Kolhydrater - Kap 3 Flashcards

1
Q

Vilka är de vanligaste sockerarterna?

A

Monosackarider - fruktos och glukos

Disackarider - sackaros och laktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka oligosackarid grupper finns?

ge exempel på vad som ingår i dessa grupper och var de finns

A

Galaktooligosackarider - Raffinos - baljväxt - gasig
Fruktooligosackarider - Fruktos +glukos - Cikoria, lök
Maltooligosakcarider - Glukos (sirap) - stärkelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka polysaccarider finns?

A
• Stärkelse
 -  Amylos och amylopektin
• Glykogen
• Cellulosa
• Hemicellulosa (arabinxylan, galaktaner, glukomannaner..)
• (Lignin)
• Pektin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur kan kolhydrater delas in - näringsmässigt

A

Digerbara - lågt GI/högt GI

Odigerbara -

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad står DP för?

A

Degree of polymerisation - antal monosaccarider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad betyder digestion?

A

Digestion - matspjälkning/sönderdelning

till mindre molekyler som kan absorberas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur går digestion till?

Vägen genom tarmen

A

Munnen- mekanisk bearbetning, 1-1.5 l
saliv (innehåller amylas)

Magsäcken- bearbetning, magsaft,
utportionering av kymus till duodenum

Duodenum- 20-30 cm, galla och 0.5-2 l
bukspott (alkaliskt)/dygn, enzymer
(amylas, trypsin, lipas)
- i första delen bryts fett ner
- Maltos (och andra disackarider) sönderdelas i tarmväggen.

Jejunum- 1.5-2 m,

Ileum- resterande del av tunntarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur går absorbtion av monosaccarider till?

A

Aktivt upptag av glucos mha Na+ genom SGLT1

fruktos går genom GLU5 och s och båda olika tar sen samma väg (GLU 2) in till blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka enzymer bryter ner saccariderna?

Var finns dessa?

A

I saliv och bukspott:
Α-amylas bryter bara ner (1->4)-bindingar.

I tarmväggen:
Sackaros-isomaltaskomplexet bryter ner (1->6)-bindningar samt maltos
Laktas spjälkar laktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur ser Glukosomsättning i vila efter kortare fasta ut?

A

Levern producerar ca 10 g glukos per timme

Insulin är låg vid fasta - produceras då äter - stänger in glucos i cellen
högre glucagon - motverkar insulin och stimulerar nerbrytning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad gör insulin?

A
  • Hämmar leverns glukosproduktion
  • Ökar upptaget i insulinkänslig vävnad

anabolt hormon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör glucagon?

A

stimulerar nerbrytnin

motverkar insulin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad behöver hjärnan för att fungera

A

Hjärnan behöver ca 100g glukos per dag (kan
bildas från aminosyror) Hjärnan kan även
använda ketonkroppar som energikälla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad sker i levern så att glucos kan komma ut i blodomloppet?

A

glycogenolys

glycogenes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vart går näringen från glucosen?

Under fasta /efter måltid

A

Fasta
50-60% hjärnan
20-25% muskel
20-25% hjärta, njure, fettvävnad, röda blodkroppar

Efter måltid
25% hjärna
25% muskel
25% hjärta, njure, fettvävnad, röda blodkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Metabolism av glucos

A

Bild i pp - ska ritas upp

glycolys - kn få all glucos genom detta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

glycogenesen

A
Proteis omvandlas till glucos
Sker i levern
blandanat ingår laktat i detta
• Ca 60 g glukos per 100 g
muskelprotein
• Vid längre fastaketonkroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ser glukossammansättningen ut vid fasta/efter måltid

A

Vid fasta:
• Plasma glukoskoncentration
bestäms i huvudsak av leversyntes av glukos
• Ökad glukosproduktion

Efter måltid:
• Plasma glukoskoncentrationen bestäms av glukosutnyttjandet
• Hög koncentration- dåligt glukosutnyttjande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Glukosomsättning vid diabetes

A

Vid diabetes (typ 1 och 2):
• Regleringen av glukosomsättningen ur balans => hyperglykemi
• Både glukosproduktion och insulinresistens påverkar detta
• Glukoneogenesen i levern ökar p.g.a insulinbrist och
glukagonöverskott
• Ökad lipolys och FFA i blodet ökar => stimulerar
glukoneogenes

20
Q

Vad beror det höga blodsockret man får vid diabetes på?

A

typ 1:brist på insulin

typ 2: okänslig för insulin

21
Q

vad står GI GL GP för

A
Glykemiskt index (GI) – rangordning av kolhydraters effekt på blodsocker
Glykemisk belastning (GL)- tar hänsyn till mängd kolhydrater
Glykemisk profil (GP)- tar hänsyn till profilens utsenede
22
Q

Vilka kolhydrater är glycokemiska?

A

Alla digerbara kolhydrater är glycokemiska (påverkar blodsockret)

23
Q

Hur beräknas GI?

A

GI= (blodglukossvaret under 120 min efter 50g tillgängliga kolhydrater i
form av ett livsmedel)/ (50g glukos eller vitt bröd) x 100

GI= (test/kontroll) X100 = 20-100
arean under kurvan

24
Q

Hur påverkar b-glucan livsmedlet

A

det påverkar viscositeten

25
Q

Vad är likheten mellan glucos/insulin index?

A

Hänger tydligt ihop - linjärt

gäller ej diabetiker eller alla livsmedel

26
Q

Vad är inkretineffekt?

A

Incretins are a group of metabolic hormones that stimulate a decrease in blood glucose levels. Incretins are released after eating and augment the secretion of insulin released from pancreatic beta cells of the islets of Langerhans by a blood glucose-dependent mechanism

27
Q

Vilka Inkretiner finns?

Vad gör dessa?

A

Inkretiner: GLP-1 och GIP

Förstärker glukosstimulerad insulinfrisättning

28
Q

Vilka faktorer påverkar gi?

A

Livsmedelsstruktur
• Partikelsstorlek
• Intakta cellstrukturer
• Ogelatiniserad stärkelsegranuler

Stärkelsens egenskaper
• Gelatiniseringsgrad
• Amylos/amylopektin-förhållande
• Kristallinitet, retrogradering

Andra faktorer
• Lösliga, gelbildande kostfibrer
• Organiska syror
• Amylashämmare/disackaridhämmare

29
Q

Vilka typer av resistant stärkelse finns?

A

RS1 Fysisk otillgänglig - inkapslade
RS2 Granulär form, okokt stärkelse, särskillt potatis och
banan - ej gelatiniserad
RS3 Retrograderad stärkelse - återkristaliserad
RS4 Industriellt producerad/retrograderad stärkelse
RS5 Ny och debatterad form- Amylos-lipidkomplex - amylas binder till lipid

30
Q

Vad är fibrer

A

Dietary fibre innebär carb polymerer med 10+ monomerer som inte är hydroliserad av endogenous enzymes som finns i the small intestine of humans.

Dessa fibrer ikluderar
• naturligt förekommande i livsmedel - medpassagerare, hälsofördelar
• isolerade ifrån rå livsmedel
- inga medpassagerare
-Definieras som kostfibrer om positivfysiologisk effekt föreligger
• Synthetic carbohydrate polymers
- inga medpassagerare
-Definieras som kostfibrer om positivfysiologisk effekt föreligger

31
Q

Vad gör rye nyttigt?

A

contributes to normal bowel function - fibre

32
Q

Vad gör barley, oat, wheat nyttig?

A

contribudes to an increase im faecal bulk - hög fiber behövs för denna stämpel

33
Q

Vad gör arabinoxylan nyttigt?

A

minskar blood glucose rise after meal om detta finns i måltiden. - maten måste innehålla 8g från vete

34
Q

Vad gör betaglycan nyttigt?

A

Från oat eller barley

minskar blood glucose rise after meal om detta finns i måltiden

35
Q

Vad gör resistant stärkelse nyttigt?

A

byta ut digestibal stärkelse med resistant stärkelse contributes to a minskar blood glucose rise after meal om detta finns i måltiden

36
Q

Vad gör whole grain nyttigt?

A

gut health/ bowel function, vikt kontroll, blood glucos/insulin level, blod cholestrol, glycaemic index, digestive function och cardiovascular health

37
Q

Hur mycket äter kostfiber äter svenskar per dag?

A

20g

38
Q

hur mycket socker äter svensken?

A

40% av befolkningen äter mer än 10E% socker

39
Q

Vad säger näringsrekomendtionerna om kolhydrater?

A

Hälsoeffekter av kolhydrater är relaterade till typ av kolhydrater och vilka livsmedel som bidrar till intaget.Fullkorn, hela frukter, grönsaker, baljväxter och rotfrukter, nötter och frön rekommenderas.45-60 E% i form av CHO har satts i samband med minskad risk för kroniska sjukdomar.Ett rimligt intervall är beroende på flera faktorer

40
Q

Enligt näringsrekomedenationerna hur mycket kostfibrer ska man äta?

A

Kostfibrer (vuxna): 25-35 g/dag eller ca 3 g/MJ. Barn från 2 år: 2-3 g/MJ.

41
Q

Hur mycket socker bör man äta?

A

Tillsatt socker bör vara under 10 E%.-För att tillgodose tillräckligt intag av mikronäringsämnenoch kostfibrer samt bidra till hälsosamt kostmönster-Minska risk för karies och risk för typ-2 diabetes och viktökning

42
Q

Hur har dieten ändrats med “urbaniseringen”/ ekonomisk tillväxt och global handel

A

•Växtbaserad kost rik på fullkorn och kostfibrer
•Hög fysisk aktivitet
•Minimal miljöpåverkan
gick till:
•Processed diet low in fiber, high in refined grains, added sugar, salt and unhealthy fats
•Sedentary lifestyle
•Severe environmental impact

43
Q

Ge exempel på livsmedel som visat samband med viskminskning?

A

vegetabilier, fullkorn, yogurt, nötter, frukt,

44
Q

Vad kan högt gi i maten leda till?

A

diabetes 2 risk

45
Q

kolhydrat kvalite

A

fullkorn bra, socker dåligt