Sömn Flashcards
Förklara de neurobiologiska processer som styr vår sömn – homeostatisk mekanism och cirkadiansk rytm.
Homeostatisk mekanism (Process S): Process som reglerar och balanserar vår sömn. Fokuserar på att hålla en stabil nivå. Den regleras av två funktioner:
Sömntrycket: Säger att sömnbehovet byggs upp under vår vakna tid. Vi blir allt mer sömniga ju längre vi varit vakna.
Sömnuppvigling: När vi sover minskas gradvis nivåerna av ämnen som gör oss sömniga såsom adenosin. Nivåerna som gör oss vakna, såsom dopamin och noradrenalin ökar då eftersom adenosin är inhiberande för dessa två. Adenosin påverkas av ljus. Hypothalamus monitorerar adenosinet.
Dessa två samverkar för att reglera sömn. När sömntrycket är högt och sömnuppviglingen är låg vill vi sova. Och tvärtom blir vi pigga och alterta.
Cirkadiansk rytm (Process C): Detta är inbyggda processer hos levande organismer som är regelbundet cykliska över ungefär ett dygn. Den är beroende av ljus och mörker samt hur dessa kommer in i våra hjärnor. Rytmen kontrolleras alltså av sensorisk information i form av ljus eller mörker. Mörker träffar ögat som signalerar till SCN i hypothalamus som signalerar till tallkottkörteln att den ska producera sömnhormonet melatonin samt till hjärnstammen att den ska stänga av information till resten av hjärnan.
Vilka strukturer i hjärnan är extra viktiga för sömnfunktionen, och hur?
- Visuell perception – mörker/ljus. Hjärnan vet inget om omvärlden utan ögat
- Hypothalamus – vår inre termostat för balans av bl.a. aktivitet/vila nås av signalerna, och kontrollerar utsöndring av hormoner (t.ex. melatonin)
- Det retikulära aktiveringssystemet (RAS) fungerar som en ”off-switch” som stänger av signaler till cortex, så vi inte blir uppmärksammade på massa sensoriskt input
- Pons i hjärnstammen bidrar till att musklerna slappnar av.
- Neurotransmittorn GABA inhiberar signaler runtom i hjärnan, som kan hjälpa till att stänga ner pågående processer. Påverkas av bensodiazepiner (lugnande medicin).
Beskriv en (typisk) sömncykels olika sömntyper och faser, samt ge exempel på de olika sömntypernas betydelse för vårt välmående.
Det finns två typer av sömn:
1. REM (rapid eye-movement)
2. non-REM
I sin tur finns det tre olika stadier av non-REM:
1. N1: Första steget när en person somnar. Brukar vara mellan 1-7 minuter ungefär men kan vara väldigt olika. Här har kroppen inte slappnat av helt ännu, men kroppen och hjärnan börjar sakta ned sina processer. Det är lätt att väcka någon här, men om de får vara ifred går de ganska nabbt över till steg 2.
2. N2: Mer dämpat tillstånd med lägre kroppstemperatur, avslappnade muskler och sänkt hjärtslag. Man brukar spendera ungefär halva sin sömn i denna fasen men att den går fram och tillbaka under perioder av sömnen.
3. N3: Även kallad djupsömn. Här är det svårare att väcka någon. Här kopplar kroppen av ännu mer. Här tänker man att kroppen får återhämta sig och växa samt att det förstärker immunsystemet. Djupsömn kan också bidra till kreativitet och minne eftersom det återställer hjärnans inlärningsförmåga och ger plats åt nya minnen. Man spenderar mer tid i djupsömn i börjar av natten.
Sedan finns det en form av REM sömn:
Den kallas även drömsömn. Här börjar hjärnaktiviteten gå igång nästan lika mycket som när man är vaken eftersom man drömmer mycket. Kroppen är också i en muskelparalys förutom ögonen och musklerna som kontrollerar andningen. Denna delen är viktig för inlärning, minnet och kreativitet. Man brukar inte kunna komma in i REM sömn förens ungefär man sovit i 90 minuter. Under natten blir sedan REM delarna längre, speciellt under andra halvan av natten. Under REm går aktivteten i amygdala och hippocampus upp, samt att stresshormonet noradrenalin går ner.
Under nattens gång går man alltså stegvis ner i REM-sömn och sedan går dessa upp och ner under nattens gång. Man kan även gå stegvid fram och tillbaka mellan olika stadier så måste inte alltid gå jämnt från 1 till 4.
Förklara vad som händer med sömnen vid intag av kaffe respektive alkohol.
Sömn och koffein
Påverkar adenosinet: hindrar det från att fästa på sina receptorer i synapsen.
Koffeinet sätter sig därmed i vägen och gör att adenosinet inte kan få sin effekt
* Det finns individuella skillnader i känslighet för koffein
* Generellt blir vi mer känsliga med ålder (= mer störd sömn)
Sömn och alkohol
Alkohol påverkar framför allt senare delen av sömncykeln
”För djup” sömn för snabbt, ”för ytlig” sömn senare
Påverkar särskilt REM- sömnen negativt (och dess ångestlindrande effekter…)
