Kunskapsintensivt arbete (F2 och Alvesson) Flashcards
Vilka är de två stora grupperna av kunskapsföretag och vad kännetecknar dem?
Professionella serviceföretag (enligt Alvesson) tjänsteföretag (enligt Maria)
- ex. advokatbyråer, datakonsultföretag, investmentbanker
- de flesta anställda samspelar direkt med marknaden.
- markandsföring, produktion och utveckling utförs ofta av samma människor
- erbjuder en immateriell produkt kodad med komplex kunskap som skräddarsys efter klientens behov.
FoU-företag
- forskningsbaserade företag såsom läkemedelsföretag
- framställer typiskt en produkt eller tjänst, kontakten med marknaden sker via marknadsavdelning.
Vilka egenskaper kännetecknar ett kunskapsföretag?
- Kunskapsbas - Hög utbildningsnivå
- Autonomi - Låg grad av styrning
- Organisationsform - Flexibelt
- Omfattande kommunikation - Kräver samordning
- Klientrelationer - Nära och förtroendebaserade kundrelationer
- Kvalitetsbedömning - Subjektivt och svårt
- Asymmetriska maktrelationer - Hög grad av specialisering
(KF kännetecken)
1. Kunskapsbas - Hög utbildningsnivå
De som arbetar på företaget är ofta högutbildade och har en hög kunskapsnivå inom området. Detta leder till att kunskapsarbetet (analys, utövande av omdöme och problemlösning) utförs av majoriteten av personalen istället för att centraliseras till en elit som utformar system och procedurer som andra får följa.
(KF kännetecken)
2. Autonomi - Låg grad av styrning
- Kunskapsarbetaren är den som är bäst lämpad att lösa problemet då den besitter de nödvändiga kunskaperna och har därmed en stor egen bestämmande rätt.
- Löser upp hierarkiska strukturen då operationell auktoritet kan sakna koppling till den hierarkiska positionen.
- Ledningen måste förlita sig på den anställdes omdöme
➡ Den höga graden autonomi kan innebära otydlighet, flexibilitet och brist på stöd vilket i sin tur kan leda till stress/ för hög arbetsbelastning
(KF kännetecken)
3. Organisationsform - Flexibelt
- Platta, innovativa och ad-hoc artade strukturer
- Självmotiverade och högt kvalificerade individer samt hög grad av klientanpassning kräver andra ledningsprinciper. Standardisering, rutinisering och övervakning är mindre framträdande.
➡Ledningen kan behöva tänka om kring kommunikation och kunskapsöverföring. Företagskultur blir viktigare för att säkerställa att alla anställda agerar i enlighet med företagets principer (iom mer autonomi)
(KF kännetecken)
4. Omfattande kommunikation - Kräver samordning
- Vem ska kunna vad inom företaget? Finns en risk för dubbelarbete - att alla jobbar på att lösa samma problem.
- Är det samma person som säljer in och utför arbetet?
- De unika, komplexa och tvetydiga arbetsuppgifterna kräver omfattande samordning.
- Vem behöver veta vad? Det kan uppstå överflöd i kommunikation om folk får information som inte är nödvändig i deras arbete och behöver lägga onödig tid på att ta till sig av den istället för att göra sitt jobb
- Gäller både intern och extern kommunikation
- Krävs kommunikation mellan kunskapsarbetaren och klienten.
(KF kännetecken)
5. Klientrelationer - Nära och förtroendebaserade kundrelationer
- Gäller främst professionella tjänsteföretag som har mer direkt kontakt med kunderna (t.ex IT-konsult)
- Arbetet kräver social kompetens, förståelse för olika roller, synsätt, behov, problem/lösningar osv.
- Det finns en hög grad av kundlojalitet. Om arbetaren t.ex. konsulten byter jobb följer kunden gärna med.
- Kräver flexibilitet för att göra kunden nöjd.
(KF kännetecken)
6. Kvalitetsbedömning - Subjektivt och svårt
- Det kan vara svårt med problemdefinition då kunden kanske inte är tillräckligt insatt för att veta vad denne vill ha
- Svårt att förutse resultatet (tänk t.ex. läkemedelsframtagning)
- Ofta förändringar längs vägen, kontinuerliga möten.
- Hur utvärderas enskilda individers arbete?
- Hur utvärderas utfört arbete av kunden?
(KF kännetecken)
7. Asymmetriska maktrelationer - Hög grad av specialisering
- Kunskapsarbetaren är ofta experten och kan kanske mer än kunden
- I vissa fall är klienten dock väl insatt och veta hur konsulten bör utnyttjas.
- Klienten har ofta ett ekonomiskt övertag då denne avgör hur mycket den är beredd att betala för en tjänst.
- Olika maktasymmetrier kan alltså råda i olika slags kunskapsarbetsrelationer.
- Gäller främst professionella tjänsteföretag
➡ Brist på kunskap/förståelse hos kunden kan leda till att kunden förväntar sig något som inte är möjligt eller något som är för kostsamt och sen blir missnöjd i slutändan
➡ Brist på kunskap hos säljare/chefer ge kunden falska förhoppningar vilket kan leda till att företaget tjänar mindre pengar i slutändan.
Vad är ett kunskapsföretag?
“En organisation som bjuder ut på marknaden en ganska sofistikerad kunskap eller produkter som baseras på sådan kunskap. Produkterna kan vara planer, prototyper, blåkopior, eller masstillverkade produkter där FoU-kostnaderna är större än tillverkningskostnaderna. Kärnverksamheten i ett sådant företag bygger på de intellektuella färdigheterna hos den mycket stora andel av arbetsstyrkan som sysslar med utveckling och ofta också med försäljning av produkter och servicearbete.”
(Alvesson)
- Det kunskapsintensiva arbetet ska utgöra an stor del av och vara av betydelse för företaget, annars talar man snarare om kunskapsintensiva enheter
Varför kan begreppet “kunskapsföretag” vara problematiskt?
“Kunskapsintensivt arbete” är ett vagt begrepp.
Alla kunskapsföretag stämmer inte in på varenda ett av Alvessons sju kännetecken och det finns företag som har vissa av egenskaperna men ändå inte är kunskapsföretag. Distinktionen är därmed svår.
Finns det något mer? texten är lite otydlig tycker jag..
