KOL Flashcards
Allmänt.
Patofysiologi. Vad händer i lungorna vid KOL?
En lungsjukdom som beror på att lungorna skadats så att luftrören blir trängre än normalt och det blir svårare att ta upp syre. Väggarna mellan lungblåsorna förstörs och det bildas större håligheter, där gasväxlingen mellan luft och blod inte längre kan fungera. Detta kallas emfysem.
KOL medför att slemhinnan i luftvägarna blir inflammerad. De celler som producerar slem ökar i antal och aktivitet. Flimmerhåren, vars uppgift är att ständigt transportera slemmet uppåt mot luftstrupen, blir till stora delar förstörda. Det medför dels att slemproduktionen ökar och dels att man i mycket högre grad måste hosta för att få upp slemmet. När luftrören är svullna och man har mycket slem blir det även svårare för luften att flöda i lungorna.
Elastisiteten mellan lungblåsor och luftrör minskar vilket gör att luftrören faller ihop när vi andas ut och elasticiteten i lungorna minskar. Blir då svårare att andas ut och vissa delar av lungorna blir inte tömda på luft.
Orsaker & riskfaktorer till KOL:
Tobaksrökning är den dominerande orsaken till KOL.
Ökad frekvens vid högre ålder, kronisk bronkit är en riskfaktor, arv, låg socioekonomisk status.
Symtom på KOL
- långvariga episoder med host (med/utan upphostningar)
- andnöd vid ansträngning
- pip i brösten
- viktnedgång
- aptitlösthet
- trötthet p.g.a. ökar andningsarbete
- andnöd.
Spirometri
- Mäter lungornas funktion.
- Mäter hur stor den forcerade utandningsvolymen är per sekund och hur mycket luft patienten totalt kan pressa ut efter en maximal inandning. FEV1 är den luft man andas ut första sekunden efter en maximal inandning. Man jämför den sedan med den luft som förväntas i ens ålder. Mindre än 80 % så börjar man misstänka KOL.
Ska andas in allt vad man orkar, och därefter andas ut så hårt och mycket man kan. Vid KOL har man svårt att andas ut eftersom luftrören blivit så trånga på grund av svullnad i slemhinnan. Har man KOL visar alltid spirometri avvikande resultat, så detta test är avgörande för fastställande av diagnos. Delar in KOL i lindrig, måttlig och svårsjukdomsgrad beroende på hur lungornarna fungerar efter mätning med spirometri.
Får ej röka inom 12 h innan undersökningen. Får ej ta vissa läkemedel en viss tid innan undersökningen, din läkare kommer tala om vilka. Får ej dricka kaffe 12 h innan undersökningen.
Medicinsk behandling av KOL
Inhalationssteroider:
Acetylsystein: slemlösande effekt.
Antiokolinergika: effekt på symtom, lungfunktion, livskvalitet, fysisk prestationsförmåga. Vidgar luftrören. T.ex. Spiriva, Atrovent. Biverkning Atrovent: hosta, illamående, muntorrhet.
Beta 2-stimulerare: Vidgar luftrören. t.ex. Bricanyl, Ventoline. Biverkning Ventoline: darrningar, ökad hjärtfrekvens, huvudvärk.
Beta 2- agonister: gynnsam effekt på lungfunktion och symtom, vidgar luftrören.. T.ex. Combivent.
Röhjälpmedel: Ziban
Bredspektrumantibiotika: Antiobiotika som verkar på många olika bakterier. Hämmar bakteriernas ämnesomsättning så de inte kan föröka sig. T.ex. Doxyferm. Biverkning: illamående, kräkningar, diarré.
Patientundervisning KOL.
- Kosten: Erbjud samtal med dietist för att få råd om energitillskott och näringstillskott och vad för slags bra mat man ska äta.
- Rökavvänjning: Livsviktigt att sluta röka. Erbjud rökavvänjningskurser, uppmuntra och ha samtal. Gruppstöd.
- Fysisk aktivitet: Den fysiska aktiviteten förbättrar ventilationen och ansträningsutlöst dyspné kan minskas med fysisk träning.
- Avslappning: Avslappning gynnar andnings och hostteknik. Be patienten visa hur han sitter vid t.ex. arbetsbordet eller köksbordet. Är det en hopsjunken ställning är det bra om man sitter mer upprätt.
- Psykosocialt stöd: Kanske behöver gå och prata med någon om detta.
- Köra bil: En stor glädje av att köra bil. Men kan även innebära en risk i och med långvariga hostattacker.
- Vardagsliv: Bra att utföra vardagliga sysslor sittande, T.ex. diskning och strykning.
- Förvara saker man använder ofta inom räckhåll.
- Kanske behöver ett rullbord för att transportera tunga saker i lägenheten.
- En säng där man kan höja huvudändan.
Syrgasbehandling. Allmänt. Vanlig saturation?
Är en medicinering och kräver läkarordination. En frisk individ har en saturation på cirka 97%, under 90 % kan vara skadligt för kroppen och under 70 % är direkt livshotande.
Syrgas till patienter med KOL.
Patienter med avancerad KOL kan ha koldioxidretention (högt koldioxid i blodet för att de inte får ut allt när de andas ut). Dessa patienter har nedsatt känslighet i andningscentrum för koldioxid och löper därför större risk att utveckla koldioxidnarkos vid minska överdosering av syrgas. En noggrann dosering av syrgas samt artärblodgaskontroll krävs.
Försiktighet med syrgas.
- Hantera ej eld i anslutning till kudde eller sängkläder där patient legat med syrgas behandling, då brandrisken är hög.
- Rökning och eld får ej förekomma i rum när man har syrgasbehandling.
- Hår och skägg ska kammas före eventuell rökning eller annan hantering av eld.
- Fett som kommer i kontakt med syrgas kan självantända. Flaskor ska därför vara fria från fett. Patienter kan med torr hud kan dock ha lite cerat på läpparna.
Grimma, mask, anfuktning?
Grimma: upp till 4 L per minut.
Mask: 5 L per minut och mer.
Anfuktning: behövs ej i regel vid syrgasbehandling under 3 L per minut.
