Beteende och gener Flashcards
Redogör kortfattat för vad genotyp repsektive fenotyp betyder.
Genotyp = Det är den uppsättning av gener som vi ärver från föräldrarna, vår arvsmassa. Kopplad till människans genetiska konstitution, en individs genetiska egenskaper.
Fenotyp = Genotyp är i sin tur kopplad till en fenotyp som innebär observerbara egenskaperna, kombinerade fysiska och beteendeelaterade dragen. Det är hur vi ser ut och hur vi beter oss. Ligger till grund för individuella variationer mellan människor. Det är genotypen som påverkar fenotypen i samband med miljöfaktorer (miljöfaktorer som delas i familj och de som är unika för en individ i familjen). Ibland kan även miljön påverka genen men detta kallas epigenetik.
Beskriv kromosomens uppbyggnad och funktion.
En kromosom är en slags struktur som finns i cellkärnan. Den bär på det genetiska materialet. Kromosomer består av långa linjära DNA-molekyler. De flesta av oss har 46 kromosomer som ligger i par, alltså 23 kromosompar. Dessa delas upp i 1-22 varav de sista två är X elelr Y alltså som bestämmer vårt biologiska kön. 1-22 har betydelse för uppbyggnad av kroppen och dess olika organ.
I cellkärnan finns alltså arvsmassan där dessa kromosomer ligger. I alla cellkärnor finns de 46 olika kromosomerna, men det är inte alla som alltid är påkopplade eller aktiverade utan det beror på vilken cell de befinner sig i.
Funktionen hos en kromosom är att bära på och överföra genetisk information från en generation till nästa. Kromosomerna innehåller gener som i sin tur bär på instrutioner hur protein ska tillverkas genom olika baserna A-T och G-C. Det är dessa som påverkar organismens egenskaper. De är kopplade mot varandra i den så kallade dubbelhelixen (packade gener).
Förklara kortfattat vad begreppen dominanta och recessiva alleler samt mutation och hur dessa kan ha en betydelse vid sjukdom.
En dominant allel är en sådan som bär på ett anlag som alltid kommer visa sig. En recessiv däremot bär på ett anlag som inte alltid uttrycks. För att exemplifiera kan vi prata om ögonfärg. Brun färg är den dominanta allelen medan blå färg är recessiv. Man behöver därmed två stycken recessiva för att en person ska få blå ögonfärg. Däremot om man har en brun och en blå så kommer man att få bruna ögon. Den bruna färgen, alltså den dominanta allelen, tar alltså över den recessiva allelen, alltså den blåa färgen.
Mutation innebär att någontint går snett när gener överförs från en individ till en annan. Det kan exempelvis gå fel när DNA blir till RNA och senare till protein. Kan också ske en mutation i en mindre del (single nucleotide polymorphism, SNP), eller fel i antal kromosomer (såsom down syndrom) eller fel i en större del av eller hela genen såsom hur syrorna är kopplade till varandra vilket kallas för copy number error.
Detta har betydelse vid sjukdom då vi kan både ärva mutation eller att de istället förekommer spontant. Ett exempel är att man kan få Toy-Sachs allele som är en mutation på kromosom 15, som ger tidiga funktionsnedsättningar. Det är en recessiv gen vilket gör att båda ens föräldrar behöver vara bärare. Man kan också få Huntingston allele, som brukar ske senare delen av livet men då behöver bara en förälder vara bärare för att kunna föra vidare sjukdomen. Därför är det viktigt att veta om man är potentiellt bärare av en gen så man inte för vidare en sjukdom till sitt barn.
Redogör för begreppet epigenetik och beskriv kortfattat dess betydelse i ett psykologiskt sammanhang.
Epigenetik handlar om hur miljöfaktorer kan påverka genens uttryck. Det är den del av genetiken som behandlar förändringar i genuttryck eller fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Ett exempel är svälten som var i Norra sveruge där de såg att de som hade sämre omständigheter var förknippade med en senare generation som hade mindre folksjukdomar hos barnen. Tanken är alltså att man kan födas med en uppsättning av gener som kan påverkas av livet och senare föras vidare till barnet.
Viktigt vara medveten. Erfarenheter och levnadsförhållanden kan påverka individs psykologiska utveckling och risk frö psykisk ohälsa.
Beskriv två metoder för att undersöka en psykologisk funktions heritabilitet.
Adoptionsstudier: Jämför barn med adoptivförälder och barn med biologiska föräldrar. Ser vilken det finns mest korrelationer med och därmed kan se om det mest är miljö- eller biologiska faktorer som har varit mest framträdande.
Tvillingstudier: För att undersöka heritabiliteten av ett psykologiskt fenomen jämförs likheter mellan identiska tvillingar och icke-identiska tvillingar. Om det psykologiska fenomenet är starkare korrelerat mellan identiska tvillingar än icke-identiska tvillingar kan man dra slutsatsen att genetiska faktorer spelar en roll.
