Läkemedel Flashcards
Beta-blockerare
Sänker blodtrycker och pulsen beroende på minskad sympatikusstmulering.
T.ex. bisoprolol, metaprolol.
Minskar sympatikusstimulering av myokardiet.
ACE-hämmare
Blodtryckssänkande p.g.a. att RAAS-systemets effekter motverkas.
T.ex. enalapril, ramipril.
Motståndet i kärlen minskas.
Diuretika
Ökar diuresen minskar därmed blodmängden.
T.ex. Furix.
Avlastar hjärtat genom att blodmängden minskar och därmed fyllnadstrycker och ödemtendensen.
Beta 2-stimulerare
Vidgar luftrören genom att stimulera beta 2-receptorer i luftrörens muskler så de slappnar av.
T.ex. Bricanyl, Ventoline.
Antiokolinergika
Dämpar nervsignaler och får därmed luftrören att vidgas.
T.ex. Spiriva, Atrovent.
Beta 2-agonister
Vidgar luftrören genom stimulering av luftrörens muskler samt dämpning av nervsignaler.
T.ex. Combivent.
Acetylsystein
Slemlösande effekt.
Heparin
Hämmar koagulation genom stimulering av antitrombin III.
Heparinoider
Påverkar kroppens koagulationssystem genom att påverka kroppens egna antitrombin. Effekten blir att blodet hindras från att koaguera
T.ex. Fragmin, Innohep
Fragmin tas som en s.c. injektion. Ofta i magen, om ej möjligt p.g.a. op.sår kan den tas i låret eller skinkan.
Ta ej Fragmin samtidigt som du tar NSAID eller Aceltylsystein, kan försätkra effekten av Fragmin.
Warfarin
Minskar effekten av vitamin K vilket gör att blodet blir mer lättflytande.
T.ex. Waran.
Främst som profylax för uppkomst av lungemboli och trombos. Full effekt efter 5 dagar.
Dosering från person till person. Kontrollera blodets förmåga till att levra sig genom ett PK/INR prov som visar
Waran bör tas samma tid varje dag. Kan tas med mat och dryck.
PK/INR
- International normalized ratio.
- Anger förhållandet mellan koagulationstid i patientprovet och normal koagulationstid.
- Provet tas ungefär varannan vecka.
- Vanligt terapeutiskt index är 2,1-3,0.
- Mycket Waran ger ett högt INR: Då är risken för blödningar stor.
- Lågt INR: risken för blodpropp är större.
Kortison
Kortison minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer och dämpar på så sätt inflammationen.
T.ex. Betapred.
Använder man kortison under en längre tid, hämmas kroppens egna produktion av kortisol. Därför får man ej sluta tvärt med kortison utan måste ha en nedtrappning.
NSAID (cox-hämmare)
Hämmar kroppens bildning av cox vilket gör att bildningen av prostaglandiner minskar, som är ämnen som bland annat framkallar smärta och inflammation. Det leder till att både smärta och inflammation dämpas.
T.ex. Ipren, Diklofenak, Volaten, Treo, Naproxen.
Paracetamol
Okänd verkan men troligen verkar det genom att minska effekten av olika ämnen i kroppen som framkallar smärta.
T.ex. Alvedon, Panodil.
Blodfettssänkare
Sänker framför allt halten av det skadliga så kallade LDL-kolesterolet genom att påverka ett enzym i levern. Därmed minskar bildningen av kolesterol.
T.ex. Simvastation, Zocord.
