Neurobiologiskt underlag för perception och spatial orientering Flashcards
Beskriv skillnaden mellan sensation och perception. Resonera kring när aktivering av ett sensoriskt stimuli övergår till en medveten upplevelse utifrån aktivitet i hjärnan.
Sensation: Sensation är den första stadiet av informationsbearbetning, där våra sinnen registrerar och uppfattar olika stimuli från omvärlden. Det handlar om att ta in rådata från våra sinnen, såsom syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Det kan vara att uppfatta till exempel ljus, ljud, smaker, dofter och känslor genom våra sinnen.
Perception: Perception är den efterföljande processen där hjärnan tolkar, organiserar och ger mening åt de inkomna sinnliga upplevelserna. Det involverar att sortera, analysera och tolka de inkomna sensoriska signalerna för att kunna skapa en meningsfull och förståelig upplevelse av omvärlden. Vi är alltid medvetna om det vi skapar. Perceptionsprocessen påverkas av tidigare erfarenheter, förväntningar och kulturella faktorer. Perception bygger alltså på sensation.
När aktivering av sensoriskt stimuli övergår till en medveten upplevelse utifrån aktivitet i hjärnan: När man integrerar informationen till en helhetsupplevelse såsom i parietalloben så kan man säga att det blir en medveten upplevelse. I sensationen tar vi in rådata men i perceptionen så gör vi en helhetsbild och hjärnan tolkar det vi ser.
Sammanfattningsvis kan man säga att perception och medvetenhet är intrikat kopplade till varandra, men att övergången från perception till medvetenhet är en komplex process som fortfarande ännu inte är fullständigt förstådd. Aktiviteten i hjärnan, både i form av integration av signaler och en viss tröskel av neural aktivitet, spelar en viktig roll, men det krävs mer forskning för att få en mer heltäckande bild av detta fenomen.
För att kunna uppfatta ett objekt (dess plats och namn) aktiveras två olika processer i hjärnan – en övre och en undre. Benämn dessa två och beskriv kortfattat vilka delar av hjärnan som aktiveras.
Dessa två strömmar beskriver två olika vägar där visuell information kan tas emot och bearbetas av hjärnan:
- Den dorsala strömmen är var-banan, alltså objektets lokalisering. Då aktiveras bakre delen av hjärnan, alltså occipitalloben och framåt uppåt mot parietalloben. Huvudsakliga funktionen är att bearbeta rörelse och uppfatta rumsliga relationer. Informationen som tas emot genom den dorsala strömmen används för att bedöma var objekt befinner sig i förhållande till oss själva och andra.
- Den ventrala strömmen är vad-banan, alltså objektigenkänning. De går från bakre delen av hjärnan, occipitalloben (som är ansvarig för att ta emot och analysera sinnesintryck) och framåt lite nedåt till temporalloben (där objekten identifieras och igenkänns). Denna strömmen är främst inriktad på att bearbeta detaljerade egenskaper såsom färger, former och texturer.
Förklara begreppet spatial orientering och ange två områden i hjärnan som är betydelsefulla för att vi skall kunna utföra denna aktivitet. Beskriv kortfattat på vilket sätt de är betydelsefulla.
Spatial orientering menas med förmågan att förstå och navigera i det rumsliga eller fysiska området runt oss. Det innebär att kunna förstå och uppfatta avstånd, riktningar och relationer mellan olika typer av objekt. Handlar även om att kunna skapa en mental bild av det rumsliga och kunna använda denna för att planera och utföra vissa uppgifter. Ibland styr man sina spatiala rörelser medvetet, men för det mesta verkar det som om rörelserna är helt borom viljemässig styrning.
- Parietalloben: Kroppen i rummet och lokalisering av föremål, orientering mot objekt. Den är involverad i bearbetning av sensorisk information och rumsuppfattning. Spelar en vitkig roll i att upprätthålla rumsmedvetande och hjälper oss att organisera och förstå spatiala relationer mellan objekt och omgivningar.
- Temporalloben: Orientering i tid, spatiala kartor, spatialt minne (hippocampus). Hippocampus hjälper till att bearbeta och lagra spatial information såsom navigering och kartläggning.
