Neurobiologiskt underlag för språk Flashcards
Hur har forskningen historiskt sett på de språkliga funktionernas lokalisation i hjärnan? Vad kännetecknar den nutida synen?
Utvecklingen av kunskap om lokaliseringen av språkfunktioner - från isolerade regioner till bansystem
* Innan 1960-talet: Språkfunktioner är isolerade till specialiserade regioner (framför allt Brocas och Wernickes areor)
* Ca 1960-talet till 2000-talet: Språkregioner samverkar med varandra via ett bansystem (Wernicke-Geschwind-modellen)
* Sedan ca 1980-talet: Språkregioner samverkar via två bansystem (dual-stream-modellen eller dual-pathways-modellen)
Dual-pathway model
- Ett dorsalt bansystem som hanterar språkproduktion (är ffa vänstersidigt)
- Ett ventralt bansystem som hanterar språkförståelse (anses bilateralt)
- Anses bättre förklara varför personer med olika skador kan ha samma språkproblem
- Båda bansystemen behövs för syntax (hur ord och meningar arrangeras, dvs grammatik)
Beskriv hur kunskapen om ord är organiserad i hjärnan
Kunskapen om ord är organiserad i hjärnan genom olika nätverk och regioner som samarbetar för att bearbeta och lagra information om ord och deras betydelser
Hjärnans lexikon – the brain dictionary:
- Ord finns representerade i cortex, som orter på en karta.
- Likartat hos olika individer
- Möjligt genom fMRI-studier där människor lyssnat på långa berättelser
Ord är grupperade utifrån betydelse
- Exempel: Voxel (hjärnregion om 2x2x4 mm) som hanterar ord kring:
- Tid (sometime, waited, date, months, weeks, finally)
- Familjeband (wife, husband)
På så sätt kan ”hjärnans lexikon” utgöra strukturen för hjärnans semantiska nätverk – dvs grunden för vår förmåga att hantera språkets betydelse
Vad menas med ”hjärnans semantiska nätverk”?
Hjärnans semantiska nätverk är en modell som beskriver hur olika begrepp och ord är kopplade till varandra i hjärnan. Det är en teori som bygger på idén att våra kunskaper och möjlighet att förstå språk bygger på hur olika begrepp och ord är organiserade i relation till varandra i vår hjärna. Enligt denna modell är varje begrepp representerat som en nod i nätverket, och kopplingarna mellan noderna representerar de semantiska relationerna mellan begreppen. Till exempel kan begreppet “katt” vara kopplat till noderna för “djur”, “husdjur”, “mjaua” osv.
Det semantiska nätverket behövs för att hantera språkets betydelse (både när vi registrerar och producerar språk)
Många funktioner ingår!
* Att kunna integrera syn-och hörselintryck av språk så att de bildar en meningsfull helhet
* Att skapa meningsfulla enheter av språk när vi själva talar eller skriver
* Att koppla ord till vår kunskap om vad de betyder
* Att koppla ord till vår egenupplevda minnen
* Att kunna särskilja grammatiska regler (syntax)
* Att kunna kategorisera ord i olika meningsfulla enheter, avgöra vilka ord som hör ihop
* Att kunna registrera den emotionella färgen på ord
Sju kortikala områden anses särskilt viktiga i det semantiska nätverket
Hur hanterar hjärnan språk som vi hör, respektive språk som vi läser?
Vad händer i hjärnan när vi hör talat språk?
- Teori: varje ord vi kan finns representerat som en separat processenhet (=ett visst mönster av aktiverade neuron), som matchas mot det vi hör… Exempelvis om vi hör “ba..” så aktiveras separata processenheter för varje möjligt ord såsom basker, banan eller banderoll. Sedan sorteras de blixtsnabbt bort när mer information kommer, såsom om man hör “Ban..” så tar man bort alternativet basker. Detta fortsätter tills bara en matchad enhet återstår, som när någon säge “banan” så matchar vi det till sista ordet “banan” och tar bort “banderoll.” Ord som är nya för oss lagras tillfälligt i hippocampus innan de tar plats i aktiveringsmönster i cortex. Denna filöverföring från hippocampus till cortex sker i stor utsträckning när vi sover.
Vad händer i hjärnan när vi läser?
Två saker behöver ske parallellt
1) Visuell igenkänning av bokstävers form sker i gyrus fusiformis
(Samma del av cortex som bearbetar ansikten)
2) Koppling till ordets betydelse startar i wernickes area samt i gyrus angularis.
Wernicke (den första, basala tolkningen av betydelse)
Gyrus angularis (mer avancerad tolkning)
Därifrån går kopplingar till de övriga delarna i det semantiska nätverket
Hypotesen är att Wernickes area och gyrus angularis gör om den visuella informationen till en ”inre monolog” – dvs matchar de tryckta orden med rätt ljud, som en del av tolkningsprocessen
Högläsning vs tyst läsning
Brocas area aktiveras vid både högläsning och tyst läsning
(du kanske ”hör” dig själv läsa när du läser tyst?)
Cerebellum: aktiv vid högläsning men inte tyst läsning
Varför? Högläsning kräver artikulation
