Osteoporos, RA, MS; epilepsi, parkinsons. Flashcards
Vad händer i kroppen vid RA? Symtom?
Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en inflammatorisk sjukdom som oftast börjar i små leder, i händer och fötter.
Det är inte helt känt vad som orsakar sjukdomen, men klart är att immunsystemet – som normalt sett bekämpar främmande organismer i kroppen – börjar reagera mot kroppens egna leder. När en stor mängd vita blodkroppar från immunsystemet samlas i leder eller senor blir de inflammerade. Inflammationen gör att leden blir vätskefylld, svullen, öm och varm.
Symtom: Smärta, stelhet, svullnad, nedsatt funktionsförmåga, uskelsmärtor, reumatiska knutor.
Omvårdnad vid RA. Farmakologisk behandling. Sjukgymnastik. I Hemmet. Undervisning/samtal.
Farmakologisk: Sätts in efter bedömning av sjukdomsaktiviteten och graden av funktionsnedsättning. Kan använda sig av antiinflammatoriska NSAID (ges ofta på kvällen så man inte blir lika stel på morgonen), cortison (tablett eller injektion i leder alternativt runt senor), smärtlindrande (används som komplement), DMARD (långtidsverkande).
Sjukgymnastik: För att träna upp och stärka leder för att förebygga ledskador. En arbetsterapeut kan hjälpa till att prova ut hjälpmedel som kan avlasta lederna.
Undervisning/samtal: Viktigt att informera patienten om sjukdomen och tala om den. Ge den all information om vad den kan få för hjälp, behandling och vilka rättigheter den har.
Hemmet: Se till att den har alla hjälp i hemmet. Kanske behöver byta madrass/lakan eller liknande i sängen för att kunna sova bättre. Underlätta med hjälpmedel i hemmet för att patienten ska kunna utföra sina sysslor. Värme behövs.
Vad sker i kroppen vid MS?
Vilka olika sorter finns det?
Multipel skleros, MS, är en sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Om man har MS uppstår inflammationer och ärr på nervtrådarna och det gör att impulser inte kommer fram som de ska.
De vita blodkropparna angriper myelinet (runt nervellsaxonet) och då uppstår inflammationen. Inflammationerna kan finnas på olika ställen i centrala nervsystemet, och därför kan man få besvär på olika ställen i kroppen.
MS är en autoimmun sjukdom, d.v.s. immunförsvaret angriper felaktigt den egna kroppen och orsakar inflammation.
Skovvis förlöpande MS: De allra flesta drabbas av denna. Vid denna har man skov, kan vara från några dagar till månader. Under skoven får man symtom som sedan går tillbaka helt eller delvis. Mellan skoven är tillståndet stabilt.
Sekundär progressiv MS: Många upplever att de blir sämre även mellan skoven. Då kan man få försämringar som kommer utan att gå tillbaka/läka ut mellan skoven.
Primär progressiv MS: När man inte har några skov alls. Istället har man en långsam ökning av besvären redan från första början.
Symtom vid MS?
Medicinsk behandling vid MS?
Symtom: känselrubbningar/domningar, svårigheter med gång och balans, synbesvär, dysartri: sluddrigt och otydligt tal
Medicinsk behandling: Finns inga botemedel mot MS, men läkemedel kan dämpa sjukdomsaktiviteten och lindra symtomen.
Omvårdnad vid MS. Kommunikation Elimination Förstoppning Yrsel Trötthet Värme Psykosocialt Sexualitet
- Kommunikation/kunskap/kognitiva besvär: Får ibland svårigheter med att tala, eftersom stämbanden har många nerver och kräver mycket motorik. Kan lida av koncentrationssvårigheter och svårt att göra flera saker samtidigt. Detta kanske man kan lösa genom att de kan få ett eget rum på arbetsplatsen för att inte bli stressade av andra.
Elimination: Kan lida av brådskande trängningar, d.v.s. att de måste gå på toa så fort de blir kissnödiga, och ofta flera gånger per dag. Kan även ha svårt att tömma blåsan och behöver ”trycka på”. Självklart jobbigt för patienten, viktigt att prata om detta redan i ett tidigt skede vad som kan göras. Kramplösande läkemedel kan göra att den hyperaktiva blåsan slappnar av. Knipövningar
Många får problem med förstoppning: Fiberrikkost kan hjälpa, annars laxermedel.
Smärta: Viktigt att regelbundet byta ställning när han ligger. När han blir sämre måste han få hjälp att vända sig så han slipper bli stel.
Yrsel/balans: P.g.a. dålig känsel i fotsulorna eller liknande. Kan ta bort trösklar i hemmet, sätta upp handtag på väggen. Första undvika fallrisk.
Sexualitet/reproduktion: Sexualfunktionen kan försämras, t.ex. stånd, minskad sexlust, orgasmrubbningar. Detta kan dels vara till följd av depression. Viktigt att kunna närma sig detta ämne och se till att de har möjlighet att tala om det. Kanske kan ta till gruppsamtal med andra i liknande situation.
Trötthet/fatigue: Många lider av en otrolig trötthet, som kan pågå i flera veckor upp till månader. Stressen av att känna att man inte orkar med gör också sitt till. Det begränsar en och gör att många känner sig deprimerade. Man måste tala med patienten och på ett bra sätt göra honom medveten om sina begränsningar och att han behöver längre återhämtningstid för att få tillbaks krafterna. Kan ta hårt på människor som vant sig med att orka mycker.
Värme: Tröttheten kan förvärras av värme, t.ex. feber, varma dagar, varma bad o.s.v. Rekommenderas att avstå från t.ex. solning, bastu eller varma bad.
Psykosocialt: När man får en diagnos som MS känner många rädsla, osäkerhet, chock, ilska o.s.v. Alla har sin egen bild av sjukdomen och det gäller att som sjuksköterska förstå att det är en smärtsam period som patienten går igenom. Viktigt att berätta om sjukdomen, vad den gör och vad som kan komma att hända. Viktig att även tala med närstående så att de blir insatta i sjukdomsförloppet. Många MS-patienten känner att de blir behandlade annorlunda och det de allra helst vill är att bli bemötta med ärlighet och uppriktighet vid frågor om sin sjukdom.
Vad innebär osteoporos? Symtom? Vilka olika sorter finns det?
Vid osteopros är benmassan reducerad vilket kan få konsekvenser i form av benbrott, oftast på lårbenshalsen, ryggkotorna, handlederna och underarmsbenen.
Det blir obalans i skelettets ombyggnad. Ben bryts ned och byts ut under hela livet. Detta styrs av hormoner, men även D-vitamin och kalcium i kroppen. Hos en frisk vuxen finns det en balans mellan nedbrytningen och uppbyggnaden. Har man osteoporos så har denna balans rubbats och mer ben bryts ned än vad som återbildas. Drabbas främst spongiöst ben som främst finns i ryggkotor, höft, hälben, axel, handleder och i rörbenets epifyser. Benbalkarna blir perforerade, försvagade och mindre hållfasta.
Symtom: Oftast upptäcks benskörhet först när man får ett benbrott eller en spricka i skelettet. Ofta är det handlederna, höfterna, kotorna eller överarmen som skadas. Ibland får man inte symtom alls. Eller så misstar man det för bara vanlig ryggvärk och söker inte läkarvård för det.
Primär osteopros: Osteoporos utan bakomliggande sjukdom. Hit räknas hereditär osteoporos (ärftlig) och osteoporos orsakad av menopaus (östrogenet försvinner, och det skyddar) och naturligt åldrande. Faktorer som påverkas av livsstilen som inaktivitet, rökning, alkoholbruk samt bristande intag av kalcium och D-vitamin.
Kvinnor har tunnare skelett än män och löper därför högre risk att drabbas av osteopros.
Sekundär osteoporos: Osteoporos orsakad av andra sjukdomar eller läkemedelsbehandlingar. T.ex. de som är laktosintoleranta där kalciumet inte tas upp lika bra av kroppen. Eller tarmsjukdomar, t.ex. Crohns eller ulcerös kolit. Även reumatorid artrit.
FÖrebyggande behandling vidosteopros.
Kraftig och långvarig belastning av skelettet! Hopp och studs eller jogga t.ex.
Bra kost, mycket kalk. Ha ett bra bmi, inte bli underviktig.
Kalcium och D-vitaminintag i kosten: Viktigt för skelettet!
UV-B ljus (solljus): Solljus ger D-vitamin. Minst 30 minuter utomhus under sommarhalvåret för att huden ska kunna bilda D-vitamin av UV-strålningen.
Behandling vid osteoporos. Läkemedel ADL Välbefinnande Fysiska funktioner
- Läkemedel: Kalcium och D-vitamin (kalcipos-D) sätter man i första hand in. Sen bisfonater (alendronat) som ger ökad benmassa och bentäthet. Sedan SERM (evista), östrogenliknande effekt, som har gynnsamma effekter på benvävnaden.
- ADL: Se till att de får hjälpmedel i hemmet för att klara sitt vardagliga liv. Kanske behöver de halkskydd, ta bort onödiga trösklar eller liknande.
- Välbefinnande och psykiskt: Vanligt att man kan må dåligt av osteoporos p.g.a. att man inte orkar eller utseendet kanske har förändrats p.g.a. kotkompressioner. Viktigt att prata med patienten och tala om vilken hjälp som finns. Kanske behöver prata med kurator.
- Fysiska funktioner: Sjukgymnastik för att må bättre och mindre smärta.
Vad händer i kroppen vid parkinsons?
I kroppen finns en signalsubstans, dopamin, som hjärnan använder för att skicka signaler mellan hjärncellerna. Om man har Parkinsons sjukdom förstörs celler som tillverkar dopamin. Hjärnan får då svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. Man kan inte kontrollera sina rörelser lika bra som normalt. Rörelserna kan bli långsamma och skakiga.
Motoriska symtom vid parkinsons?
Tremor: Skakningar. Upp till 85 % har dem.
- Startar i övre extremiteter (armar, händer).
- Vilotremor: skakningarna sker när armen inte är aktiv.
- Försvinner/avtar under sömnen. Reduceras vid aktivitet.
Hypokinesi: Rörelsefattigdom.
- Problem att starta och avstanna viljestyrda muskelrörelser. (Knäppa knappar, skriva)
- Muskelrörelserna blir svårstartade och tröga.
- Muskelrörelsernas omfång minskar = korta och trippande gångsteg.
Rigiditet: Muskelspänning.
- Rörelsemotstånd, speciellt i led och möjmuskler.
- Blir hackiga rörelser, ”kugghjulsfenomen”.
- Blir svårt att starta och avsluta en rörelse.
Medicinsk behandling och On-off effekt vid parkinsons.
Medicinsk behandling: Ger endast symtomlindring och går ut på att ersätta dopaminbristen, förbättra verkan av dopamin eller bromsa nedbrytningen av dopamin.
On-off effekt: Symtomen uppträder oregelbundet, trots att man äter medicin regelbundet. Dopaminets effekt i CNS växlar då mellan att vara för låg eller för hög. On-fasen (hyperkinesi):överrörlighet i armar och ben, slängiga rörelser. Off-fasen: rörelseförmågan kraftigt nedsatt, stelhet och muskelkramper.
Omvårdnad vid parkinson. Andning/cirkulation. Nutrition. Kommunikation. Hud. Akitivtet.
- Andning/cirkulation: Risk för bt-fall r/t medicinpåverkan. Från liggande till sittande först, sen till stående. Resa sig långsamt.
- Nutrition: svårt att tugga och svälja r/t hypokinesi. Konsistensanpassa maten, stimulera sväljningsreflexen, sondnäring.
- Nutrition: risk för malnutrition (kroppen tar upp maten fel) r/t sjukdomen. Lugn miljö vid mat, näringsrik mat, önskemål om mat, viktkontroller.
- Kommunikation: Svårt att tala tydligt r/t försämrad mimik/dysarti (svårt att artikulera). Lyssna mer än du pratar, enkla frågor, uppmuntran till samtal, talträning.
- Hud: Trycksår r/t svårt att vända sig. Mjuka stolar och madrasser, använda sig av nortonskalan för smärta.
- Aktivitet: Låsning från stående till gående. Räkna 1-2-3 för att börja gå, vagga igång, kontinuerlig träning.
Viktigt med sjukgymnastik!
