Diabetes Flashcards
Vad är insulin?
Hormon som bildas i och utsöndras från bukspottskörtelns betaceller vid stigande blodglukoshalt. Betacellerna känner av glukoshalten och reglerar frisättningen av insulin.
Diabetes typ 1 och 2.
– Diabetes typ 1: Om man får typ 1-diabetes har betacellerna i bukspottskörteln slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket glukos i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag.
Symtom: Behöver kissa ofta och mycket, ovanligt trött, väldigt törstig, mår illa, luktar aceton ur munnen, snabb viktnedgång, suddigt seende.
– Diabetes typ 2: Vid stigande ålder och vid minskad fysisk aktivitet kan det bidra till att insulinberoende vävnader blir insulinresistenta. Deras förmåga att reagera på insulin blir sämre och därmed blir glukosupptaget sämre. Glukos tas då inte upp av insulinberoende vävnader och halten av glukos ute i blodet ökar. Symtom: trött både fysiskt och psykiskt, mer törstig, kissar oftare.
Etiologi till diabetes. (varför man får det)
Ärftligt, övervikt, högt blodtryck, äldre drabbas mer av typ 2 diabetes, levnadsvanor, fysisk inaktivitet.
Så blir man diagnostiserad med diabetes.
- Hos friska personer ligger värdet mellan 4 och 6 mmol/l innan man äter på morgonen.
Man har diabetes om blodsockervärdet, taget när som helst under dygnet, ligger över 12,2 mmol/l och man samtidigt har diabetessymtom. Om man inte har symtom ska två prov vara över 12,2 mmol/l för att man ska få diagnosen diabetes. - På fastande mage: Inte äta eller dricka annat än vatten efter midnatt och provet tas på morgonen före frukost. Om blodsockervärdet då är mer än 7 mmol/l och man samtidigt har symtom betyder det diabetes. Har man inte symtom ska två prov visa 7 mmol/l efter att man har fastat för att man ska få diagnos.
Mål med diabetesbehandling. God livskvalitet.
- Normal vikt eller viktminskning.
- Förhindra akuta komplikationer, insulinkänning, mycket högt blodsocker och ketoacidos.
- Förhindra följdsjukdomar – komplikationer.
- Genom: mat, motion, mediciner och medvetenhet.
Behandling.
Typ 1-diabetes.
Typ 2-diabetes.
Behandling för typ 1-diabetes:
•Pennbehandling: Med bas och snabbverkande insulin. Den vanligaste att använda.
•Insulinpump: En nål in subcutant, så ställer man inte hur mycket insulin man ska ha till varje måltid och så går den direkt, eller via en fjärrkontroll. Ökar hos barn.
•Intraperitoneal insulinpump: Sitter inplanterad i kroppen.
•Transplantation av bukspottskörteln.
Behandling typ-2 diabetes:
•Livsstilsåtgärder
•Metmorfin: förbättrar insulinkänsligheten i muskler.
•SU eller insulin: Ökar kroppens egna produktion av insulin.
Ketoacidos
När kroppen har brist på insulin blir blodsockret högt och du börjar kissa mer och dricka mer som vid tecken på insulinbrist.
Kroppens organ och celler luras dock att tro att den har dåligt med energi i kroppen eftersom den saknar insulin och kan då inte ta upp sockret från blodet dit det behövs. Då börjar kroppen bryta ner muskler och fett och när fett förbränns i för stor omfattning bildas en syra som kallas för ketoner.
När ketonerna ansamlas i kroppen kan man börja må dåligt. Ofta mår du illa, kan kräkas och få ont i magen. Du blir allt tröttare och slöare, börjar andas djupare och kan få ont i kroppen.
Hela balansen i kroppen ändras och vi brukar prata om att kroppen blir sur, pH sjunker. Detta kallas för syraförgiftning (ketoacidos) och man kan säga att det påverkar de flesta funktioner i kroppen och kan leda till medvetslöshet, diabeteskoma. Därför är det viktigt att känna igen symtomen i tid och kunna behandla insulinbristen så det inte behöver gå så långt.
Insulinkänning/hypoglykemi
Hypoglykemi innebär för låg blodglukoshalt på grund av för mycket insulin i blodet, symtom uppträder vid 3-4mmol.
Kanske att man gett för mycket insulin, hoppat över måltid, för mycket fysisk aktivitet, ändrad injektionsteknik, läkemedel, stort alkoholintag.
Kan då få svettningar, hjärtklappning, trötthet, dåsighet, oro, irritation, hungerskänslor, skakningar, blekhet. Symtomen beror på att kroppens stresshormoner ökar kraftigt. Om man inte får i sig socker i någon form blir man efter en tid omtöcknad och förlorar medvetandet, s.k. insulinkoma som kan uppkomma vid blodsockerhalt under 1-1,5 mmol/l.
Man ska höja blodsockret snabbt men lagom. Ta ett glas mjölk/juice, lite druvsocker.
Får ofta innan en insulinkänning, d.v.s. att man känner att man behöver äta nåt.
Följdsjukdomar.
Retinopati.
Ögonförändringar (retinopati):
Om blodsockervärdet ligger för högt under lång tid kan de små blodkärlen i ögats näthinna ta skada. Det kan uppstå små blödningar som skadar näthinnans synceller och på sikt kan det leda till att synen försämras.
Förändringarna kan vara små och komma smygande så att man inte märker av dem förrän synen har blivit kraftigt försämrad. Därför bör man genomgå en speciell typ av ögonundersökning minst vartannat år även om man inte har några besvär med ögonen.
Följdsjukdomar.
Nefropati.
Skador på njurarnas små blodkärl kan leda till att protein läcker ut i urinen. Protein i urinen är ett tecken på att kroppens alla blodkärl har börjat ta skada.
I början handlar det om mycket små mängder protein som läcker ut i urinen och om man lyckas få ett bra blodsockervärde kan skadan läka. Om skadorna på blodkärlen förvärras ökar mängden protein i urinen samtidigt som njurarnas förmåga att rena blodet från avfallsprodukter börjar minska.
Det är ett tillstånd som kallas njursvikt och som ibland kan leda till urinförgiftning. Den här utvecklingen går snabbare om man har högt blodtryck. Man behöver då oftast behandling med blodtryckssänkande läkemedel. Vid tecken på proteinutsöndring i urinen bör man vara extra noga med att hålla sitt blodsockervärde på en bra nivå.
Om det finns protein i urinen behandlas man med vissa typer av blodtrycksmediciner även om blodtrycket är normalt. Om man även har högt blodtryck är det viktigt att hålla detta på så låg nivå som möjligt
Följdsjukdomar.
Neuropati.
De tunna blodkärlen till olika nerver kan skadas av förhöjda blodsockernivåer. Nerverna kan också skadas direkt av ett högt blodsockervärde. Det kan leda till att känseln försämras.
Vanligen uppstår sådana nervskador i fötterna och det kan leda till att man inte känner om man får skoskav eller sår på fötterna. Om man har nedsatt känsel i fötterna är det viktigt att regelbundet kontrollera att fötterna inte har märken som tyder på att skorna är för trånga. Det kan vara rodnad hud, förhårdnader eller början till sår.
Den försämrade nervfunktionen kan även leda till att huden inte fuktas på normalt sätt. Fötterna blir då torra och man kan få sprickor i huden som kan utvecklas till sår.
En läkare bör testa känseln i fötterna minst en gång om året. Man kan själv undersöka känseln oftare genom att låta någon lätt röra vid fötterna och tårna. Det är bra att gå på fotvård regelbundet och att köpa skor som har gott om utrymme för foten. Man bör kontrollera insidan av skorna så att det inte finns grus eller några skarpa kanter eller sömmar som kan ge skavsår
Förebygga fotproblem.
- Rengöra fötterna dagligen med tvål och vatten.
- Torka väl mellan tårna. Minskad fuktighet svampväxt förebyggs.
- Smörj in torra fötter med fuktighetsbevarande kräm, ej mellan fötterna.
- Rätt teknik vid nagelklippning. Nageln ska klippas rakt över, fila kanterna.
- Avlägsna förhårdnader.
- Välj lämpliga skor.
- Sluta röka.
