Manliga urogenitalia

Question 1

<p>Vad innefattar manliga urogenitalia?</p>

Answer 1

<p>Urinvägarna — urinblåsa, urinledare, urinrör</p>

<p>Reproduktionsorganen — testiklar, sädesledare, prostata, sädesblåsa, penis</p>

Question 2

<p>Vilka funktioner har manliga urogenitalia?</p>

Answer 2

<p>Ständig spermiebildning samt syntetisering och frisättning av manliga könshormoner — androgener t.ex. testosteron — testis</p>

<p>Transport och lagring av spermier — epididymis (bitestikeln), funiculus spermaticus (sädessträngen), ductus ejaculatorius, manliga uretra (urinrör)</p>

<p>Produktion av näringsämnen till spermier — 3 genitalia körtlar: vesica seminalis (sädesblåsan), prostata och glandulae bulbouretralis</p>

<p>Befruktningsorgan — penis</p>

Question 3

<p>Hur är testis uppbyggda?</p>

Answer 3

<p>Testiklarna är bilaterala äggformade organ som är lokaliserade i scrotum som består av hud och muskler och hänger utanför kroppen — p.g.a. spermieutvecklingen (spermatogenesen) kräver temperatur lägre en kroppens (34-35 grader)</p>

<p>Ytterst omges testiklarna av tunica vaginalis — en serös hinna av epitelceller i flera skikt med serös vätska mellan för att minska friktion — peritonealt ursprung</p>

<p>Därefter omges testikeln av en mycket tjock bindvävskapsel som ytterst består av stram oregelbunden bindväv som kallas tunica albuginea som innerst består av lucker bindväv innehållandes blodkärl som kallas tunica vasculosa</p>

<p>Bndvävskapseln projekterar in i parankymet på testis i ofullständiga septa → medför att varje testis är lobulerad — ca 250-300 lober vardera</p>

<p>Varje lob innehåller 1-4 seminifera tubuli (tubuli seminifera contori), sädeskanaler (150 mm x 80 cm), där spermatogenesen äger rum — i loben finns också en stroma av bindväv som innehåller leydig-celler som producerar testosteron</p>

<p>Varje seminifer tubuli loopar sig över sig själv i testis men slutar närs testis hilum — mediastinum testis (nätverk av fibrös bindväv som ger strukturellt stöd till rete testis) — där de rätas ut → raka tubuli (tubulus rectus) av skiktat kubiskt epitel och blir därefter kontinuerlig med rete testis — också enskiktat kubiskt epitel</p>

Question 4

<p>Vad är rete testis och hur är den uppbyggd?</p>

Answer 4

<p>Ett anastomoserandenätverk av fina tubuliav enskiktat epitel som lokaliseras i testis hilum — mediastinum testis</p>

<p>Epitelcellerna har mikrovilli och en enskild cilie var som används för att blanda spermierna och transportera de vidare tillductuli efferentes</p>

Question 5

<p>Vad är ductus efferentes och hur är den uppbyggd?</p>

Answer 5

<p>Är 12-20 spiralformade slingrande kanaler som förbinder rete testis med epididymis</p>

<p>Dessa ductuli har enskiktat kubiskt som fortsätter i flerradigt cylinderepitel med huvudceller mot kinocilier</p>

Question 6

<p>Hur är epididymis uppbyggd?</p>

Answer 6

<p>Bilaterala och ligger utanpå testiklara</p>

<p>Spermier tranporteras och lagras här</p>

<p>I epididymis förenas ductuli efferentes till en lång enda slingrande kanal — ductuli epididymis</p>

<p>Ductuli epididymis har flerradigt cylinderepitel — pseudostratified columnar epithelium hra huvudceller med basalceller närmast basal lamina — med stereocilier — mycket långt icke-rörligt utskott som egentligen är en form av mikrovilli</p>

<p>Intraepiteliala lymfocyter i epitelet</p>

<p>Epitelet omges cirkulärt av ett tunt skikt glattmuskulatur</p>

<p>Delas in i tre regioner: caput-, curpus- och cauda epididymis</p>

<p>Epididymis fortsätter sedan i ductus deferens — sädesledaren</p>

Question 7

<p>Hur är ductus deferens uppbyggd?</p>

Answer 7

<p>Betyder "carrying-away-duct" och har funktionen att transportera spermier från epididymis till ductus ejaculatori antecipering av ejakulering</p>

<p>Som epididymis — flerradigt cylinderepitel med stereocilier som omges av ett mycket distinkt kraftigt lager glattmuskulatur som delas upp i tre</p>

<ul> <li>Inre longitudinellt</li> <li>Mellersta cirkulärt</li> <li>Yttre longitudinellt</li></ul>

<p>Vid ejakulering kontraherar muskulaturen reflexivt så att spermierna drivs framåt</p>

<p>Ductus deferens bildar tillsammans med andra strukturer sädessträngen — funiculus spermaticus</p>

Question 8

<p>Hur är funiculus spermaticus uppbyggd?</p>

Answer 8

<p>Sädessträngen är en "strängliknande" struktur som utgörs av 5 delar</p>

<p>Ductus deferens</p>

<p>M. cremaster</p>

<p>Stroma</p>

<p>Spermatic artery</p>

<p>Plexus paminiformis (venplexa)</p>

Question 9

<p>Vad är m. cremaster och hur är den uppbyggd?</p>

Answer 9

<p>Förlängning av inre sneda bukmuskeln (m. obliquus internus abdominis) som omger sädessträngen och även testis</p>

<p>Muskeln är tvärstrimmig men är till största del INTE självstyrd</p>

<p>Framförallt termoregulatorisk funktion som genom kontraktion eller avslappning kan föra testis närmare intill eller längre bort från kroppen vid låg respektive hög temperaturför att bibehålla optimal temperatur för spermatogenesen</p>

<p>Del av funiculus spermaticus</p>

Question 10

<p>Hur är stromat uppbyggt?</p>

Answer 10

<p>Utgörs av lucker bindväv och fettväv</p>

<p>Del av funiculus spermaticus</p>

Question 11

<p>Hur är spermatic artery uppbyggd?</p>

Answer 11

<p>Artärerna som löper i sädessträngen och förser epididymis och testis</p>

Question 12

<p>Vad är plexus pampiniformis och hur är den uppbyggd?</p>

Answer 12

<p>Ett nätverk av små vener i sädessträngen som bildas av de återvänande venerna från testis och epididymis</p>

<p>Dessa vener har generellt ett tjockare lager av glatt muskulatur än andra vener → lätt att missta för artärer/arterioler men fortfarande venkaraktäristiska sammanfallna formen och ej fint cirkulära</p>

Question 13

<p>Hur är ductus ejaculatorius uppbyggd?</p>

Answer 13

<p>Dectus deferens från vardera sädessträng övergår sedan i ductus ejaculatorius som dels förbinder ductus deferns med sädesblåsan — vesica seminalis som också är bilaterala och löper genom prostatan där de töms i urinröret</p>

Question 14

<p>Vilka är de manliga genitalia körtlarna?</p>

Answer 14

<p>Vesicula seminalis — sädesblåsan</p>

<p>Prostata</p>

<p>Glandula bulbouretralis — Cowper's körtlar</p>

<p>Finns fler men kommer inte gås in på — de nämnda är androgenberoende — androgener reglerar lörtelepitelets yillväxt och aktivitet</p>

Question 15

<p>Hur fungerar vesicula seminalis och hur är den uppbyggd?</p>

Answer 15

<p>Bilateral körtel som befinner sig posteriort inferiort om urinblåsan och lateralt om ductus deferens och ansluter sig tillsammans med denna i ductus ejaculatorius — bilateralt</p>

<p>Omges av bindväv och har en starkt vecakd lumen som kröker sig flera gånger — i lumen lagras sekret — likt en tvättsvamp i tvärsnitt</p>

<p>Avgränsningen mot lumen utgörs av flerradigt cylinderepitel (kan gå till enskiktat kubiskt)</p>

<p>Under dess lamina propria finns ett mycket tjockt lager av glattmuskulatur</p>

<p>Producerar en stor andel av den vätska som slutligen blir sädesvätska — spermier men även fruktos, prostaglandin — ett hormon som påverkar glatt ,sukeler i kvinnans livmoder och livmoderhals — och andra specifika proteiner nödvändiga för spermiernas överlevnad</p>

Question 16

<p>Hur fungerar prostatan och hur är den uppbyggd?</p>

Answer 16

<p>Belägen vid urinrörets översta del under urinblåsan</p>

<p>Funktion att lagra och avge ett milt basiskt sekret som normalt är 20-30% av spermans totalvolym förutom spermierna och sädesblåsornas produkter</p>

<p>Alkaliteten hos prostatavätskan fortsätter försatsens arbete med att få en basisk miljö i urinrörets samtidigt som den utför sin huvuduppgift att neutralisera vaginans sura miljö och därmed förlänga spermiernas livslängd</p>

<p>Distinkt för prostatan är att dess stroma som omger körtlarna är fibromuskulärt — det utgörs av elastisk bindväv och glatt muskulatur — som ger den ett histologiskt distinkt utseende</p>

<p>I prostatan löper ductus ejaculatoris och urethra och dessa kan ibland observeras i histologiska snitt</p>

<p>Lumen i prostatan kan ibland innehålla konkrement — corpora amylacea — som är kondenserade strukturer rika på glykoproteiner och cellfragment med en tendens att kalcifieras hos äldre män → ökat antal av dessa strukturer kan observeras i samband med ökad ålder</p>

Question 17

<p>Vad består prostatavätskan av?</p>

Answer 17

<p>Basisk med ett pH på ca 6,5</p>

<p>Innehåller ämnen viktiga för förvätskningen av spermierna</p>

<p>Fibrinolysin — viktig för att förvätska sädesvätska → bibehålla spermiernas rörliga → inte koagulerar i vaginan</p>

<p>Prostata-specifikt antigen (PSA) — ett serinproteas som klyver gelproteiner från sädesblåsans vätska så att den gel-liknande konsistens sperman antar efter ejakulation inom 20-30 min löses upp till en lättflytande vätska så att spermierna kan bibehållas rörliga</p>

<p>Prostataspecifikt acid phosphatase (surt fosfat - PAP) — också viktigt för förvärskningen av spermierna</p>

<p>Amylase — också viktig för förvätskmningen av spermierna</p>

Question 18

<p>Vilka typer av körtlar finns det i prostatan?</p>

Answer 18

<p>Prostatan är rik på tubuloalveolära körtlar med varierande enskiktat kubiskt — flerradigt cylinderepitel</p>

<p>Körtlarna kan delas in i 3 grupper</p>

<p>Periuretrala — runt urinröret tmmer sig direkt i denna</p>

<p>Submukosala — i submuskoan till urinröret</p>

<p>Huvudkörtlar — i stromat</p>

Question 19

<p>Vad är bulbouretrala körtlar och hur är de uppbyggda?</p>

Answer 19

<p>En ärtstor bilateral körtel belägen nedanför prostata och det mynnande urinröret</p>

<p>Har ductuli som tömmer sig i den penila/spongiösa delen av urinröret</p>

<p>Producerar sekret som kallas förstas vilket ger en rundsmörjningsfunktion för lättare passage samt bidrar till att neutralisera den sura miljön i urinröret för att förbereda passagen för spermierna</p>

<p>Sekretet innehåller galaktos och sialisk syra</p>

<p>Tubuloalveolära körtlar med slemproducerande epitelceller</p>

Question 20

<p>Hur är urinröret uppbyggt?</p>

Answer 20

<p>Ca 20 cm lång och fungerar som utförsgång för urin och sädesvätska vid ejakulering</p>

<p>Urethra kan delas in i 3 regioner</p>

<ol> <li>Prostatisk del — löper genom prostata och har anslutande "rör" i form av ductus ejaculatorii men också prostatiska körtlar som tömmer sig i urethra —övergångsepitel</li> <li>Membranös del — omges av den yttre uretrala tvärstrimmiga ringmuskeln — sphincter urethra externa — som är viljestyrd och hindrar utflöde av urin —flerradigt cylinderepitel</li> <li>Penil/spongiös del — löper ventralt på insidan av penis med hela dess längd — ca 15-16 cm — genom corpus spongiosum och finns de bulbouretrala körtlarna (Cowper's körtlar) här —flerradigt cylinderepitelproximalt som övergår iflerskiktat förhornat skivepiteldistalt</li></ol>

Question 21

<p>Vad är sphincter urethra internas funktion?</p>

Answer 21

<p>Liksom externa har den funktionen att hindra utflöde av urin — primära muskeln för detta</p>

<p>Men även hindra reflux av sädesvätska in i urinblåsan vid ejakulering</p>

<p>Icke viljestyrd glatt msukulatur</p>

<p>Belägen kring förbindelsen mellan urinblåsan och urinröret</p>

Question 22

<p>Hur är penis uppbyggd?</p>

Answer 22

<p>Utgörs av tre parallella kolumner av vävnad som kallas svällkroppar som är uppbyggda av svampformig erektil vävnad</p>

<p>2 styckencorpora cavernosumoch 1 styckcorpora spongiosum</p>

<p>I penis löper 3 strukturer dorsalt</p>

<ol> <li>Nervus dorsalis penis</li> <li>Arteria dorsalis penis</li> <li>Vena dorsalis penis</li></ol>

<p>Den yttre begränsningen av penis utgörs av hud — flerskiktat förhornat skivepitel — som i sin yur omges av förhuden</p>

<p>Förhuden är ett dubbellager — veck — av hud som innehåller glatt muskulatur, blodkärl, nerver och en mukös membrandel som täcker och skyddar glans och urinrörsöppningen</p>

Question 23

<p>Hur är corpora cavenosum uppbyggd?</p>

Answer 23

<p>Två stycken som ligger bredvid varandra på den dorsala sidan — har varsin central artär som förser strukturen med blod</p>

<p>Dessa omges av en mycket stram bindvävkapsel — tunica akbuginea — som bildar en ofullständig septa mellan dessa svällkroppar</p>

<p>Den erektila vävnaden utgörs av massor av endotelbeklädda hålrum — sinuoider — som genomkorsas av lite bindväv och stråk av glatt muskulatur som normalt är kontraherade av sympatiska NS</p>

<p>Vid sexuell stimulering går det parasympatiska systemet igång vilket leder till frisättning av kväveoxid (NO) i lumen som leder till frisättning av cGMP i de glatta muskelcellerna så då slappnar av</p>

<p>De inrusande blodet kommer så småningom att med sitt eget truck och m.h.a. andra muskler, snörpa av avflödet från svällkroppen → erektion erhålles</p>

Question 24

<p>Hur är corpora spongiosum uppbyggd?</p>

Answer 24

<p>Ligger ventralt och avslutas distalt med ollonet (glans) — urethra löper genom corpora spongiosum</p>

<p>Omges också av tunica albuginea men den bildar här en mukare bindvävskapsel än runt corpora cavernosa → får aldrig lika högt tryck eftersom dett skulle omöjliggöra ejakulationen</p>

<p>Har också ett hålrum men här rör det sig istället om sammanväxta venväggar — i övrigt är mekanismen liknande den i corpora cavernosa vid erektion</p>

Question 25

<p>Vilka tre strukturer löper dorsalt i penis?</p>

Answer 25

<p>Nervus dorsalis penis — dorsala nerven innerverar penisen i muskulära — mellangårdsmuskulaturen och de uretrala sfinkterna — och uretrala — corpus cavernosum och huden på penis — förgreningar</p>

<p>Arteria dorsalis penis — dorsala artärer förser bindväven runt corpus cavernosa samt anstomoserar med artärerna inuti corpus caverosum</p>

<p>Vena dorsalis penis — dorsala vener dränerar förhuden och penis hud</p>

Question 26

<p>Hur får man en erektion?</p>

Answer 26

<ol> <li>Sexuell stimulering — leder till signalering från cerebral cortex → hypothalamus → ryggmärgen → autonoma nerver i penis</li> <li>Frisättning av kvävemonoxid — i sinusoida lumen i corpora cavernosum från nervus pudentalis — som förgrenat sig i nervus dorsalis penis — kvävemonoxid är en mycket liten molekyl som lätt tar sig igenm kärlväggen och ut i vävnaden runtom</li> <li>Kvävemonoxid stimulerar enzymet guanylatcylas — i glatta muskelceller som då aktiveras — enzymet konverterar GTP → cGMP och på så sätt erhålles avslappning av glatta muskelceller</li> <li>Enzymet fosfodiesteras (PDE) inhiberar guanylatcyklas → ingen erektion — PDE kan i sin tur inhiberas av slidenafil (aktiva substansen i viagra)</li></ol>

Question 27

<p>Hur är glans penis uppbyggd?</p>

Answer 27

<p>Är den mest distala delen av penis och är en expanderande ände av corpus spongiosum som formerar sig över de rundade ändarna av corpora cavernosa</p>

<p>Här finns urinrörsöppningen</p>

<p>Normalt täcks glans penis delvis eller helt av förhuden men kan dras tillbaka manuellt eller genom kontraktion av glatt muskulatur i förhuden vid erektion</p>

<p>Glans penis innehåller en mängd sensoriska nerver som stimuleras vid beröring och spelar en stor roll för den sexuella upphetsningen hos en man — glans penis är den utformningsmässigt direkta motsvarighet till kvinnans klitoris</p>

Question 28

<p>Vad är spermier och var produceras dem?</p>

Answer 28

<p>Spermie eller spermatozo är den manliga könscellen (sädescellen) och har alltså haploid kromosomuppsättning</p>

<p>Spermierna utvecklas som sagt i seminifera tubuli där runda celler som kallas spermatogonier delar sig och mognar till färdiga spermier</p>

Question 29

<p>Vad är seminifera tubuli?</p>

Answer 29

<p>Sädeskanaler som finns i testis lober där spermatogenesen sker — specifika platser för meios</p>

<p>Kanalerna eller tubuli utgörs av epitel med två typer av celler:</p>

<ol> <li>Sertoliceller — pyramidala stödceller</li> <li>Spermatogeniska celler — spermiebildande celler</li></ol>

<ul> <li>Stamceller — spermatogoniala celler <ul> <li>Typ A (dark) — rservstamceller</li> <li>Typ A (pale) — genomgår mitos vilket producerar typ B</li> <li>Typ B — mognar till spermatocyter</li> </ul> </li> <li>Spermatocyter <ul> <li>Primära spermatocyter ← har genomgått meios I — bildar sedan sekundära</li> <li>Sekundära spermatocyter ← har genomgått meios II — bildar sedan spermatider</li> </ul> </li> <li>Spermatider — tidiga och sena</li></ul>

<p>Epitelet begränsas av ett basalmembran, kollagenfibrer med fibroblaster samt peritubulära myoida celler — glattmuskelcell-liknande som genom kontraktion av sina kontraktila enheter bidrar till att transportera spermier genom tubulis</p>

<p>Mellan seminifera tubuli hittar man lucker bindväv, blodkärl, lymfkärl, makrofager och leydigceller som producerar det androgena hormonet teststeron</p>

Question 30

<p>Vad är sertoliceller och hur är de uppbyggda?</p>

Answer 30

<p>Pelarformade/pyramidala stödceller åt spermatogener och deriverande celler i spermatogenesen</p>

<p>Under puberteten stiger nivåerna av follikelstimulerande hormon (FSH) som produceras i adenohypofysen → aktiverar sertolicellerna → aktiverar spermatogenesen</p>

<p>Mellan sertolicellerna finns täta cellförbindelser — tight juctions, adherens junctions och gap junctions — som ger strukturellt skydd och stöd (barriärfunktion) → ger upphov till blod-testis-barriären → skyddad miljö för spermatogenesen</p>

<p>Sertolicellerna sträcker sig ända in i lumen på seminifera tubuli och håller sena spermatiderna på plats med svansarna utåt medan övriga celler i spermatogenesens olika mognadsfaser är insprängda mellan sertolicellerna</p>

Question 31

<p>Vilka funktioner har sertoliceller?</p>

Answer 31

<p>Pelarformade/pyramidala stödceller åt spermatogener och deriverande celler i spermatogenesen</p>

<p>Blod-testis-barriären</p>

<p>Sertolicellerna aktiverar spermatogenesen när de aktiveras av FSH</p>

<p>Producerar androgen-bindning protein (ABP) som binder specifikt till bl.a. testeron och dihydroteststeron → dessa hormoner förekommer i hög koncentration i lumen på seminifera tubuli → hög koncentration av dessa hormon främjar spermatogenesen</p>

<p>Producerar FSH-reglerande inhibin och activin</p>

<p>Producerar näringsämnen och protein- och jonrik vätska som främjar spermatogenesen</p>

<p>Har fagocytisk aktivitet av spermatogena celler — varav mer än hälften genomgår apoptos innan mognad</p>

<p>Reglerar spermiationen — i slutet av spermatogenesen då sena spermatider släpps fria från deras apikala yta och hamnar i seminifera tubulis lumen → transporteras vidare</p>

Question 32

<p>Vad sker när FSH aktiverar sertolicellerna och hur regleras hormonet?</p>

Answer 32

<p>Sertolicellerna producerar androgen-bindning protein (ABP) som binder specifikt till bl.a. testeron och dihydroteststeron → dessa hormoner förekommer i hög koncentration i lumen på seminifera tubuli → hög koncentration av dessa hormon främjar spermatogenesen</p>

<p>FSH → sertoliceller aktiveras → produktion av ABP → aktivering av spermatogenesen</p>

<p>Sertolicellerna producerar även inhibin som hämmar produktionen av FSH i adenohypofysen → spermieproduktionen regleras genom negativ feedback</p>

<p>Sertolicellerna producerar även acticin som istället stimulerar produktion av FSH</p>

Question 33

<p>Vad är leydigceller och vilken funktion har dem?</p>

Answer 33

<p>Androgenproducerande celler → testosteron</p>

<p>LH produceras i hypofysen och stimulerar leydigceller att producera androgener</p>

<p>Testosteron konverteras till dihydrotestosteron i prostatan</p>

Question 34

<p>Vad är spermatogena celler hur går spermatogenesen till?</p>

Answer 34

<p>Spermiebildande celler</p>

<p>Spermatogenesen är den process där spermatogoniala stamceller mognar till mogna spermier — spermatozoer</p>

<p>Processen börjar strax innan puberteten till följd av förhöjda nivåer av gonadtropiner — peptidhormoner som stimulerar könskörtelfunktionen t.ex. FSH</p>

<p>Kan delas in i 3-4 faser</p>

<ol> <li>Spermatogonial fas— odifferentierade spermatoginer som fifferentieras till tre typer</li> <li>Spermatocytisk fas— typ B spermatogonier → mitos → primära spermatocyter → meios I → sekundära spermatocyter → meios II → tidig spermatid</li> <li>Spermatidfas— tidig spermatid mognar till sen spermatid</li> <li>Spermiationen— spermierna frisätts i seminifera tubulis lumen för vidare transport</li></ol>

Question 35

<p>Hur går spermatogonial fasen till?</p>

Answer 35

<p>Typ A dark (Ad)</p>

<ul> <li>Reserv stamceller</li> <li>Har äggformad cellkärna med starkt basofil kromatin i kärnan</li> <li>Utgör stamcellerna i det seminifera epitelet</li> <li>Delar sig i oregelbundna intervaller för att antingen ge upphov till ett par Ad (reserv-stamceller) eller ett par typ Ap</li></ul>

<p>Typ A pale (Ap)</p>

<ul> <li>Har äggformad cellkräna med svagt infärgad kromatin i kärnan</li> <li>Är till skillnad mot reserv-stamcellerna engagerade i differentieringsprocessen som producerar mogna spermier</li> <li>Genomgår succesiva mitotiska delningar för att öka sitt antal → kallas för förnyande stamceller</li> <li>Efter ett flertal mitotiska delningar så differentieras en typ Ap spermatogonie till en typ B spermatogonie</li></ul>

<p>Typ B</p>

<ul> <li>Har generellt sfärisk cellkärna med kromatin som är kondenserat i stora klumpar längs kärnmembranet runt en centrerad nukleol</li></ul>

Question 36

<p>Hur går Spermatocytiska fasen till?</p>

Answer 36

<p>Typ B spermatogonier producerar (mitos) primära spermatocyter — snabbt efter replikerar de primära spermatocyterna sitt DNA och startar meios I</p>

<p>Dessa bildar sekundära spermatocyter som är haploida vilket sedan genomgår meios II — eftersom ingen DNA-replikation föregår detta steg kommer de tidiga spermatiderna som härmed bildas ha haploid kromosomuppsättning men där vardera kromosom dessutom utgörs av en ensam kromatid — jämfört med två systerkromatider</p>

Question 37

<p>Hur går spermatid fasen till?</p>

Answer 37

<p>Processen där tidiga spermatider mognar till sena spermatider (spermatozoa) innebär en omfattande cellremodellering som kan delas in i 4 faser</p>

<p>Kortfattat leder faserna till utvecklandet av glagellum, acrosomen och kärnkondensation</p>

<ol> <li>Glogi fas— spermatiden som tidigare varit radielt symmetrisk börjar utveckla polaritet genom att huvudet bildas i ena änden och golgi apparaten producera enzymer som kommer att utgöra acrosomen — dessa hamnar i den acrosomala vesikeln — centriolen organiserar sig på så sätt att flagellen senare ska kunna bildas</li> <li>Cap fas— den acrosomala vesikeln sprider ut sig över hela anterior halvan av cellkärnan — strukturen kallas "the acrosomal cap" — cellkränans innehåll kondenserar och packas tätt</li> <li>Acrosom fas — spermatiden reorienterar sig så att huvudet blir djupt inbäddat i sertolicellen med huvudet riktat mot basal lamina — svansen (flagellen) utvecklas i riktning mot lumen</li> <li>Mognads fas — den överflödiga cutoplasman fagocyteras av omkringliggande sertoliceller</li></ol>

<p>Samtliga faser sker medan spermatiderna är fysiskt förankrade i sertolicellernas plasmamembran genom specialiserade förbindelser</p>

Question 38

<p>Hur är spermier uppbyggda?</p>

Answer 38

<p>Huvud —kärnamed kromoserns tätt packade +akrosomsom utvecklas från golgiapparaten och innehåller nedbrytande enzym som spermien behöver vid kollision med ägcell för att underlätta fusion</p>

<p>Mellanstycke — rik på mitokondrier som producerar ATP för att ge spermien energin som krävs för att ta sig fram</p>

<p>Svans — flagell som roterar som en propeller</p>

Question 39

<p>Hur går spermiationen till?</p>

Answer 39

<p>Sertolicellerna reglerar när spermierna frisätts i seminifera tubulis lumen för vidare transport</p>

Question 40

<p>Hur transporteras spermier från testis till rete testis?</p>

Answer 40

<p>De cylindriska sertolicellerna markerar övergången från det seminifera epitelet (seminifera tubuli) övergår till epitelet i tubulus rectus — som även fortsätter i rete testis — vilket utgörs av kubiska sertoliceller med mikrovillistrukturer på apikalytan</p>

<p>Mikrovillistrukturerna på det kubiska epitelet är till för att hjälpa spermierna att ta sig fram den långa transportsträcka som väntar</p>

Question 41

<p>Hur färdas spermien från seminifera tubuli och ut?</p>

Answer 41

<ol> <li>Mogna spermatozoer frisätts i semnifera tubuli</li> <li>Tuuli recti — enskiktat kubiskt epitel</li> <li>Rete testis — enskiktat kubiskt epitel</li> <li>Ductuli efferentes — enskiktat kubiskt epitel och flerradigt cylindriskt epitel med huvudceller med kinocilier</li> <li>Epididymis — flerradigt cylinderepitel med huvud- och basalceller med stereocilier och intraepiteliala lymfocyter</li> <li>Funiculus spermaticus — i ductus deferens med flerradigt cylinderepitel omgivet av muskellager</li></ol>