
  • Pneumothorax? (En abnorm samling lyft i pleurautrymmet, som får till följd att lungan separeras från bröstväggen; Kan ge en hypersonor perkussionston)
  • Hemothorax? (Blod i plurautrymmet, kan ge en hyposonor perkussionston)
  • Lyssna i axillerna om ej möjligt på ryggen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är ventilpneumothorax?

A

Kallas också för övertryckspneumothorax. Trycket ökar för varje andetag, omedelbar livsfara!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad kan man vidta för åtgärder vid B?

A
  • Ventilera
  • Syrgas
  • Inhalationer
  • Sviktbehandling (om ödem i lungorna)
  • Thoraxdrän
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad kan man göra vid ventilationsproblem, t.ex. bradypné?

A

Ventilera med Reubensblåsa.

27
Q

Vad ska man tänka på vid åtgärder med syrgas?

A
  • Trauma: 15 L/min (under A)
  • Vid övriga tillstånd: klinisk bedömning, rimlig riktlinje kan vara sat > 93%, men styrs helt av tillståndet.
  • OBS: Försiktighet med syrgas till KOL-patienter p.g.a. risk för koldioxidretention.
  • 0,5-5 liter: Grimma
  • 5-10 liter: Mask
  • 10-15 liter: Mask med reservoar
  • 0,5-15 liter: Oxymask
28
Q

Beskriv åtgärden thoraxdrän vid B.

A
  • Åtgärd för att utrymme vätska eller luft ur thorax (hemothorax/pneumothorax)
  • Vid ventilpneumothorax: bråttom!
  • Grov kanyl midklavikulärt I2
29
Q

Beskriv några läkemedelsåtgärder vid B, vid obstruktivitet och lungödem.

A
  • Obstruktivitet: bronkdilaterande behandling (Beta2-stimulerare, ex Ventoline)
  • Lungödem: diuretika (Furix)
30
Q

Beskriv saker man kan kolla vid C.

A
  • Vitalparametrar
    • Puls
    • Blodtryck
    • (Medvetandegrad, Andningsfrekvens)
  • Inspektion
  • Palpation
  • Auskultation
  • Monitorering
  • Åtgärder
31
Q

C – Vad letar vi efter?

A
  • •Sviktande vitalparametrar
  • Vad kan det vara?
    • Hjärtinfarkt
    • Hjärtsvikt
    • Arytmier
    • Chocktillstånd
    • Blödningar
    • Etc…
32
Q

Beskriv en godtycklig pulsskala.

A
  • Godtycklig pulsskala:

»<40

»40-50

»50-90

»90-120

»>120

  • < 50 : bradykardi

> 100 : takykardi

33
Q

Ge en godtycklig systolisk blodtrycksskala.

A

– <90

– 90-120

– 120-180

– 180-190

– >190

34
Q

Vad tittar man efter vid C - inspektion?

A
  • Öppen synlig blödning?
  • Hematom?
  • Hudkostymen
    • Blek: Blödning? Chock?
    • Rosig: Vasodilatation? Sepsis?
  • Slemhinnor
    • Torra? Bleka?
35
Q

Vad tittar man efter vid C - palpation?

A
  • Hud
    • Varm? Kall? Svettig/Fuktig? Kapillär återfyllnad?
  • Pulsar
    • Frekvens? Styrka? Rytm? Lokalisationer?
    • Radialis, femoralis, carotis
  • 4B (Blödningslokaler vid trauma)
    • Bröstkorg, Buk, Bäcken, Ben (Femur)
    • ”On the floor and 4 more”
36
Q

Vad kan man lyssna efter vid C - auskultation?

A
  • Toner?
  • Rytm?
  • Blåsljud?
37
Q

Vilka patienter monitorerar man EKG på? Vad kan man exempelvis se?

A
  • Alla akut sjuka patienter
  • Arytmi? Ischemi?
38
Q

Beskriv C - monitorering DIURES.

A
  • Vid påverkad cirkulation, sätt en urinkateter, KAD (cathéter à demeure)
  • Följ timdiures
    • Normalt (0,5 -) 1 ml/kg/h
39
Q

Vad betyder chock?

A

Otillräcklig perfusion i organ.

40
Q

Nämn några olika sätt chock kan uppstå på.

A
  • Hypovolemi (blödning)
  • Kardiogen (ex hjärtinfarkt)
  • Sepsis (infektion)
  • Anafylaxi (allergi)
  • Spinal/neurogen (ex ryggmärgsskada)
41
Q

Beskriv de olika klasserna vid C - bedömning blödning.

A
  • Klass I 15%: Ofta opåverkade.
  • Klass II 15-30%: Takypné, takykardi, perifer vasokonstriktion. ORO.
  • Klass III 30-40%: Blodtrycket sjunker, otillräckligt med blod till vävnader à chock
  • Klass IV >40% - KATASTROF
  • Blodvolym: ~5L
42
Q

Beskriv C - Bedömning av vitalparametrar vid chock.

A
  • Opåverkad
  • Andningsfrekvens
  • Puls, ökad
  • Blodtryck, minskat
43
Q

Beskriv C - åtgärder sängläge, vid hypovolemi respektive hjärtsvikt.

A
  • Vid hypovolemi: Chockläge (sänk huvudända)
  • Vid hjärtsvikt: Hjärtläge (Höj huvudända samt knän)
44
Q

Beskriv C - åtgårder med infarter.

A
  • För att ge läkemedel/blod/vätska, ta prover
  • Perifer infart, PVK (perifer venkateter)
  • Trauma: 2 grova PVK på alla
  • Om föregående ej fungerar: intraosseös nål
  • Borras in i tibia, humerus eller malleolen
45
Q

Beskriv C - åtgärder, provtagning.

A
  • Kapillära prover (1-5 min)

–Glukos

–Hb

–CRP

  • Urinsticka (1-5 min)

–”Klassisk”: Vita, erytrocyter, protein, nitrit, glukos, ketoner

–Urindrogscreening: vanligaste drogerna

  • Artärblodgas (ABG, 15 min)

–alla B- eller C- problem (tas när problemet uppdagas!)

  • Venösa blodprover (45-60 min)

–bred provtagning utifrån klinisk bild

46
Q

Beskriv C – Åtgärder VÄTSKA

A
  • Vätska

–Vid trauma: 2 liter RingerAcetat med övertryck (gå snabbt över till blodprodukter)

–I övriga fall: beroende på patientens tillstånd

  • RingerAcetat funkar nästan alltid
  • NaCl 0,9% (0,9 mg/ml)
  • Glukosdropp
  • Blodprodukter vid blödning

–Utvärdera genom att följa blodtryck och diures

47
Q

Vad kan man göra med frakturer vid C?

A
  • Frakturer

–Reponera

–Stabilisera

–Bäckengördel

48
Q

Beskriv C - åtgärder läkemedel.

A
  • Hjärtsvikt: diuretika, nitrater, morfin, ev CPAP
  • Hjärtinfarkt: trombocythämning, nitrater, morfin
  • Sepsis/infektion: bredspektrumantibiotika
  • Anafylaxi: adrenalin, kortison, antihistamin
  • Glöm ej, vid alla chocktillstånd: TVÅ INFARTER och vätska.
49
Q

Beskriv D - pupiller.

A
  • Lys i pupillerna direkt / indirekt
  • Ljusstel pupill/olikstora pupiller: ALARM
  • Kan vara tecken på inklämning (ökat intrakraniellt tryck pga t ex hjärnblödning)
  • Liksidigt stora pupiller: misstänk kokain-/amfetaminintox
  • Liksidigt små pupiller: misstänk opioidintox
50
Q

Vad ska man tänka på vid D?

A
  • Vitalparameter

–Medvetandegrad

  • Neurologisk påverkan

–Pupiller

–Grovkraft

–Sensibilitet

  • Nackstelhet
  • Åtgärder
51
Q

D – Vad letar vi efter?

A
  • Sviktande medvetandegrad
  • Sjukdomstillstånd nervsystemet:

–Stroke

–Intrakraniella blödningar

–Meningit

–Hypoglykemi

–Intoxikationer

–Etc…

  • Skador på nervsystemet: skalltrauma, ryggmärgsskador, perifera nervskador
52
Q

Beskriv D – Medvetandegrad RLS-85.

A

Vid medvetande

RLS 1: Kontaktbar utan latens, orienterad

RLS 2: Slö/oklar, kontaktbar vid tilltal, tillrop, beröring

RLS 3a: Mycket slö/oklar. Kontaktbar vid kraftig smärtstimulering

Medvetslös

RLS 3b: Mycket slö/oklar. Avvärjer smärtstimulering

RLS 4: Lokaliserar smärta men avvärjer ej

RLS 5: Undandragande rörelse vid smärtstimulering

RLS 6: Stereotyp böjrörelse vid smärtstimulering

RLS 7: Stereotyp sträckrörelse vid smärtstimulering

RLS 8: Ingen reaktion på smärtstimulering

53
Q

Beskriv D – Medvetandegrad smärtstimulering.

A
  • Olika metoder
  • Inte läge att vara ”snäll”
  • Ex: nagelbädd, sternum, trapezius, käkvinkel
54
Q

Beskriv D – grovkraft

A
  • Krama händer
  • Lyft benen alt ”gasa/bromsa”
  • Bedöm sidoskillnad
55
Q

E – Vad letar vi efter?

A
  • Yttre påverkan vi kan ha missat: sårskador, stickmärken, utslag, svullnader, frakturer
  • Ryggradsskador
  • Nedsatt sfinktertonus/blod på handsken vid PR
  • Hypotermi/feber
56
Q

Beskriv E - inspektion av hudkostymen

A
  • Klä av patienten, klipp upp kläder om nödvändigt. OBS! Risk för nedkylning.
  • Leta efter sår, stickmärken, utslag, hematom, svullnader, pittingödem.
57
Q

Beskriv D – sensibilitet.

A
  • ”Känns det likadant på båda armar/händer?”
  • ”Känns det likadant på båda ben/fötter?”
58
Q

Vad ska man tänka på vid E?

A
  • Vitalparameter

–Temperatur

  • Fullständig inspektion av hudkostymen
  • Blockvändning (Log Roll) + per rektum
  • Åtgärder
59
Q

Beskriv D - nackstelhet.

A
  • Tecken på meningeal retning
    • Misstänkt viral eller bakteriell meningit (hjärnhinneinflammation)
60
Q

Vad kan man vidta för åtgärder vid D?

A
  • Utökad provtagning
    • Glukos (om ej på C)
    • U-drogscreening
    • Intoxprover (S-Alkoholer, läkemedelsanalyser)
  • Läkemedel
    • Hypoglykemi: glukos
    • Hyperglykemi: insulin
    • Bensodiazepinintox: Lanexat
    • Opioidintox: Naloxon
    • Epilepsi: bensodiazepiner
61
Q

Beskriv E – blockvändning (log roll)

A
  • Görs vid trauma och/eller medvetslös pat där trauma ej kan uteslutas.
  • Palpera ryggkotorna.
  • Även per rektum – PR görs vid trauma (sfinktertonus? blod?) samt vid misstanke om blödning i GI-kanalen och kirurgiska tillstånd.
62
Q

Hur kan man åtgärda hypotermi?

A

Med varma vätskor, värmefiltar etc.

63
Q

Vad gör man när man har gått igenom ABCDE?

A

Man reevaluerar!

64
Q

Vad skiljer trauma-ABCDE mot medicinska tillstånd?

A
  • 15 liter syrgas redan på A
  • Nackkrage
  • 2 grova infarter på alla samt snabbt 2 liter Ringer

anamnes & status (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions