Kronisk venös insufficiens

Question 1

Vad är kronisk venös insufficiens?

Obs. Detta sa de inte i föreläsningen riktigt, så tagit svaret från netdoktor.se…..

Answer 1

Det är permanent svikt i venerna i benen.

Det karaktäriseras av åderbråck, svullnad, hudförändringar och ev sår.

Question 2

Det är oftast det ytliga vensystemet i benen som drabbas av insufficiens. Vilka två stora vener ingår i det ytliga?

Answer 2

V. saphena magna och parva

Question 3

Finns det många venklaffar i det ytliga vensystemet?

Answer 3

Ja!

V. saphena magna - 7-15 st
V. saphena parva - ca 8 st

Jämfört med

Underbenet - 7-15 st
V. poplitea - 1-3 st
V. femoralis - 1-6 st
V. iliaca externa/communis - 1 st
V. cava - 0 st

Question 4

Vad kallas de kärl som utgör kommunikationen mellan det djupa och ytliga vensystemet?

Answer 4

Perforanter

Question 5

Vad gäller ventömningens fysiologi, nämn några saker som påverkar blodflödet framåt i venerna!

Answer 5

• Vis-a-tergo (kvarvarande artärtryck i venerna)
• Vis-a-fronte (suget som skapas av hjärtat och lungorna)
• Muskelpumpar (särskilt i vaderna)
• Fotpump (komprimerar venplexa när man går)
• Ventonus (muskulärt)
• Gravitationen

Question 6

Vad är själva mekanismen bakom venös insufficiens?

Answer 6

Att klaffarna inte fungerar som de ska.

Om muskelpumpen ska fungera krävs det fungerande klaffar. Vid
- Klaffinsufficiens (svaga klaffar) och/eller
- Svaghet i venvägg
så kommer klaffarna ha svårt att hålla kvar blodet, och man får ett bakflöde.

Question 7

Venös insufficiens kan klassificeras som primär eller sekundär venös insufficiens, samt som ytlig (saphenae) eller djup.

I kliniska världen använder man även C-delen av CEAP-klassifikationen. Vad står de olika C-graderna för?

Answer 7

C0 - inga tecken till venös sjukdom.

C1 - Telangiectasier/spider veins

C2 - Varicer (åderbråck)

C3 - Venöst ödem

C4 - Venösa hudförändringar

C5 - Läkta venösa sår

C6 - Öppna venösa sår

Question 8

Venös insufficiens är väldigt vanligt. Någonstans mellan 30-50% har något fynd/symtom av det. Men hur många får venöst bensår?

Answer 8

1%.

Question 9

Nämn några riskfaktorer för venös insufficiens!

Answer 9

• Ålder
• Hereditet
• Obesitas
• Stående yrke
• Kön? Kvinnor mer drabbade?
• Bristande fysisk aktivitet?
• Rökning?
• Etnicitet?

Question 10

Hur utreder man kronisk venös insufficiens?

Answer 10

• Anamnes
• Klinisk presentation (C-graderingen antar jag)
• Penndoppler

INFÖR ÅTGÄRD:

• Duplex
• Flebografi (särskilt vid djup insufficiens)

Question 11

Vad är det man gör när man utreder med penndoppler?

Answer 11

1. Man sätter penndopplern vid venen.
2. Man komprimerar vaden.
3. Man hör att blodet flödar uppåt i venen.
4. Man släpper trycket på vaden –> hör man då ett bakflöde så vet man att klaffarna inte klarar att hålla kvar blodet –> venös insufficiens.

Question 12

Vad är det man gör när man undersöker med duplex?

Answer 12

Samma sak som med penndoppler –> ser ifall det blir något bakflöde. (rött/blått på ultraljud alltså)

Question 13

Okej, du har nu en patient med svullnad, synliga varicer, smärta/klåda etc. En typisk venös insufficiens alltså.

Vad är det första du testar som behandling (icke-invasivt)?

Answer 13

Stödstrumpor!

Det förhindrar ödem och kapillärt läckage av blodets beståndsdelar till vävnad, samt understödjer muskelpumpen.

Det fungerar dock inte för alla.

Question 14

Du har testat stödstrumpor och det fungerade inte. Patienter med minst C4 kan nu behandlas med kirurgi. Vilka kirurgiska behandlingar finns det?

Answer 14

YTLIG VENÖS INSUFFICIENS

• HUB + stripping v. saphena magna +/- lokala flebotomier
• HUB + resektion v. saphena parva +/- lokala flebotomier
• Perforantligatur
• Endovenös teknik (laser, radiofrekvens (RF), sklerosering)

DJUP VENÖS INSUFFICIENS

• klaffplastik
• v. saphena magna/parva-resektion. Vid kombinerad djup och ytlig insufficiens.

KOMBINERAD ARTERIOVENÖS DYSFUNKTION
- Arteriell rekonstruktion +/- åderbråckkirurgi eller kompressionsbehandling