Sår- och mjukdelsinfektioner Flashcards

1
Q

Hur stor andel av befolkningen har S. aureus i sin normalflora?

A

20-80%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär transient vs resident population?

A

Transient: Bakterien finns tillfälligt i normalfloran, ungefär en vecka. Kan vara återkommande.

Resident: Bakterien kan finnas i normalfloran upp till flera år eller för alltid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka bakterier trivs mest på torr hud?

A

Grampositiva bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad har körtlarna för funktion i huden?

A

Körtlarna håller huden lagom fuktig och utsöndrar bakteriehämmande substanser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka hudlager finns det?

A

Epidermidis - Det ytligaste lagret

Dermis - Det mellersta lagret

Subkutis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka är primärpatogenerna i sårinfektioner?

A

S. aureus och betahemolytiska stretockocker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka bakterier finns i vår normala hudflora?

A
  • Stafylokocker (S. epidermidis, S. aureus mm.)
  • Micrococcus
  • Cutibacterium acnes
  • Corynebakterier
  • Streptokocker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn några infektionstecken vid sårinfektioner?

A

Rodnad, svullnad, smärta, varig eller serös, feber eller andra inflammationstecken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan orsaka en sårinfektion?

A
  • Skadad hudbarriär
  • Dåligt genomblödd vävnad
  • Främmande kroppar
  • Ett öppet sår, omgivningsbakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur ser en postoperativ sårinfektion orsakad av S. aureus ut?

A

Rodnande sårkanter och gult eller grumligt exudat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser en postoperativ sårinfektion orsakad av streptokocker gr A ut?

A

Erysipelas liknande bild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser en postoperativ sårinfektion orsakad av E. coli/Klebsiella ut?

A

Cellulit eller flegmone, purulent sekretion, ev. med gasproduktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur ser en postoperativ sårinfektion orsakad av C. perfringens ut?

A

Krepiterande cellulit, ej purulent sekretion. Mycket dramatiskt, snabbt sjukdomsförlopp, urdålig patient. Hög mortalitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ser en postoperativ sårinfektion orsakad av P. aeruginosa ut?

A

Grönaktigt sekret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur tar man en sårodling?

A

Rengör såret ordentlig, prov tas från sårbotten med en steril provtagningpinne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge exempel på virulensfaktorer hos S. aureus.

A

Cellväggen,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka olika tester kan användas vid artbestämning/typning?

A

MALDI-TOF
Biokemiska tester
Enzymatiska snabbtest och agglutination
Gramfärgning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka antibiotikalappar kan användas för att underlätta identifiering av bakterier?

A
  • Gentamicin eller tobramycin (Skiljer fakultativt anaeroba bakterier från strikt anaeroba bakterier, strikt anaeroba växer in till lappen)

Oxacillin (Skilja enterokocker och svampar från övriga streptokocker/stafylokocker)

Cefoxitin (Skilja en känslig S. aureus från MRSA)

Optochin (Identifiering av pneumokocker, får en zon)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka metoder finns för resistensbestämning?

A
  • Diskdiffusionsmetod
  • MIC-bestämning med gradienttest eller buljongsspädningsmetod
  • PCR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Nämn några viktiga bakterier vid hudinfektioner.

A

S. aureus
Streptokocker gr A, C, G
E. coli
Övriga Enterobacteriaceae
Pseudomonas
Bacterioides
C. perfringens

Vid djurbett: Pasturella multocida, Capnocytophaga canimorsus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Nämn några virulensfaktorer hos S. aureus

A

Enzym: Stafylokinas, koagulas, leukotoxin, hyaluronidas, stafylycin.

Toxin: Exfoliatin, TSST, EFT

Cellväggen

Utsöndrar enzymer som skadar huden och kan orsaka infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Nämn några infektioner orsakade av S. aureus

A

Impetigo
Osteomylit
Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Nämn några virulensfaktorer hos streptokocker gr A

A

Hemolysen: Bryter ner röda blodkroppar

Extracellulära substanser: Streptolysiner, NADas, hyaluronidas, streptokinas, streptodornas, streptolysin, pyrogena exotoxin (kan “äta” upp vävnaden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Nämn några infektioner orsakade av streptokocker gr A

A

Impetigo
Erysipelas
Scharlakansfeber
Myosit
Fascit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilken är den vanligaste hudinfektionen?

A

Blåsbildande infektioner (Impetigo)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vart är vanligast att man får impetigo?

A

Områden kring näsa och mun hos barn
Händer och underarmar hos vuxna
Uppträder främst i samband med skärsår eller abrasioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka två typer av impetigo finns det?

A

Icke-bullös respektive bullös impetigo

28
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid icke-bullös impetigo?

A

Små ytliga varblåsor som torkar till hårda gula skorpor (krustor)

Vanligt runt munnen, i näsöppningen eller vid öronen

Sällan feber

Infektionerna är ofarliga men sittsamma

29
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid bullös impetigo?

A

Drabbar främst spädbarn

Blåsor som snabbt går över i sårytor

Drabbar hela kroppen, även intakt hud, inget erytem eller svullna lymfkörtlar

Kan ge feber och smärtor

30
Q

Hur behandlas impetigo?

A

Tvättning med t.ex alsollösning

Lokal behandling med antibakteriell kräm eller salva (neomycin eller fusidinsyra)

Ev. systemisk antibiotikabehandling vid allvarlig infektion

31
Q

Vilka olika purulenta infektioner fins det?

A

Follikulit, paronyki, furunkulos, karbunkel

32
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vis paronyki?

A

Orsakas främst av S. aureus

Går ner i vävnaden via sprickor bredvid naglarna

Kan ibland nå djupt och underminera nageln

Kan behandlas genom tömning

33
Q

Vad är en hordeolum?

A

En vagel/djupare belägen follikulit som sitter i ögonlocken

Drabbar främst barn och kvinnor

Infektion i små talgkörtlar

Kan finnas kvar i flera veckor utan behandling

Orsakas oftast av S. aureus

34
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid ytlig follikulit?

A

Är en obetydlig purulent reaktion i hårsäckskanaler

Drabbar främst barn och yngre vuxna

Orsakas oftast av S. aureus, eller P. aeruginosa vid ex bubbelpool eller jacuzzibad

Sällan några besvär och behöver sällan behandling

35
Q

Vad kallas de två olika typer av djup follikulit?

A

Furunkul och karbunkel

36
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid furunkulos?

A

Vanligaste abscessen i huden

Orsakas främst av S. aureus

Börjar som en ytlig follikulit som utvecklas till en abscess/böld

Sitter ofta i grupper, i ansiktet på halsen, armar eller skinkor

Vanligt med återkommande infektion

Hög smittsamhet vid bristande furunklar

Kräver ofta antibiotikabehandling

37
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid en karbunkel?

A

Orsakas främst av S. aureus

Är en djupare infektion och är en ansamling av furunklar

Sitter ofta i nacken

Kan tömma sig via flera små fistelöppningar

Ofta allmänpåverkade med feber samt stor risk med septisk spridning (25% har bakteriemi)

Starkt smittsamma patienter

38
Q

Hur behandlas en abscess?

A

Odling
Behandling
Antibniotika
Ev kirurgiskt dränage

39
Q

Nämn några utbredda hud- och mjukdelsinfektioner

A

Erysipelas
Cellulit
Skarlatina
Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS)
Hematogena infektioner

40
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid erysipelas (rosfeber)?

A

Ytlig variant av cellulit

Orsakas främst av streptokocker gr A (även grupp C eller G)

Akut hudinfektion på underbenen eller ansiktet

Symtom: Värmeökning, ömhet välavgränsad rodnad, svullnad, snabbspridning i huden, ofta frossa, feber, svullna lymfkörtlar. Risk för sepsis

Kan orsakas pga dålig cirkulation och dåligt lymfdränage, ingångsport t.ex bensår, eksem, sår mellan tårna

41
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid cellulit?

A

Orsakas främst av S. aureus och streptokocker gr A (även C eller G), E. coli

Akut hudinfektion i subkutan fettväv. Börjar ofta i ett sår eller en böld

Symtom: Infekterat område är rodnat, värmeökning, svullet och kraftigt ömmande, frossa, hög feber och svullna lymfkörtlar

Kan sprida sig över stora delar av en extremitet, bålen eller ansiktet

Stor risk för sepsis

42
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid skarlatina (scharlakansfeber)?

A

Toxinbetingande hudinfektion

Orsakad av streptokocker gr A

Vanligast hos små barn

Symtom: smultrontunga, blekhet, exantem i armhålor, feber

Efter 10-14 dagar följer ofta fjällning på händer och fötter

43
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS)?

A

Orsakad av S. aureus som utsöndrar exotoxin (ETA/ETB)

Vanligast hos barn under 5 år

Vätskefyllda blåsor som brister. Ser ut som vid en andra gradens brännskada

44
Q

Vilka bakterier kan orsaka infektion vid djurbett?

A

Pasturella multocida (katt)
Pasturella canis (hund)
- Kan ge cellulit, abscesser och ibland sepsis

Capnocytophaga canimorsus (hund)
Bartonella henselae (cat scratch disease)

45
Q

Vilken bakterie kan orsaka infektion vid fästingbett?

A

Borrelia burgdorferi

Ger ringformad rodnad kring bettet, erythema migrans

46
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid erysipeloid?

A

Orsakas av Erysioekithrix rhusiopathiae

Infektion i händer fr.a hos slaktare och fiskare

Främst på sommaren

Behandlas med penicillin

47
Q

Vilka typer av infektioner kan människobett orsaka?

A

Paronyki - hos barn som suger på fingrarna

Clench fist injury - infektion på knytnäven pga tand (munflora). Kan i värsta fall ge djupa infektioner och sepsis

48
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid hemtaogena infektioner?

A

Ett flertal bakterier kan nå huden genom utsådd via blodet

Kan orsakas av meningokocker, neiserria och stafylokocker som även ska ge abscesser i huden

Även salmonella och pseudomonas kan ge hudförändringar vid systemisk infektion

Hög mortalitet

49
Q

Vilka andra ovanliga med viktiga djupa mjukdelsinfektioner finns det?

A

Nekrotiserande fascit
Myosit
Anaerob cellulit (gangrän)
Nekrotiserande myosit (gasgangrän)

50
Q

Hur ser den allmänna kliniska bilden ut vid nekrotiserande fascit?

A

Orsakas av streptokocker gr A (pyrogent toxin A), S. aureus, enterobakterier, Bacterioides, Clostrisium

Snabbt förlöpande, djup infektion, muskelfascia, försämrad genomblödning, toxisk påverkan, nekros och inflammation i omgivande vävnad

Ofta ingen känd ingångsport

Symtom: Spänt ödem, svår smärta, kraftig allmänpåverkan, sepsis med hög feber, blodtrycksfall, chock, multiorgansvikt

(Streptococcal toxic shock syndrome)

51
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid nekrotiserande fascit orsakade av streptokocker gr A som producerar pyrogent toxin A?

A

Kallas för mördarbakterier

Drabbar främst patienter med underliggande sjukdom men även helt friska

Leverpåverkan, dödlighet ca 40%

Kräver intensivvård och snabb antibiotikabehandling

Kemisk analys: kraftigt höjt CRP, leukocytos, tromocytopeni

52
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid myosit?

A

Enskilda muskler omsluts av djupa fascior som bildar välavgränsade bindvävsfack

Vid infektion inom en muskel uppstår ödem och svullnad som inte kan dräneras

Kompartmentsyndromet - ökat vävnadstryck kan orsaka nekros av muskeln

Kan orsaka sepsis

53
Q

Hur se den kliniska bilden ut vid anaerob cellulit (gangrän)?

A

Orsakas oftast av blandinfektion med aeroba och anaeroba bakterier (Bacterioides, Clostridium, anaeroba streptokocker, Fusibacterium, stafylokocker, streptokocker, enterobakterier)

Djup infektion i dåligt syresatt vävnad

Kan utgå från trycksår hos patienter med svår asterokleros eller fotsår hos diabetespatienter

Diffus spridning, nekros i hud och subkutan mjukvävnad, missfärgningar i huden, sårvätska är mörk och illaluktande, hög feber och septiska symtom, ibland gasbilden (Clostridium)

54
Q

Vad orsakas nekrotisernade myosit (gasgangrän) av?

A

Orsakas oftast av olika arter av Clostridium (C. perfringens >80%)

Producerar Alpha.-toxin, kollagenaser och proteaser

Kan förekomma vid kontaminerad bukkirurgi, öppna benbrott och vid translokation från tarmen till lymf - blodbanan

55
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid nekrotiserande myosit (gasgangrän)?

A

Infektion i muskelvävnaden i extremitet eller budvägg, under förhållande med dålig syresättning

Ger nekros i muskulatur, subkutan vävnad och huden

Snabbt förlöpande infektion, missfärgning av huden

Vid öppetsår - sötaktig illaluktande blodtillblandad serös vätska med bubblor, blåsbildning med grönsvarta hudnekroser

Svår akut smärta, apati, chock, måttlig feber, svullnad, svår toxisk påverkan, sepsis, septisk chock

Hög mortalitet!

56
Q

Nämn tre akuta infektioner i skelett och leder

A

Bakteriell artrit
Osteomylit
Spondylit

57
Q

Hur sprids infektioner till leder?

A
  • hematogent
  • från infektion i metafysen
  • från närliggande hud och mjukdelar
  • penetrerande stickskador
  • terapeutiska ingrepp i leden
58
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid septisk bursit?

A

Infektioner i bursor (slemsäck) - vid knä och armbåde samt omkringliggande vävnad

Leden blir sällan engagerad

Orsakas främst av S. aureus

Streptokocker är mindre vanligt och gramnegativa stavar är sällsynta

59
Q

Vilka bakterier orsakar oftast led- och skelettinfektioner?

A

S. aureus - vanligast i alla åldrar

E. coli, streptokocker gr B - vid hög och låg ålder

60
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid septisk artrit?

A

Bakteriell infektion i en led, främst orsakad av S. aureus (>60%), men även GAS, GBS, H.I, E. coli, GC, KNS

Bakterier slår sig ner i synovialmembranen

Ger kraftig inflammation som kan ge broskdestruktion

Redan skadeade leder, tex RA eller protesleder är extra utsatta

Symtom: Värk och ömhet, svullnad, rodnad och värmeökning över leden, rörelse och belastningssmärta, allmänpåverkan, ofta feber och sjukdomskänsla

61
Q

Vad innebär postinfektiös (reaktiv) artrit?

A

Artrit efter genomgången infektion (tarminfektioner, tex Yersinia, genitala infektioner mm) - vissa människor har en genetisk disposition för reaktiv artrit

Inga levande bakterier finns i leden. Behandlingen är antiiflammatoriska medel och antibiotika har ingen bevisad effekt

62
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid akut hematogen osteomyelit (benröta)?

A

Bakteriell infektion i benvävnad

Orsakas främst av S. aureus (75%), även streptokocker, HI, E. coli, Ps.ae mm.

Barn - i änden på långa rörben
Vuxna - kotkropp (spondylit)

Vävnadsnekros, abscessbildning, kan bli kronisk vid icke snabb behandling

63
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid kronisk osteomyelit (benröta)?

A

Smärta, värk, svullnad i mjukdelar, ev. rodnad över affekterat område, ömmande skelett, ofta feber och sjukdomskänsla

Lågt antal bakterier i vävnaden

64
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid spondylit?

A

Drabbar främst vuxna

  1. ländrygg
  2. bröstrygg

Ofta hematom spridning –> uppluckring –> sammanpressning av tyngden

Abscesser kan uppkomma i omgivande mjukdelar

Radiära smärtfenomen och feber dominerar

Lätt att misstolka (tex sjukdom i inre organ)

Ofta sen diagnos

Kräver antibiotikabehandling

65
Q

Hur diagnostiseras led- och skelettinfektioner?

A

Bakteriologisk odling: Blododling, aspirerat material (ledvätska, metafys, kotkropp), gramfärgning av prov från ledvätska

Leukocytos (ökad andel vita blodkroppar), minskat ledsocker, ökat laktat

I vissa fall kan serologi (S. aureus) vara vägledande
Magnetkamera eller CT

Viktigt med diagnos eftersom antibiotikabehandlingen blir långvarig