Mikrobiomet

Question 1

1. Vad är ett mikrobiom?

Answer 1

1. Ett mikrobiom är ett samlingsnamn för den totala bakteriefloran som du har både i och utanpå kroppen. Mikrobiom är ett modernare namn för tarmflora. Ordet biom är innebär organismer i en begränsad miljö (i tarmen i detta sammanhanget).

Question 2

2. Varför är miljön viktig för mikrobiomets vitalitet?

Answer 2

2. För att mikrobiomet skall kunna överleva och göra sitt arbete. Det är viktigt att det får rätt slags mat och att man tar bort gifter och ger kroppen den bästa näringen.

Question 3

3. Vad har dina goda bakterier för uppgifter?

Answer 3

3. Motverka att skadliga bakterier eller andra patogena mikroorganismer som svamp och virus förökar sig oproportionerligt. De skall även:
   ▪ Bryta ner gallsyror
   ▪ Producera korta fettsyror, så kallade SCFA
   ▪ Producera arginin och glutamin som är viktiga aminosyror
   ▪ Framställa Vitamin K och Folsyra
   ▪ Immunologiska funktioner som stärker immunförsvaret
   ▪ Stimulera produktionen av immunoglobulin A – en antikropp som finns i bland annat tarmslemhinnan och som spelar stor roll för immunförsvaret i slemhinnan.
   ▪ Bidra till att framkalla så kallade Regulatoriska T-celler vilka förhindrar autoimmuna reaktioner
   ▪ Bidra till att bilda anti-inflammatoriska cytokiner och nedreglera pro- inflammatoriska cytokiner. Cytokiner är en grupp proteiner och peptider vars funktion är att bära kemiska signaler. De fäster sig till specifika receptorer på målcellerna och tillverkas enbart när de behövs. De har många olika sorters målceller.

Question 4

4. Hur många kg mikrobiom består vi av i tarmen?

Answer 4

4. Vi betsår av ca 2 kg mikrobiom i tarmen.

Question 5

5. Varför har vi mindre goda bakterier nu?

Answer 5

5. För att vi tvättar oss för mycket med starka tvålar, föder mer med kejsarsnitt, äter antibiotika och får i oss för lite mat som innehåller fibrer vilka matar våra goda bakterier.

Question 6

6. Vart finns främst våra bakterier någonstans?

Answer 6

6. Våra bakterier finns främst i munhålan, i näsan, på huden, i vaginan och i mage/tarm.

Question 7

7. Hur kan en läckande tarm uppstå?

Answer 7

7. Det sitter immunceller i tarmväggarna som samarbetar med bakterierna. Då är det viktigt att de goda bakterierna är i överläge. Om de onda bakterierna hakar fast i receptorerna bildas det inflammationer och immunförsvaret går ner. De goda bakterierna minskar alltså risken att de skadliga skall få fäste i tarmen och de hindrar också att de sprids. Tar de skadliga över blir det en gynnsam miljö även för jästsvampar och parasiter som kan sprida giftiga ämnen i kroppen samt orsaka en läckande tarm. Inflammationerna kan göra små hål i tarmen och gifter kan läcka in i blodet.

Question 8

8. Hur påverkar våra bakterier signalsubstanser?

Answer 8

8. De nyttiga tarmbakterierna tillverkar hormonliknande ämnen som påverkar organ utanför tarmkanalen, exempelvis hjärnan. Tarmfloran hjälper bland annat till att producera serotonin och är även involverad i tillverkningen av andra signalsubstanser. Exempelvis produceras GABA som är en hämmande signalsubstans i centrala nervsystemet delvis av Lactobacillus. Andra bakteriestammar i tarmen kan producera både dopamin och noradrenalin. 95 % av ditt serotonin bildas i tarmen och 50 % av ditt dopamin.

Question 9

9. Hur stor del i % av våra bakterier har vi tappat på huden jämfört med förr i tiden?

Answer 9

35%

Question 10

10. Varför skall vi inte peela huden med starka syror?

Answer 10

10. Du förstör den viktiga syramanteln och de bakterier som finns på huden som skall skydda den från inkräktare. Huden skall inte ha ett för lågt eller för högt pH värde.

Question 11

11. Vilken är den vanligaste jästsvampen?

Answer 11

11. Candida albicans

Question 12

12. Hur kan parasiter komma in i vårt system?

Answer 12

12. Om du har en låg magsyra som inte kan ta död på dem och om du har ett lägre immunförsvar så tar de lättare fäste. Du får in dem via vatten och mat.

Question 13

13. Varför skall du tillsätta prebiotisk kost?

Answer 13

13. Prebiotika är fibrer och mat för hela mikrobiomet. Potatis som har kallnat är en bra källa till prebiotika samt gröna bananer vilka innehåller mycket fibrer. Vitlök, lök, purjolök, kronärtskocka, sparris och ej övermogen avokado samt natto, thempe och miso är bra exempel på prebiotika.

Question 14

14. Hur kan du påverka via kosten så att onda mikrober bekämpas?

Answer 14

14. Genom att äta mycket fibrer som finns i alla grönsaker. Ta bort socker och snabba kolhydrater, tillsätt probiotisk mat i form av syrade grönsaker och drick kombucha.

Question 15

15. Hur behandlar vi virus infektioner?

Answer 15

15. Genom att tillsätta immunförsvarshöjande näringsämnen exempelvis zink, C, D och lysin (aminosyra). Vi kan stötta kroppen till självhjälp.