Pediatrisk anestesi Flashcards

1
Q

Vad är viktigt att tänka på kring barnets luftvägar?

4 saker

A
  • De har ett stort huvud och tunga r/t kropp och munhåla = svårt att få fri sikt när man intuberar eller ska hålla fri luftväg
  • livliga reflexer och lättblödande slemhinnor i luftvägarna = lätt för laryngo och bronkospasm
  • Små blödningar och ödem i luftstrupen kan ge stora luftvägshinder hos mindre barn. Trattformat upp till skolåldern
  • På spädbarn är luftvägarna med “komprimerade” = larynx sitter mer cranialt och trakea är kort.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är viktigt att tänka på kring barnets andning?

A
  • Små barn andas genom näsan = blir lätt luftvägsproblem vid förkylning.
  • De är mer beroende av sin diafragma när de andas = blir lätt trötta och ökat buktryck kan ge andningsproblem
  • De har ingen förmåga att expandera thorax och öka tidalvolymerna = Kompenserar genom att öka AF
  • De har en högre syremetabolsim och liten FRC = snabb hypoxi vid luftvägsproblem
  • De har mindre antal alvoler och storlek på både lungorna och alveoler. Fram till 8 år. – Sämre gasdiffusionsförmåga.

Respirationsfysiologin skiljer sig upp till 7 år ålder från vuxna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är den vanligaste orsaken till luftvägsproblem? Hos barn

A

Infektion och förkylning
* luftvägen är hyperreaktiv i cirka 8 veckor efter en infektion.
* liten diameter i luftvägen = blir lätt obstruktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur utvärderar du andingen och luftvägarna? Hos barn

A

Se, lyssna och känn
* andningsljud
* frekvens, djup och symmetri
* hudfärg, fuktig
* näsvingespel
* kroppshållning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad ska man tänka på kring ventilator och ventilatormode? Hos barn

A
  • Byta andningsblåsa och ev slangar
  • ventilatormode = tryckkontroll för att minska risken för barotrauma
  • Tidalvolym = 6-10ml/kg
  • AF = 20 - 30 andetag / min
  • minimera deadspace och motstånd.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tänka på vid fria luftvägar på barn?

A
  • Stort huvud och litet ansikte
  • Få upp skuldrorna för att skapa sniffläge - Böja lätt huvudet bak = kan täppa igen luftvägarna
  • Mål = föra mandibeln och tungan fram = lyfta underkäken genom att lyfta mandibeln rakt upp eller genom att göra ett vanligt haklyft men extra försiktig mot mjukdelarna
  • Möjligt att använda svalgtub med viktigt med rätt storlek. Samma gäller mask och ballong.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Tänka på gällande tuber och tubstorlek? Hos barn

A

tubstorlek som barnets lillfinger. +- en halvstorlek i bredd.
så stor diameter som möjligt utan att det skapar tryck mot trakea. lite tub skapar högre motstånd och större risk för tubstopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv ett intubationsgenomförande. Hos barn

A
  • stabilisera huvudet
  • sniff position
  • Om möjligt god pre ox! helst över 85% etO2
  • samma förfarande som vanligt med mer försiktigt
  • tuben ska glida ned lätt
  • om okuffad tub lätt läckage vid 20cmvatten. Om kuffad tub tänk på att inte kuffa för hårt!
  • askultera noga och kontrollera tubdjup
  • Säkerfixering då tuben lättare rör sig ur läge hos barn!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn vanliga anatomiska orsakter på luftvägsobstruktion. Vid sökning av barn

A
  • otillräcklig huvudposition
  • dålig ansiktsmasksteknik
  • stora adenoider/tonsiller/fetma
  • Sekretion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur löser du de anatomiska orsakerna på luftvägsobstruktion? Hos Barn

A

Repositionering
Tvåhandsgrepp eller ta hjälp av en kollega
Rensugning
Väcka patienten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämna vanliga funktionella orsaker på luftvägsobstruktion

A

Otillräcklig anestesi
laryngospasm
Muskelrigiditet
Bronkospasm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur löser du de funktionella orsakerna på luftvägsobstruktion?

A

Fördjupar anestesin
relaxera
efedrin
eller om omöjligt väcka patienten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kan orsakerna till en laryngospams vara?

A
  • stimulering vid ytlig anestesi
  • flera tubförsök
  • hårdhänt manipulering eller sekretsugning
  • extubation i felskede
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur löser du en laryngospasm?

A
  • 100% o2
  • ventilera små andetag
  • följ andning och saturation
  • Söv djupare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur löser du en bronkospams?

A
  • 100% O2
  • avbryt läkemedel som tros skapt spasmen
  • konstatera brokospasm ( ej blockerad tub, laryngospasm, lungödem)
  • Fördjupa anestesi
  • handventilera långsamma små inblåsningar
  • Inhalationsbehandling för att svälla av bronkerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är den vanligaste orsaken till hjärtstillestånd bland barn?

A

Hypoxi till följd av hypoventilation

17
Q

hur ska du väcka ett barn?

A
  • Säkerställ analgetika eller blockad
  • sugrent luftvägar - minimera risken för spasm
  • preoxygenering 100% O2
  • Bladdra urinblåsan och tappa vid behov före väckning.
  • Vänta på spontananding
  • sen extubation - Barn brukar tolerera tuben bättre än vuxna.
18
Q

Vad ska du tänka på gällande transport till post op?

A
  • säkerställ god egenandning
  • sidoläge
  • O2 under transport och saturationsmätare
19
Q

Vad är viktigt att tänka på gällande cirkulationen hos spädbarn och små barn?

A

slagvolym är konstant - reglerar cardiac output (hjärtminut volymen) genom HF
outvecklad sympaticus innervation i kärlen
bradykardi är ett tidigt tecken på hypoxi
De har en lägre blodvolym än vuxna
De har lägre bltr än vuxna

20
Q

Nämn tre viktiga orsaker till takykardi hos småbarn

A
  • ytlig anestesi
  • hypoxi ( tidigt skede)
  • Hypovolemi
21
Q

Nämn tre viktiga orsaker till bradykardi hos småbarn

A
  • hypoxi ( sent skede)
  • Allvarlig hypovolemi
  • vagusstimulering
22
Q

Vad är viktigt att tänka på gällande vätska och elektrolyter hos barn?

A

propotionellt hög volym kroppsvatten där majoriteten är ECV.
Dehydrering ( vattenbrist) och hypovolemi är inte samma sak.
Ett barn som förlorat 10% eller mer vätska är i prechock = farligt!
Vätska under operation bedöms i förhållande till typ av kirurgi ( stora sår ytor = mer)

23
Q

Hur ska man tänka kring rehydrering av barn?

A
  • använd infusionspump!
  • de ska kissa 1-2ml / kg / h
  • ofta används isotona eller svaga glukoslösningar för rehydrering.
24
Q

Nämn tecken på blödning hos barn

A
  • Barn kompenserar väldigt läge
  • takykardi
  • Ökad AF
  • Perifer vasokonstirktion
  • Oro
  • slö
  • svag smärtreaktion
  • (sjunkande bltr är ett sent tecken på blödning)
25
Q

Hur behandlas blödning hos barn?

A

RAC 20ml/kg upprepas vid behov
Blod 10-15ml/ kg upprepas vid behov
Albumin / plasma

2:2:1

Speciella aggregat som är mer precisa.

26
Q

Vad ska man tänka på kring temperaturreglering hos barn?

A

de har en stor yta relaterat till sin kroppsvikt
Det har tunt fettlager och huden är väl genomblödd
De har mindre muskelmassa = svårare att huttra och alstra värme. Desutom upphör den helt vid anestesi
Anestesimedel = försämre den centrala förmågan att reglera temperaturen

De förlorar med andra ord lätt värme!
MÅl = kropptemp över 36-36.8 Får inte bli förvarmt heller!!!!
kontinuerlig tempmätning.

27
Q

Risker med hypotermi för barn?

A
  • ökad infektionsrisk
  • ökad katabolsim
  • triangel of death
  • ger försämrad lkm-nedbrytning
28
Q

Förberedelser inför anestesi av barn

A
  • Uppskatta / ta reda på barnetsvikt – Ta fram tillhörande barnblad/kort
  • räkna ut rätt doser och färdigställ rätt mängd läkemedel i förväg! Atropin extra viktigt!
  • Ta fram rätt storlekar på luftvägsmaterial och sprutor
  • Byt andningsblåsa och ev slangar
  • Ta med barnvagn på salen.
  • Läs anamnes
  • Skapa en tydlig plan för sövning och en ännu tydligare plan B!
  • om möjligt träffa barn och föräldrar innan sövning så att de får ställa frågor och du kan förklar vad som kommer att hända!
29
Q

Fasta för barn

A
  • 6 timmar fast föda
  • 4 timamr bröstmjölk / välling
  • 2 timmar klara drycker ( kan vara svårt att timea rätt.)

TYDLIGA INSTRUKTIONER TILL FÖRÄLDRAR

30
Q

Premedicinering till barn?

A

Ja absolut men…
* mänsklig premedicinering i form av information, skapa ett barnvänligt klimat och se barnet och hens behov är viktigtast
* klonidin, ketanest midazolam och dexdor kan ges som medicisnk premedicinering.

Målet är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att barnen ska få lugn och ro!

31
Q

Anestesitekniker TIVA barn

A

Fördelar :
* låg förekomst av PONV
* Snabbt uppvaknande
* tolererar larynxmask väl

Nackdelar :
* kräver infart
* svider vid infusion

Kan endast använda så kallad Barn-tiva!
Viktigt att hålla koll på infarten!

32
Q

Anestesiteknik Inhalationsanestesi barn

A

Fördelar:
* kan användas vid induktion
* snabbt upptag
* lätt att kontrollera/reglera sömndjup
* MAC är ålderberoende

Nackdelar:
* risk för läckage vid maskventilation eller annars också — måste intuberas
* ger minskade AF och tidaler
* Risk för delirium och post op agitation!
* kan ge malign hypertermi

Sevofluran är bäst lämpat!

33
Q

Vad ska man tänka på vid smärtlindring av barn

A

Mer känsliga
mer sårbara gällande negativa långtidseffekter av tidigt upplevd smärta

==== Planera och förebygg i god tid!

34
Q

Hur ska man smärtlindra barn?

A

Paracetamol – effektivt och tryggt 1h innan anestesi
NSAID – bra komplement till paracetamol, enstaka doser är ok
opioider – kan ge upphov till andningsbesvär, nyfödda är känsligare och har länge eliminiation
klonidin

35
Q

PONV hos barn

A

ja men i högre frekvens
De har samma riskfaktorer som vuxna.
Kan ge antiemetika om stora problem men helt inte r/t osäker med nytta kontra nackdelar.

36
Q

Emergence deliruim / post op agitation

A

agiterad och okontaktbar – vanligast efter inhalationsanestesi
Klonidin kan hjälpa eller små doser av induktionsmedel = somnar och vaknar glad.

37
Q

Risker med hypertermi för barn

A

ökad metabolism och apné benägenhet.

38
Q

kort om farmakokinetik för barn

A
  • nyfödda aboserberar vissa läkemedel bättre och andra sämre än äldre barn och vuxna
  • nyfödda eliminerar läkemedel långsamt via njurar och via vissa metabola vägar
  • Barn i föreskoleåldern har oftast höger läkemedelsclearance än vuxna r/t kroppsvikt – kan tåla högre dos per kg än vuxna.

Kroppsammansättningen skiljer sig åt mycket och spelar stor roll.

OBS! STOR VARIATION MELLAN INDIVIDER!!