Nervcellen och kommunikation i nervsystemet Flashcards
Rita upp en översikt över nervcellen där följande delar finns med: cellkropp, cellkärna, DNA, dendriter, axon, myelin, nervterminal.
Inuti cellkroppen finns cellkärnan där DNA finns, här skapas även proteinet. Utanför detta finns cellmembranet som bestämmer vad som ska gå in och ut, som sedan går ut i dendriter. På dendriterna finns receptorer som används för att ta emot information från andra celler. Sedan går det ett avlångt axon nedåt som är omringad av myelin och där det finns lite mindre myelin kallas det för noder. Detta gör att nervimpulserna kan färdas mycket snabbare från cellkroppen till axonterminalen. Axonterminalen fungerar som en mun och som pratar med de andra cellerna och överför information till andra.
Rita upp samt förklara termerna ”presynaps”, ”postsynaps”, ”synapsklyfta”, ”vesikel” samt ”receptor”.
Presynaps innebär den första delen av en synaps. I denna ingår alltså den sändande cellens axonterminal där vesiklarna finns med neurotransmittorer, alltså olika typer av ämnen. Det kan exempelvis vara serotonin. Dessa går senare ut ur vesiklarna och ut ur axonterminalen till synapsklyftan. Det är ett mellanrum mellan det sändande neuronets axonterminal och den mottagande cellens dendriter. Här sker själva överföringen där neurotransmittorerna nuddar mottagande cellernas receptorer som sitter på dendriterna. Här finns det en specifik receptor till ett specifikt ämne. I synapsklyftan så åker sedan ämnena tillbaka till det sändande cellens axonterminal eller så bryts de ner i synapsklyftan. I postsynapsen är då när ämnena har nått dendriternas receptorer och informationen har överförts.
Vad är en aktionspotential och hur fungerar den?
En aktionspotential är den snabba elektriska urladdningen som löper längs med axonet. Denna triggar igång neurotransmittorerna. Aktionspotentialen visar sig i fem steg:
1. Nervcellen är i vila och befinner sig i vilomembranpotential. En nervcell som inte är aktiv (alltså som inte mottagit en nervimpus) är negativt laddad. Därför säger man att dennes vilomembranpotential är negativt laddad. Utisdan av cellen är positiv, därmed är det en spänning mellan dessa
- Nervcellen stimuleras av neurotransmittorer. Neurotransmittorerna kommer från det sändande cellens vesiklar och åker ut i synapsen för att sedan fästa på det mottagande cellens receptorer. Detta är som nyckel i låset, för då låses någonting upp! Kanalerna öppnas så positiva joner kan börja strömma in i cellen. Detta öppnar i sin tur upp ännu fler kanaler.
- Tredje steget kallas för depolarisering. Det menas när cellens insida skiftas från att vara negativ till att bli positiv pga de inströmmande positiva jonerna. När den totala laddningen sedan når tröskelvärdet så firas nervcellen av och aktionspotentialen kör igång. Detta är alltså det exciterade exemplet.
- Repolarisering: När maxvärdet är nått så stängs natriumjonkanalerna, och istället öppnas kaliumjonkanalerna. Då kan de positiva jonerna strömma ut igen och cellens insida blir återigen negativt laddad. Det är detta som menas med repolarisering. Aktionspotentialen utgörs både av uppgången och nedgången i laddning.
- Refraktärperiod: Detta är en period där cellen blir ännu mer negativt laddad än vad den är vil vilomembranpotentialen i steg 1. Då blir det en liten paus innan den återigen är tillbaka i steg 1 igen.
För en inhibitorisk synaps är principen densamma, men resultatet är det omvända. En neuron tar samtidigt emot signaler från många andra neuron. Det som avgörs om en impuls ska skickas iväg och därmed frisätter sin egen neurotransmittor är den totala summan av inkommande impulser. Olika ämnen är antingen inhibitoriska eller exciterande.
