Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Human nutrition > Protein - Kap 5 > Flashcards

Protein - Kap 5 Flashcards

1
Q

Vad består protein av?

A

Består av polypeptidkedjor med specifika sekvenser av aminosyror, förenade med peptidbindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför behövs essentiella aminosyror tillföras med kosten?

A

Essentiella aminosyror kan inte syntetiseras i kroppen och måste därför tillföras med kosten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka aa är essentiella

A 
Histidin
Leucin
Isoleucin
Lysin
Metionin
Fenylalanin
Treonin
Tryptofan
Valin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är semiessentiella aa?

A

Semiessentiella, essentiella under vissa förhållanden; prematuritet, sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka aa är semiessentiella?

A 
Semiessentiella
Arginin
Cystein
Glutamin
Glycin
Prolin
Tyrosin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad sker med proteiner i magen?

A

Magsäck
•HCl denaturerar (tvinnar upp) proteinet
•Pepsinogen Pepsin
•Pepsin bryter ner proteinet till kortare polypeptider och till viss del fria aminosyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad sker med aa i tunntarmen?

A

Tunntarm
Proteaser från bukspottskörteln hydrolyserar polypeptiderna till kortare peptider: tri/di-peptider, samt fria aminosyror

  • Enzym (Peptidaser) bundna till tunntarmens epitelceller (Enterocyter) bryter vidare ner di/tri-peptiderna till fria aminosyror
  • Aminosyrorna (och resterande di/tri-peptider) tas upp av Enterocyterna (m.h.a. specifika transportörer Na+)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur lagras aa i kroppen? Vad används protein till?

A

•Kroppens proteiner ingår i funktionella strukturer eller vävnader,

Reservlager saknas

•Aminosyrapool
–Överflöd blir till energi eller används för syntes av andra föreningar
–Omsättning > intag
250-300g 80-100g

Proteinintaget motsvarar ca 25 % av proteinomsättningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur mycket av intaget av protein står för proteinomsättningen?

A

Proteinintaget motsvarar ca 25 % av proteinomsättningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur mycket protein finns i våra kroppar?

A

Kvinna 14

man 17

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad för funktioner har proteiner i kroppen?

A 
–Enzymer
–Strukturprotein
–Hormoner och tillväxtfaktorer
–Immunförsvaret
–Transportprotein
–Förrådsprotein
–Reglerande funktion
–Kanalprotein
–Receptorer
–Signalmolekyler
–Kvävegivare
–Transkriptionsfaktorer
–Koagulationsfaktorer
–Neurotransmittorer
–Muskelprotein
–Energigivare, 4 kcal/g
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur bildas proteiner?

A

transkription (RNA) och translation (protein)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Sekvensfel under syntesen?

A

Under vissa omständigheter kan aminosyrasekvensen förändras vilket kan ge ett protein med förändrade egenskaper.
Framför allt ett problem om orsaken till detta är genetisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka proteinomsättningssjukdommar finns?

A

Ärftliga brister i enzymfunktion
–PKU (Phenylketonuria)
Fenylalanin ansamlas till toxiska nivåer, kan ge utvecklingsstörning, kramper etc.
ÅTGÄRD: Fenylalanin-fattig specialkost

–Homocysteinuri
Förhöjda homocystein-nivåer i plasma pga defekt i omsättning av metionin till cystein.
ÅTGÄRD: Mindre animaliskt protein för att minska metionin-intaget och/eller tillskott, folat, B12, cystein, kolin, betain

–Njurinsufficiens (njursvikt)
kan leda till förhöjd halt av urea
allvarliga symptom kräver omedelbar dialys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför behöver vi protein?

A 
•Specifikt:
–uppfylla kvävebehov
–tillgodose behovet av essentiella aminosyror
•Ospecifikt:
–energigivare 4 kcal/g
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur mycket protein behöver vi?

A

Behovet definieras som:
”lägsta intag av protein för att
upprätthålla kvävebalans”

0,6 g per kg kroppsvikt och dag”

Över tid bör kvävebalans råda
(intag = förluster)
•Negativ kvävebalans förekommer vid fasta och svält (intagförluster)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur mycket rekomenderar det att vi äter?

A

10-20 E%

Förutsatt att basbehovet är mött

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Finns det någon maxgräns?

A

ÖVRE INTAGSGRÄNS: (Inom balanserat energiintag)
2-3 ggr rek. kan möjligen öka risken för;
Typ 1 diabetes, barnfetma, njursjukdom, osteoporos, hjärtsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad finns det för bristsymptomer?

A 
SYMPTOM
–Ödem, muskelsvaghet, hud och hår
–Barn: hämmad tillväxt och utveckling
–Förlust av stora mängder protein innebär minskad muskelfunktion för andning, immunförsvar samt organfunktion
–Större förluster kan leda till döden
20
Q

Vad är PEM?

Vilka två olika finns?

A

Protein Energy Malnutrition

–Kwashiorkor:
”akut” proteinbrist
”sjukdomen ett barn får när ett syskon fötts”
–Marasm:
protein och energibrist
”balanserad svält”
21
Q

vad är Sarkopeni?

A

progressiv förlust av muskelmassa och styrka med risk för allvarliga följder: muskelsvaghet, immunförsämring sämre sårläkning, organpåverkan, i värsta fall död p.g.a. proteinbrist

hos äldre

22
Q

varför ska äldre äta mer proteiner?

A

Ökat proteinintag bevarar muskelmassa
(Health ABC study; Houston DK et al AJCN 2008)
Ökat proteinintag minskar risken för benskörhet
(Beasley et al. JAGS 2010)

23
Q

BCAA - vad är detta och varför ges det till äldre

A

BCAA (Leucin, Isoleucin och Valin) BCAA visat sig minska förlusten av muskelmassa vid sängläge, minskar katabolism vid trauma.. Forskning föreslår en positiv effekt av BCAA vid vissa sjukdomstillstånd

24
Q

Protein och träning

A
  • Förespråkare för ökat proteinintag rekommenderar 1,2-1,8 g/kg bw/d för uthållighetsidrottare.
  • Förespråkare för ökat proteinintag rekommenderar 1,6-1,7 g/kg bw/d för styrkeidrottare.
  • Styrketräning ger ett temporärt förhöjt behov som dock försvinner efter anpassning till träningsgrad.
  • Studier till stöd för ovanstående har oftast ej tillfredställt Energibehovet
25
Q

bör man äta mer protein om man tränar

A

Träning verkar ha en proteinsparande effekt - tränade mer effektiva i sitt proteinutnyttjande Det eventuellt ökade proteinbehovet ryms inom en normalkost och täcks av det ökade energiintaget

26
Q

Varifrån kommer proteinerna?

A
  • I stort sett alla livsmedel är goda källor till protein
  • Undantaget rena kolhydrat- eller fettkällor
  • Få livsmedel <10 E% protein
27
Q

Vad beror proteinkvaliten på?

A
  1. aminosyrasammansättning (proteinpoäng)
  2. Utnyttjandegrad
    Digererbarhet/absorptionsgrad
28
Q

Hur räknas digerbarheten ut?

A

= Mått på andel protein som
absorberas
Absorberat N /intagen N* 100

29
Q

Hur skilljer sig animaliskt protein och växtprotein

A

Animalier
kompletta protein

Vegetabiliska
generellt ej kompletta
undantag; sojaprotein

Baljväxter
begränsande: metionin+cystein
Cerealier
begränsande: lysin

30
Q

Hur varierar digerbarhet på källan?

A

Animalier ca 95%
Cerealier 85-90 %
Torkade baljväxter <80%
Malda siktade produkter vete-, sojamjöl ca 95%

31
Q

PDCAAS

A

= Protein Digestibility Corrected Amino Acid Score

32
Q

Varifrån kommer proteinerna?

Vad är skillnaden?

A

Animaliskt ursprung Kött, fisk , ägg, mjölkprodukter
hög kvalité
hög absorption
•Vegetabiliskt ursprung Cerealier, baljväxter, grönsaker, nötter
lägre kvalité
sämre digererbarhet

33
Q

Hur mycket protein äter vi?

A

Enligt Riksmaten 2010-2011
•Kvinnor: 72 g/d (1998 73 g/d)
•Män: 92 g/d (1998 90 g/d)
•Vilket motsvarar 17-18 E%

34
Q

Hur påverkar proteiner njuren?

A

–Proteinintag bestämmer glomerulär filtrationshastighet, ökat proteinintag ger ökad belastning på njurarna - MEN
•”..does not suggest a role for protein intake in the deterioration of kidney function” *

35
Q

Hur påverkar protein benen?

A

–Tidigare sades att högt protein intag ökar kalciumutsöndringen från skelettet - - - med ökad risk för benskörhet - MEN
•”…it does appear that dietary protein as part of a well-balanced diet is most likely to be beneficial for bone, possibly at dietary levels in excess of the recommended intake.”*

36
Q

Hur påverkar protein Hjärtat?

A

–Homeocystein riskfaktor för koronarsjukdom - MEN
•”…increased protein and especially methionine intake might be thought to increase homocysteine concentrations, but protein intake appears to be inversely related to homocysteine levels”*
–Skyddande effekt av protein på blodtryck
•”…inverse relationship between protein intake and blood pressure”*

37
Q

Hur påverkar protein diabetes?

A

–Högt intag av protein kan eventuellt öka risken för insulinberoende
typ-I-diabetes
–Tidig introduktion till komjölksprotein eventuell riskfaktor för typ-I- diabetes

38
Q

Hur påverkar protein canser?

A

–Animalsikt protein är associerat till vissa typer av cancer
•”Overall, the evidence indicates that there is little effect of total protein intake on the incidence of cancer, but that specific foods, such as red or processed meat, seems to increase the risk relative to vegetable protein sources.*
•Övertygande bevis för ökad risk för colorectalcancer med rött och processat kött.*

39
Q

Protein och mättnad

A

Protein och mättnad
högre mättnad både i samband med och mellan måltider
Protein > kolhydrater, fett

40
Q

Hur är proteinets termogena effekt

A

Protein har högre termogen effekt
(DIT =Diet Induced Thermogenisis)
termogenesen ökar efter födointag och beror på måltidsstorlek, sammansättning och enfergiinnehåll

41
Q

Protein och fettfri massa

A

Protein och fettfri massa

Ett högre proteinintag kan eventuellt leda till anabolism och framför allt bibehållen fettfri massa

42
Q

Vad är LCHP?

A

• Låg kolhydrat-hög proteinkost (LCHP)
– Atkins
Initialt 5E% kolhydrater (jmf m 55E%)
36 E% protein (jmf m 15 E%)
(dubbla mängden fett, jmf American Heart Association)
• Låg kolhydrat-hög fettkost (LCHF)
Målsättning ej vara exceptionellt proteinrik

43
Q

Långtidseffekter av högt

proteinintag

A

• Något högre proteinintag kan vara fördelaktigt för
bibehållen viktminskning
– ”Thus, for maintenance of weight loss, it may be beneficial to
modestly offset other energy sources with protein”

• Men vad vet vi om långtidseffekterna?

44
Q

Val av proteinkällor?

A 
Ur hälsosynvinkel:
– Minska rött och ffa
processat kött
– Öka protein från fisk och
vegetabiliska källor
(linser och bönor)
men även ur miljösynvinkel!
45
Q

Proteinkonsumtion och miljö

A

Generellt har animalieprodukter större klimatpåverkan än vegetabilier. Produkterna kan rangordnas efter stigande klimatpåverkan, räknat per kg produkt:
grova grönsaker, lök, potatis och baljväxter < spannmål < rapsolja och olivolja < kyckling < grönsaker i uppvärmda växthus < gris <
nöt/mjölk i kombination < nöt i specialiserad köttproduktion.”

Human nutrition (15 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions