ABCDE Flashcards
1
Q
ABCDE kommer från ATLS-konceptet, enligt vilka principer funkar det?
A
Principer:
- Störst hot går först!
- Sen åtgärda successivt i bokstavsordning
- Systematisk genomgång
- RE-EVALUERA upprepat
- Plan/bedömning
- Behöver inte känna till definitiv diagnos, behandla symptomen.
2
Q
Vad står ABCDE för?
A
Airways -> Breathing -> Circulation -> Disability -> Exposure
3
Q
Vad letar vi efter vid Airway (and C-spine)?
A
Det finns 3 principiella hot mot luftvägen:
- Främmande kropp
- Svullnad
- Medvetslöshet
Det finns 1 principiellt hot mot halsryggen:
1.Trauma
4
Q
Vad står AVPU-skala för?
A
A - The patient is awake
V - The patient respond to verbal stimulation
P - The patient responds to painful stimulation
U - The patient is completely unresponsive
5
Q
Vad ska man tänka på vid A - tal?
A
- Pratar patienten?
- Heshet?
- Andningsljud i rummet:
- Stridor? (hot i högre luftvägarna?)
- Snarkande andning?
6
Q
Vad ska man inspektera vid A?
A
•Ansikte/läppar/perifert
–Cyanos?
•Bröstkorg
–Andningsrörelser: in- och utandning
•Mun och svalg
–Sår? Blod? Främmande kropp? Svullnad?
–CAVE: brännskador, halstrauma, anafylaxi!
7
Q
Vid A, hur kan man få bort främmande kropp, slem, blod?
A
- Sug
- Magilltång, om man inte kan plocka bort den främmande kroppen med fingrarna
8
Q
Nämn 5 åtgärdssteg vid A.
A
- Haklyft/käklyft
- Näskantarell (inte vid skallbas- eller ansiktsfraktur)
- Svalgtub
- Larynxmask
- Trachealtub
9
Q
Beskriv en näskantarell.
A
10
Q
Beskriv en svalgtub.
A
11
Q
Beskriv en larynxmask.
A
12
Q
Beskriv en trakealtub.
A
13
Q
Vid A kan man använda nackkrage, närdå?
A
- Är en åtgärd för traumapatienter!
- Sätts på vida indikationer
- Anamnes som talar för nacktrauma?
- Inspektera och palpera!
- Ofta redan satt på skadeplats
14
Q
Sätter man syrgas redan vid A?
A
Ja, vid trauma.
15
Q
Nämn exempel på läkemedelsåtgärder som kan komma på tal vid A?
A
- Anafylaxi: adrenalin, steroider, antihistamin
16
Q
Vad kan man säga att B innehåller statusmässigt?
A
- Vitalparametrar:
- Andningsfrekvens
- Saturation
- Inspektion
- Perkussion
- Palpation
- Auskultation
- Åtgärder
17
Q
B - Vad är det vi letar efter?
A
- Astma
- KOL
- Pneumoni
- Lungödem
- Pneumothorax
- Skador på andningsorgan
- …etc
18
Q
Ge en skala för andningsfrekvens.
A
Godtycklig skala:
<6 Mycket allvarligt
6-10 Bradypné
10-20 NORMAL
20-30 Takypné
>30 Mycket allvarlig
19
Q
Pulsoximetri (POX) är en parameter för saturation. Vilka värden kan vara okej? Och vad ska man särskilt tänka på?
A
- Godtycklig skala: >93% OK, om KOL >85% OK
- Obs! Nedsatt perifer cirkulation. Testa på örat?
- Relatera till pat! Felvärde? Ta ej samtidigt som blodtrycksmätning…
20
Q
Vid B - inspektion, vad kan man titta på?
A
- Synliga skador?
- Halsvenstas?
- Tracheadeviation?
- Läppcyanos?
- Hudfärg?
- Andningsarbete, djupa/ytliga andetag?
21
Q
Vid B-perkussion, vad lyssnar man efter?
A
- Hypersonor/hyposonor?
- Pneumothorax?
- Hemothorax?
22
Q
Vad skulle man kunna upptäcka vid B - palpation?
A
- Symmetri?
- Tracheadeviation?
- Revbensfraktur?
23
Q
Vad lyssnar man efter vid B - auskultation?
A
- Andningsljud? (Ronki är vanligt och kan tyda på obstruktivitet som astma och KOL. Rassel är också vanligt och torra rassel kan tyda på pneumoni och våta rassel kan tyda på hjärtsvikt.)
- Pneumothorax? (En abnorm samling lyft i pleurautrymmet, som får till följd att lungan separeras från bröstväggen; Kan ge en hypersonor perkussionston)
- Hemothorax? (Blod i plurautrymmet, kan ge en hyposonor perkussionston)
- Lyssna i axillerna om ej möjligt på ryggen
24
Q
Vad är ventilpneumothorax?
A
Kallas också för övertryckspneumothorax. Trycket ökar för varje andetag, omedelbar livsfara!
25
Vad kan man vidta för åtgärder vid **B**?
* Ventilera
* Syrgas
* Inhalationer
* Sviktbehandling (om ödem i lungorna)
* Thoraxdrän
26
Vad kan man göra vid ventilationsproblem, t.ex. bradypné?
Ventilera med Reubensblåsa.
27
Vad ska man tänka på vid åtgärder med syrgas?
* Trauma: 15 L/min (under A)
* Vid övriga tillstånd: klinisk bedömning, rimlig riktlinje kan vara sat \> 93%, men styrs helt av tillståndet.
* OBS: Försiktighet med syrgas till KOL-patienter p.g.a. risk för koldioxidretention.
* 0,5-5 liter: Grimma
* 5-10 liter: Mask
* 10-15 liter: Mask med reservoar
* 0,5-15 liter: Oxymask
28
Beskriv åtgärden thoraxdrän vid **B**.
* Åtgärd för att utrymme vätska eller luft ur thorax (hemothorax/pneumothorax)
* Vid ventilpneumothorax: bråttom!
* Grov kanyl midklavikulärt I2
29
Beskriv några läkemedelsåtgärder vid B, vid obstruktivitet och lungödem.
* Obstruktivitet: bronkdilaterande behandling (Beta2-stimulerare, ex Ventoline)
* Lungödem: diuretika (Furix)
30
Beskriv saker man kan kolla vid **C**.
* Vitalparametrar
* Puls
* Blodtryck
* (Medvetandegrad, Andningsfrekvens)
* Inspektion
* Palpation
* Auskultation
* Monitorering
* Åtgärder
31
**C** – Vad letar vi efter?
* •Sviktande vitalparametrar
* Vad kan det vara?
* Hjärtinfarkt
* Hjärtsvikt
* Arytmier
* Chocktillstånd
* Blödningar
* Etc...
32
Beskriv en godtycklig pulsskala.
* Godtycklig pulsskala:
»\<40
»40-50
»50-90
»90-120
»\>120
* \< 50 : bradykardi
\> 100 : takykardi
33
Ge en godtycklig systolisk blodtrycksskala.
– \<90
– 90-120
– 120-180
– 180-190
– \>190
34
Vad tittar man efter vid **C** - inspektion?
* Öppen synlig blödning?
* Hematom?
* Hudkostymen
* Blek: Blödning? Chock?
* Rosig: Vasodilatation? Sepsis?
* Slemhinnor
* Torra? Bleka?
35
Vad tittar man efter vid C - palpation?
* Hud
* Varm? Kall? Svettig/Fuktig? Kapillär återfyllnad?
* Pulsar
* Frekvens? Styrka? Rytm? Lokalisationer?
* Radialis, femoralis, carotis
* 4B (Blödningslokaler vid trauma)
* Bröstkorg, Buk, Bäcken, Ben (Femur)
* ”On the floor and 4 more”
36
Vad kan man lyssna efter vid **C** - auskultation?
* Toner?
* Rytm?
* Blåsljud?
37
Vilka patienter monitorerar man EKG på? Vad kan man exempelvis se?
* Alla akut sjuka patienter
* Arytmi? Ischemi?
38
Beskriv C - monitorering DIURES.
* Vid påverkad cirkulation, sätt en urinkateter, KAD (cathéter à demeure)
* Följ timdiures
* Normalt (0,5 -) 1 ml/kg/h
39
Vad betyder chock?
Otillräcklig perfusion i organ.
40
Nämn några olika sätt chock kan uppstå på.
* Hypovolemi (blödning)
* Kardiogen (ex hjärtinfarkt)
* Sepsis (infektion)
* Anafylaxi (allergi)
* Spinal/neurogen (ex ryggmärgsskada)
41
Beskriv de olika klasserna vid **C** - bedömning blödning.
* **Klass I** 15%: Ofta opåverkade.
* **Klass II** 15-30%: Takypné, takykardi, perifer vasokonstriktion. ORO.
* **Klass III** 30-40%: Blodtrycket sjunker, otillräckligt med blod till vävnader à chock
* **Klass IV** \>40% - **KATASTROF**
* Blodvolym: ~5L
42
Beskriv **C** - Bedömning av vitalparametrar vid chock.
* Opåverkad
* Andningsfrekvens
* Puls, ökad
* Blodtryck, minskat
43
Beskriv **C** - åtgärder sängläge, vid hypovolemi respektive hjärtsvikt.
* Vid hypovolemi: Chockläge (sänk huvudända)
* Vid hjärtsvikt: Hjärtläge (Höj huvudända samt knän)
44
Beskriv **C** - åtgårder med infarter.
* För att ge läkemedel/blod/vätska, ta prover
* Perifer infart, PVK (perifer venkateter)
* Trauma: 2 grova PVK på alla
* Om föregående ej fungerar: intraosseös nål
* Borras in i tibia, humerus eller malleolen
45
Beskriv **C** - åtgärder, provtagning.
* Kapillära prover (1-5 min)
–Glukos
–Hb
–CRP
* Urinsticka (1-5 min)
–”Klassisk”: Vita, erytrocyter, protein, nitrit, glukos, ketoner
–Urindrogscreening: vanligaste drogerna
* Artärblodgas (ABG, 15 min)
–alla B- eller C- problem (tas när problemet uppdagas!)
* Venösa blodprover (45-60 min)
–bred provtagning utifrån klinisk bild
46
Beskriv **C** – Åtgärder VÄTSKA
* Vätska
–Vid trauma: 2 liter RingerAcetat med övertryck (gå snabbt över till blodprodukter)
–I övriga fall: beroende på patientens tillstånd
* RingerAcetat funkar nästan alltid
* NaCl 0,9% (0,9 mg/ml)
* Glukosdropp
* Blodprodukter vid blödning
–Utvärdera genom att följa blodtryck och diures
47
Vad kan man göra med frakturer vid **C**?
* Frakturer
–Reponera
–Stabilisera
–Bäckengördel
48
Beskriv C - åtgärder läkemedel.
* Hjärtsvikt: diuretika, nitrater, morfin, ev CPAP
* Hjärtinfarkt: trombocythämning, nitrater, morfin
* Sepsis/infektion: bredspektrumantibiotika
* Anafylaxi: adrenalin, kortison, antihistamin
* Glöm ej, vid alla chocktillstånd: TVÅ INFARTER och vätska.
49
Beskriv **D** - pupiller.
* Lys i pupillerna direkt / indirekt
* Ljusstel pupill/olikstora pupiller: ALARM
* Kan vara tecken på inklämning (ökat intrakraniellt tryck pga t ex hjärnblödning)
* Liksidigt stora pupiller: misstänk kokain-/amfetaminintox
* Liksidigt små pupiller: misstänk opioidintox
50
Vad ska man tänka på vid **D**?
* Vitalparameter
–Medvetandegrad
* Neurologisk påverkan
–Pupiller
–Grovkraft
–Sensibilitet
* Nackstelhet
* Åtgärder
51
**D** – Vad letar vi efter?
* Sviktande medvetandegrad
* Sjukdomstillstånd nervsystemet:
–Stroke
–Intrakraniella blödningar
–Meningit
–Hypoglykemi
–Intoxikationer
–Etc...
* Skador på nervsystemet: skalltrauma, ryggmärgsskador, perifera nervskador
52
Beskriv D – Medvetandegrad RLS-85.
*Vid medvetande*
RLS 1: Kontaktbar utan latens, orienterad
RLS 2: Slö/oklar, kontaktbar vid tilltal, tillrop, beröring
RLS 3a: Mycket slö/oklar. Kontaktbar vid kraftig smärtstimulering
*Medvetslös*
RLS 3b: Mycket slö/oklar. Avvärjer smärtstimulering
RLS 4: Lokaliserar smärta men avvärjer ej
RLS 5: Undandragande rörelse vid smärtstimulering
RLS 6: Stereotyp böjrörelse vid smärtstimulering
RLS 7: Stereotyp sträckrörelse vid smärtstimulering
RLS 8: Ingen reaktion på smärtstimulering
53
Beskriv **D** – Medvetandegrad smärtstimulering.
* Olika metoder
* Inte läge att vara ”snäll”
* Ex: nagelbädd, sternum, trapezius, käkvinkel
54
Beskriv **D** – grovkraft
* Krama händer
* Lyft benen alt ”gasa/bromsa”
* Bedöm sidoskillnad
55
**E** – Vad letar vi efter?
* Yttre påverkan vi kan ha missat: sårskador, stickmärken, utslag, svullnader, frakturer
* Ryggradsskador
* Nedsatt sfinktertonus/blod på handsken vid PR
* Hypotermi/feber
56
Beskriv **E** - inspektion av hudkostymen
* Klä av patienten, klipp upp kläder om nödvändigt. OBS! Risk för nedkylning.
* Leta efter sår, stickmärken, utslag, hematom, svullnader, pittingödem.
57
Beskriv D – sensibilitet.
* ”Känns det likadant på båda armar/händer?”
* ”Känns det likadant på båda ben/fötter?”
58
Vad ska man tänka på vid E?
* Vitalparameter
–Temperatur
* Fullständig inspektion av hudkostymen
* Blockvändning (Log Roll) + per rektum
* Åtgärder
59
Beskriv **D** - nackstelhet.
* Tecken på meningeal retning
* Misstänkt viral eller bakteriell meningit (hjärnhinneinflammation)
60
Vad kan man vidta för åtgärder vid D?
* Utökad provtagning
* Glukos (om ej på C)
* U-drogscreening
* Intoxprover (S-Alkoholer, läkemedelsanalyser)
* Läkemedel
* Hypoglykemi: glukos
* Hyperglykemi: insulin
* Bensodiazepinintox: Lanexat
* Opioidintox: Naloxon
* Epilepsi: bensodiazepiner
61
Beskriv **E** – blockvändning (log roll)
* Görs vid trauma och/eller medvetslös pat där trauma ej kan uteslutas.
* Palpera ryggkotorna.
* Även per rektum – PR görs vid trauma (sfinktertonus? blod?) samt vid misstanke om blödning i GI-kanalen och kirurgiska tillstånd.
62
Hur kan man åtgärda hypotermi?
Med varma vätskor, värmefiltar etc.
63
Vad gör man när man har gått igenom ABCDE?
Man reevaluerar!
64
Vad skiljer trauma-ABCDE mot medicinska tillstånd?
* 15 liter syrgas redan på A
* Nackkrage
* 2 grova infarter på alla samt snabbt 2 liter Ringer
