Arteriella och venösa bensår. / Fönstertittarsjukan Flashcards
Fönstertittarsjukan (kärlkramp i benen)
- Vad innebär det? Vad händer i kroppen?
Kärlkramp i benen beror på förträngningar i pulsådrorna. Förträngningarna orsakas oftast av åderförfettning som innebär att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på insidan av blodkärlen under en längre tid. Det gör att blodet får svårare att passera.
När förträngningarna i pulsådrorna, som även kallas artärerna, blir så stora att de inte längre kan transportera tillräckligt med syre till cellerna bildas mjölksyra, främst i vadmusklerna. Det gör att man får krampartad smärta vid ansträngning – kärlkramp i benen
Orsaker till att man får kärlkramp i benen.
Rökning är den vanligaste orsaken till att man får kärlkramp i benen.
Men även diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt har betydelse för att sjukdomen utvecklas
Symtom och behandling vid kärlkramp i benen.
Symtom: Krampartad smärta i vadmusklerna vid gång, ökar om man fortsätter gå. Behöver ofta stanna och vila. Gör det ont även när man vilar har sjukdomen förvärrats.
Behandling: Fysisk aktivitet. Sluta röka Eventuell operation.
Ankel-armindex (doppler)
Ger svar på eventuella störningar i blodcirkulationen i benen.
Mäter det systoliska trycket i armarna. Sätter sedan blodtrycksmanschetten på fotleden och mäter det systoliska trycket foten i arteria dorsalis pedis och arteria tibialis posterior.
Använd det högsta trycket om de skulle skilja sig åt eller om någon av fötterna ej gick att utläsa ett tryck. Dividera trycket i foten med trycket i armen, då får man fram ankel-armindex.
Hos en kärnfrisk individ är ankeltrycket som regel något högre än överarmstrycket. >0,8 innebär normal arteriell cirkulation. 0,7-0,8 innebär något nedsatt arteriell cirkulation. <0,5 innebär kritisk ischemi.
Förebygga fotsår.
- Byta strumpor varje dag.
- Aldrig gå barfota.
- Inspektera fötterna varje dag.
- Smörj fötterna med mjukgörande varje dag.
- Tvätta fötterna dagligen.
- Använd bra skor med en god passform.
Arteriella bensår
Arteriella bensår kan man få om artärerna av någon anledning har blivit så trånga att blodet har svårt att nå ut i kroppen, s.k. åderförkalkning. Huden får då inte tillräckligt med syre och näring och man får lättare sår eftersom huden blir skör. När blodcirkulationen är försämrad får såren också svårare att läka.
Arteriella bensår sitter oftast på foten men kan också sitta på underbenet. Såret brukar täckas av en svart sårskorpa och foten är ofta blek och kall. Om man har arteriella bensår gör det ofta mycket ont, särskilt under natten eller när man går
Venösa bensår. Behandling.
Venös insufficiens är den vanligaste orsaken till bensår. Venös insufficiens kan orsakas av djup trombos eller svaghet i klaffsystemet i underbenets ytliga vener, så att klaffarna inte sluter tätt och därför rinner blodet ner. Venösa bensår sitter ofta på ankeln, men kan också finnas på andra delar av underbenet och ner mot foten. Såret brukar vara ganska ytligt, oregelbundet i formen och kan ibland göra ont.
Första tecknet på venös insufficiens är underbensvullnad som minskar vid högläge. Underbenseksem, framför allt kring ankeln som förorsakas av den venösa stasen/vävnadsödemet (staseksem), kan också vara en tidig markör.
Behandling: Det viktigaste med behandlingen är att motverka ödem genom kompressionsbandagering av benet. Intermittent kompressionsbehandling med så kallad pumpstövel är också effektivt för att reducera ödemen.
Lindriga benödem kan behandlas med stöd- eller kompressionsstrumpor. När bensår har uppkommit bör benen lindas av en person med nödvändig kunskap.
Kompressionsbehandling ska alltid kombineras med råd till patienten om högläge och/eller fysisk aktivitet
Skillnader venösa och arteriella bensår.
Arteriella:
- gör ofta mycket ont.
- torra sår.
- behöver ej kompressionsbehandlas.
- läggs om med torra kompresser.
- ofta på foten
- smala underben. ofta kalla.
Venösa:
- gör inte lika ont.
- behöver kompressionsbehandlas
- sitter ofta på ankeln eller underbenet.
- svullna underben
Sårläkningens faser
Inflammationsfas: Rodnad (vidgning av blodkärlen, blodet strömmar dit), värmeökning, smärta (vävnadsvätska retar nervändar i området), svullnad (vätska tränger ut från kapillärerna). Varar i 3-4 dagar.
Nybildningsfas: Vävnad som gått förlorad eller skadats nybildas. Tar från några dagar till några veckor.
Mognadsfas: Kan ta upp till flera menade eller flera år. Den nya vävnaden förstärks och de blodkärl som inte längre behövs försvinner, vilket gör att ärret bleknar.
