Epidermilogiska studier - Kap 13

Question 1

Vad är epidemiologi?

Answer 1

Epidemiologi
Läran om sjukdomars och riskfaktorers förekomst i befölkningen. Syftar
ofta till att identifiera och värdera betydelsen av olika riskfaktorer för
ohälsa och förtidig död. Den övergripande målsättningen för
epidemiologisk forskning är att genom ökad kunskap kunna hitta
sjukdomsorsaker och riskfaktorer och därigenom förebygga sjukdom
och ohälsa.

Question 2

Vad är nutrition så epidemiologi?

Answer 2

Nutritionsepidemiologi

Läran om hur kost och livsstil påverkar hälsa och livslängd

Question 3

Vilka typer av studier fins?

Vad fås i varje studietyp?

Answer 3

• Observation

• Prospektiv/retrospektiv
• Survey, fall-kontroll, kohort
• Longitudinell/tvärsnitt
• Genererar samband

Experimentell/intervention

• Parallell/cross-over
• Longitudinell1
• Genererar kausala samband

Question 4

Hur minimeras bias?

Answer 4

• Kontrollerade
• Balanserade
• Randomiserade
• Blinda (enkel-eller dubbelblinda)

Question 5

Vilka olika typer av validiteter finns?

Answer 5

Intern validitet: compliance, retention, datakvalitet

Extern validitet: reflektera en population

Question 6

Randomiserad kontrollerad studie: Två vanliga designer?

vilka för och nackdelar har dem`?

Answer 6

cross over (först ena sen andra)
• Effekt mäts inom individer =>
färre försökspersoner behövs
• Risk för carry-over effekt
• Enbart reversibla effekter kan
studeras

 paralell (en placebo en test grupp)
• Ingen risk för carry-over
• Mycket större grupper behövs
eftersom effekt mäts mellan olika
individer => dyrare

Question 7

Vad står consort för?

Answer 7

CONSORT= Consolidated Standards of Reporting Trials
Olika initiativ utvecklade av CONSORT-gruppen för att minska problemen
som uppstår tillföljd av felaktig/bristfällig rapportering av data från
radnomiserade kontrollerade försök

Question 8

Epidemiologiska observationsstudier -biöka två olika finns?

Answer 8

Beskrivande
Förekomst (prevalens). Prevalens = antal fall just nu
Nyinsjuknande (incidens). Incidens = antal fall per tidsenhet

Analytisk
Kartlägga orsaker (genom studier av associationer)
Bygger på statistiska beräkningar

Question 9

Vad är skillnaden på prospektika och Retroprospektiva studier?

Answer 9

• Prospektiva studier
En grupp väljs ut, eller ett slumpmässigt urval av hel
befolkning innan ”endpoint” inträffat
Risk: Valet av grupp kan ge upphov till bias

• Retroprospektiva studier
En grupp väljs efter endpoint.
Risk: Beroende av minne och därmed känsligt för
mätfel såsom ”recall bias

Question 10

Ge exempel på vad endpoint kan vara?

Answer 10

• Hjärtsjukdom
• Diabetes typ II
• Död
• Cancer

Question 11

Vad för tankesätt har oftast epi studier?

Answer 11

Epidemiologiska studier är ofta analytiska
Grundläggande fråga:
-Hur starkt är sambandet mellan en viss (f)riskfaktor och
sjukdom?

Question 12

Vilka två olika observationsstudier ger vägledning?

Answer 12

2 typer av observationsstudier kan ge vägledning: Kohortstudier och fall-kontrollstudier

Question 13

Vad undersöker en Kohort studie?

Answer 13

En grupp individer ”med något gemensamt” som följs över en tidsperiod.

Question 14

Vad säger resultatet om r=1 eller >1?

Answer 14

RR = 1 => ingen skillnad i risk mellan exp/oexp

RR> 1 => större risk med exponering

Question 15

Vilka metoder använder en kohort studie?

Answer 15

Kohort studier är longitudinella, och prospektiva

Question 16

Vilka problem kan det finnas med en kohort studie?

Answer 16

• Val av deltagare. T.ex. människor i ett visst område är mer exponerade av en viss riskfaktor än människor på annat håll.
• Avhoppare, speciellt farligt om avhopp är relaterat
  till inträffad sjukdom => bias
• Ändrade vanor under långtidsuppföljning. T.ex.
  byter arbete och därmed exponering för riskfaktorer

Question 17

Vad är en fall kontroll studie?

Answer 17

Retrospektiv studie (riskfaktorer estimeras bakåt i tiden)

1) Fall identifieras (t.ex. fall av hjärtinfarkt)
2) Kontroller vaskas fram (personer som inte fått hjärtinfarkt, men som är så lika som möjligt i övrigt)
3) Jämförelse av exponering av riskfaktorer

Styrka i association mellan exponering och sjukdom mäts som ”odds ratio” (OR).

Question 18

Hur fungerar en oddskurva?

Answer 18

Odds för exponerade: a/b
Odds för icke-exponerade: c/d
Odds ratio (OR): (a/b)/(c/d)=ad/bc
OR = 1 => Inget samband
Högt OR betyder starkt samband

A och C = exponerade
B och D = icke exponerande
a o b= fall
c o d = kontroll

Question 19

Vilka fördelar /nackdelar finns med fall kontroll studier?

Answer 19

+ Billig och ganska enkel att genomföra
+ Bra för studier av ovanliga sjukdomar
- Stor risk för bias i jämförelse mellan fall och kontroller
- Fall kan påverka riskfaktorn => bias
- Svårt att välja ut representativa kontroller

Question 20

Vad är för skillnad på prospekt kohort och fall kontroll?

Answer 20

• Prospektiv kohort
En grupp identifieras och valda riskfaktorer följs över tid. Olika endpoints kan studeras genom att koppla sjukdomsregister till ID. Relativ risk beräknas.
• Fall-kontroll
identifieras och matchas eller jämförs mot kontrollpopulation. Olikheter i exponering för (f)riskfaktorer studeras mellan fall och kontroller (odds ratio)

Question 21

Vad är en tvärsnitts studie?

Answer 21

De flesta tvärsnittsstudier (cross-sectional) är beskrivande (surveys)
• Undersökning av exponering och sjukdomsstatus vid ett tillfälle hos befolkning (urval av) ofta med enkät hemskickad

Question 22

Vad är positivt/neg med en tvärsnitts ?

Answer 22

• Billigt, men har lägst bevisvärde
Problem:
- Känsliga för ”volunteer-bias”
”Höna eller ägg”- sjukdom eller exponering först? Eftersom både
exponering och endpoint registreras vid samma tillfälle

Question 23

Vad är bias?

Answer 23

Någon process i något steg av studien som leder till slutsatser som systematiskt skiljer
sig ifrån sanningen

Question 24

Vad är ”Confounding”?

Answer 24

Sammanblandning av faktorer som påverkar sjukdomen.

Sker då en annan riskfaktor som är korrelerad till den man undersöker påverkar sjukdomen separat

Question 25

Orsak & verkan eller bara samband? - vilka kriterier bör nås?

Answer 25

1) Statistisk styrka
2) Biologisk rimlighet
3) Relevant kontrollgrupp
4) Tidsmässig överensstämmelse
5) Dosberoende
6) Reproducerbarhet

Question 26

Vanligt problem: Olika studiers resultat ”spretar” - varför

Answer 26

• Olika försökspersoner/populationer
• Olika tidsperioder
• Olika design
• Statistisk styrka (power)

Question 27

Vad är en meta analys?

Answer 27

”Strukturerad och systematisk integrering av resultat ifrån oberoende individuella studier”

Metainformation = information om information

Question 28

Vad kan en meta-analys bidra med?

Answer 28

• Många studier (speciellt gamla) är för små för att kunna upptäcka en effekt (för låg statistisk power)
• Lättare överblick istället för att läsa allt som publicerats
• Kan indikera publikationsbias
• Ger en mer generell bild av resultaten

Question 29

Vilka observationsstuder finns?

Answer 29

Prospektiva, retrospektiva, longitudinella, tvärsnitt, kohort, survey, fall-kontroll

Question 30

Vilka Interventionsstudier finns?

Answer 30

Parallell, cross-over, carry-over, power, randomisering,

Question 31

Stor utmaning i nutritionsepidemiologi – vad?

Answer 31

Problem: beteenedeförändring, korttidsspegling. Minne, korttids-refletktion, Precision
leder till: Brist på precision och förekomst av systematiska fel
Svaga samband, missvisande resultat

Question 32

Hinder för korrekt intagsskattning?

Answer 32

•Minne, motivation
•Variation i dagligt intag
•Stor variation i olika produkter
•Brist på data i livsmedelsdatabaser för en del föreningar
ger: Låg precision Bias Svårt att skatta långtidsintag

Question 33

Vad är 24 recall?

Answer 33

• Dagligkonsumtion
• Estimeradmängd
• Minnesberoende
• Tidskrävande

Question 34

Vad är ffq

Answer 34

Food Frequencyquestionnaire
* Lista på livsmedel * Frekvenser (typiskt 9 st) * Medelintag över en längre period * Lättare att minnas generisk än episodiskt * Används i prospektivakohortstudier * Rankningsverktyg. Behöver kalibreras mot ”sant intag” * Representativa livsmedel

Question 35

Vad är bio markers ?

Answer 35

En molekyl som speglar intag och som kan analyseras i biologiska prover

Question 36

Olika klasser av biomarkörer

Answer 36

”Recoverybiomarker”
-Balans mellan intag och utsöndring över en specifik tidsperiod. Kan översättas till intag på en absolut skala.

”Concentrationbiomarker”
-Koncentrationen av en biomarkör i ett biologiskt prov som är korrelerat till intaget, utan specifik tidsram.

”Predictionbiomarker”
-Ett mellanting av de övriga två. Kan användas för prediktion

Question 37

Ge exempel på biomarkörer

Answer 37

kväve, kalium, , b-caroten, selen, fruktos, sukros, fettsyror, DHBA

Question 38

Varför är biomarkörer bra?

Answer 38

• Objektiv, okorrelerade mätfel

* Inkluderar skillander i biotillgänglighet och nedbrytning vid tillagning-reflekterar inern dos

Question 39

Hur används biomarkörer?

Answer 39

• Ofta bara ett rankningsverktyg

* Kan användas för att validera andra metoder och även i kombination med andra metoder.

Question 40

Hur ser den Den perfekta biomarkören ut?

Answer 40

• Specifik för ett livsmedel/ näringsämne
• Stabil i livsmedelsmatrisen/klara tillagning
• Känd ADME
• Liten inter-individuell variation i ADME
• Lätt att analysera i biologiska prover
• Plausibelt dos-responssamband
• Inga andra determinanter än intag
• Förbli stabil i biologiska prover
• Reflektera intag i ett specifikt tidsfönster

Question 41

Vad kan va problem med att använda biomarkers?

Answer 41

Biomarkerskoncentration beror ofta inte enbart på intag ….

Question 42

Slumpmässig variation i biomakören kan ha flera orsaker, vilka

Answer 42

Inom person:
Stor dag-dag variation i intag
Olika tidpunkter för provtagning
Interaktion med andra kostkomponenter

Between subject
Skillnad i biotillgänglighet
Skillnad i elimination

Question 43

vad är Reproducerbarhet?

Answer 43

Mått på biomarkörens stabilitet över tid
Förändring i intag + ”slumpmässiga fel”
Samma problem som kostregisteringar och 24h recaller

Question 44

Vad är Validitet

Answer 44

Förmåga att mäta det som avses

Överensstämmelse med ”Golden standard”

Question 45

Beroende på tid, vilka biomarkörer ser man på?

Answer 45

•Timmar, dagar (biomarkörkoncentration i blod eller urin) •Månader(biomarkörkoncentration i RBC •År(biomarkörkoncentration i fettväv)n

Question 46

vilka problem kan finnas när man ser på intake av fullkorn?

Answer 46

costumer report - minne, motivation, känna igen fullkorn
Olika fullkorn def i olika studier
instrument

Biomarkörer kan hjälpa till att komma över vissa av dessa

Question 47

var är tarmcancer vanligast?

Answer 47

Higher incidence in developed countries than developing countries

In 2008, 1.2 million incidences of colorectal cancer worldwide

Question 48

Hur kan fullkorn intaget mätas?

Answer 48

Food Frequency Questionnaires (FFQ) –(subjective measure)

Concentration biomarker (objective measure) alkylresorcinols

Question 49

Vilken biomarker är vanligast att använda fär fullkorns intag?

Answer 49

Alkylresorcinols