Cirkulationsproblem Flashcards

1
Q

Vad är djup ventrombos? Vad händer?

A

Blodet har förmåga att levras, koagulera, för att stoppa blödningar. När ett blodkärl brister klumpar blodplättarna, de så kallade trombocyterna, i blodet ihop sig och fäster sig på den skadade kärlväggen. Det bildas en plugg som hejdar blödningen. Blodplättarna släpper ifrån sig ämnen som dels lockar till sig fler blodplättar, dels gör så att blodet levras. På så sätt förstärks pluggen.

När kärlväggen har reparerats ser andra ämnen i blodet till att koagulationen inte fortsätter, och blodproppen löses upp igen. När man får en blodpropp, så kallad trombos, levrar sig blodet och bildar en propp inuti ett blodkärl, men löses inte upp igen som den ska. Proppen gör det svårare för blodet att passera genom blodkärlet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vart är det vanligt med DVT?

A

En blodpropp, så kallad trombos, bildas oftast i de djupa venerna i vadmusklerna. Eftersom flödet av blod från benet hindras av blodproppen, pressas vätska från blodet ut i vävnaderna runt venen och gör att underbenet eller ibland hela benet svullnar och gör ont.

Benet gör ont även eftersom vävnaderna får brist på syre när blodflödet hindras av proppen. Proppar kan någon gång bildas också på andra ställen i kroppen, till exempel i armarna, men det är inte alls lika vanligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Symtom DVT

A
Vaden svullnar
Rodnar och är öm
varmare än den andra vaden
känns ömt om man klämmer på den
värker i vaden
benet kan kännas tungt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Orsaker till DVT

A
  • Nedsatt venöst blodflöde. T.ex. vid sängläge, långvarigt stillasittande. Även övervikt, graviditet.
  • Kärlendotelskada: TF (faktor III) som frisätts vid endotelskada och utlöser koagulation.
  • Obalans mellan koagulation och fibrinolys.
  • Hjärtinfarkt, hjärtsvikt, infektioner, tidigare trombos, hög ålder.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Behandling för DVT. Säg bara vilka det är.

A

Heparin, Heparinoider (framin), warfarin (waran)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv heparin. Vad gör den? Biverkningar?

A

Hämmar koagulationen genom att stimulera effekten av antitrombin III som förhindrar pålagring av trombosen och eventuellt avlossning av emboliskt material från trombosen. Heparin har ej någon trombosupplösande effekt.

Biverkning: blödning, allergiska reaktioner, osteoporos (efter 2 mån), urtikaria (nässelutslag).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv fragmin. Vad gör den? Hur tar man den? Vad är viktigt att tänka på? Biverkningar?

A

Medicinen minskar risken för att blodproppar ska bildas. Den används som förebyggande behandling om man har ökad risk för att få blodproppar. Medicinen används också för att hjälpa till att lösa upp blodproppar som redan bildats. Den vanligaste anledningen till att man behandlas med Fragmin är blodproppar i benens eller lungornas blodkärl.

Dalteparin är ett lågmolekylärt heparin som påverkar kroppens koagulationssystem. Det förstärker effekten av kroppens egna antitrombin som binder vid koagulationsfaktor Xa och koagulationsfaktor IIa (trombin) vilket hindrar blodet från att koagulera. Medicinen hindrar blodet från att koagulera, det vill säga levra sig. På så sätt minskar risken för att blodproppar bildas. Blodproppar som redan har bildats växer inte ytterligare i storlek och upplösningen av proppar underlättas.

Hur man tar den: Fragmin tas som en subcutan injektion. Ofta i fettet i magen, en bit ut från naveln. Bra om man varierar insticksstället så man inte får ont. Tvätta med tvål och vatten eller desinfektionssprit. Om man har opererats i magen och har ärr kan man även ta den i låret eller i skinkan.

Viktigt: Tar man andra läkemedel samtidigt är det viktigt att informera läkaren om detta! Vissa läkemedel interagerar med Fragmin och kan öka risken för blödningar och då kan man behöva justera dosen. NSAID och Acetylsystein är exempel på sådana.
- Man ska även berätta för andra läkare som man träffar, t.ex. om man ska gå till tandläkaren och få en tand utdragen

Biverkningar: överkänslighet, anafylaktiska reaktioner, blödning, subkutan hematom och smärta vid insticksstället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Berätta om Waran! Vad gör den? Vad är speciellt viktigt? Biverkningar? Dosering?

A

Medicinen minskar effekten av vitamin K, som behövs för att blodet ska koagulera. På så sätt motverkas bildningen av blodproppar i blodkärlen. Ges främst som profylax mot uppkomst av lungemboli och ny trombosbildning. Inleds vanligen samtidigt som heparin/fragmin eftersom det inte ger full effekt förrän efter 5 dagar. Efter fragmin är avslutad fortsätter man med waran i 12-18 veckor.
Dosering: Doseringen varierar från person till person och kan även variera för samma person. Blodets förmåga att levra sig måste därför kontrolleras för att bestämma vilken dos man ska ta. Det görs genom att man får lämna blodprov som mäter det så kallade PK INR-värdet. Man får även gå på kontroller regelbundet under den fortsatta behandlingen.

Intag: Bör ta tabletterna vid samma tidpunkt varje dag. Kan inta dom med mat och dryck. Viktigt att äta en allsidig kost vid waranintag. Plötsligt förändrade matvanor kan påverka waranets effekt.

Viktigt: Ska berätta för läkaren om man har kraftigt ökad blödningsrisk, då ska man ej ta den.

  • Berätta om man har en tumör, sår i magen, tarmen eller urinvägarna.
  • Alltid berätta för läkare, även t.ex. tandläkare eftersom man har ökad blödningsrisk.
  • Berätta omedelbart om man får blödningar.
  • Har man diarré ska man prata med läkaren, kan då har försämrad effekt.
  • Äter mindre eller kräks kontakta läkare. Kan då få ökad effekt.
  • Måttlig med alkohol. Stora mängder alkohol regelbundet kan öka effekten.
  • Får en namnbricka att ha runt halsen där det står att man behandlas med waran.
  • Ibuprofen (ipren), acetylcalisyra, diklofenak (voltaren), naprozen kan påverka effekten av waran.

Biverkningar: blödning, överkänslighet mot waran, kräkning, illamående, diarré.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Viktigt inför behandling med antikoagulantia!

A
  • Patientens blodvärde, leverstatus och njurfunktion kontrolleras.
  • Kontrollerar att patienten inte redan har lågt antal trombocyter, nedsatt koagulationsförmåga eller ökad blödningsbenägenhet.
  • Utför blodgruppering.
  • Patientens läkemedelsanamnes kontrolleras med hänsyn till interaktionsrisk.
  • Särskilt kontrolleras ev. tidigare anamnes på ulcussjukdom eller annan blödning i mag-tarmkanalen.
  • Riskfaktorer som medför ökad blödningsrisk vid behandling är: hög ålder, dåligt reglerad hypertoni, hjärtsvikt, tidigare stroke, njurinsufficiens, malignitet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

PK/INR
Vad anger INR?
Vad är terapeutiskt index?

A

INR: international normalized ratio) styr warfarinterapin. Det anger förhållandet mellan koagulationstid i patientprovet och normal koagulationstid. INR-provet tas ungefär varannan vecka när man behandlas med Waran.

Vanligt terapeutiskt intervall är INR 2,1-3,0 (PK-värde: 25-15 %).

Mycket Warfarin = högt INR. Då är risken större för blödningar för blodet är väldigt tunt, och koagulationstiden är längre.
Lågt INR: Då är risken för blodpropp större. Mer Waran?

INR 4-6: görs warfarinuppehåll under två dygn och eventuellt tillförs vitamin K.
INR 6-8: görs warfarinuppehåll i två dygn och vitamin K tillförs.
INR över 8: vitamin K tillförs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Lungemboli. Vad sker i kroppen? Symtom?

Behandling? Ökad risk för att få lungemboli?

A

Lungemboli är en fruktad komplikation till djup ventrombos. Då lossnar en ventrombos och förs med blodströmmen till lungkretsloppet, fastnar i en gren av lungorna och stänger av blodtillförseln. Resultatet av lungemboli beror på hur stort hindret är samt var det sitter.

Symtom: Ofta diffusa och kan förvälas med lunginflammation eller hjärtinfarkt.
Plötslig andnöd, hållsmärta (ofta andningskorrelerad), rethosta, lätt feber, ibland blodblandad upphostning, svettning, svimning, plötslig hjärtsvikt samt chock.

Behandling: syrgas, smärtstillande läkemedel (morfin), antikoagulantia intravenöst (heparin), högt ryggläge

Ökad risk: op. i buk/bäcken, höftleds-knäop, sängliggande, stillasitande, p-piller (östrogen), graviditet, hög ålder, högt blodtryck, rökare, har en infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly