Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Klinisk medicin II > Klinfys EKG > Flashcards

Klinfys EKG Flashcards

1
Q

Inferiora avledningar EKG

A

II, aVF, III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Septala avledningar EKG

A

V1-V2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Anteriora avledningar EKG

A

V3-V4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Laterala avledningar EKG

A

V5-V6 (ev. V4)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Tolkning rytm

A

Regelbunden – oregelbunden

Frekvens: Tachycardi (>100), Bradycardi (<50)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tolkning El-axel

A

Norm -30 -> 90. Hö-ställd: >+90, Vä-ställd < -30

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Tolkning P-våg

A

Amplitud (patol om > 3 mm), Duration (patol om
>0,12 s). Finns alltid P-vågor? Flera P-vågor än
QRS-komplex?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Tolkning PQ-tid

A

PQ-tid normalt 0,12 – 0,22 s (Preexcitation /

blockeringar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Tolkning QRS

A

Amplitud (Hypertrofi), Duration (Skänkelblock)
(normalt 0,06 – 0,11 s), Normal R-vågsprogression i
prekordiella avl?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Tolkning Q-våg

A

Normal – Patol (> 25% av R och > 0,03 s))

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Tolkning ST-sträcka

A

Sänkning (<0,5 mm)
höjning < 1 mm inom normalvariationen.
(V2-V3: 2 mm hos män och 1,5 mm hos kvinnor)
Utseende?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tolkning T-våg

A

Utseende. Normalt positiv I, II, V3-V6

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tolkning QT-tid

A

QTc = QT x √(HR/60). Patol om > 0,45 s (män),

>0,47 s (kvinnor). Arytmirisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Bästa avledningen för att se sinusrytm

A

Avledning II

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Normal P-våg

A 
• En p-våg före varje QRS-komplex
• Positiv i avledning II
(vanligtvis även avl. I, aVF, V3 – V6)
• Normal bredd < 0.12sek
• Normal amplitud < 2.5-3 mm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

P-pulmonale

A

Avvikande.
Hög spetsig P-våg i avl. II och V1
Höger förmak belastat/förstorat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

P-mitrale

A

Avvikande.
Bred difasisk P-våg i avl. II (>0,12s).
Vänster förmak belastat/förstorat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Fladdervågor

A

Avvikande P-våg.

Frekvens från 250 - 350 per minut

19
Q

Flimmervågor

A

Avvikande P-våg

Frekvens > 350 per minut

20
Q

Retrograd P-våg

A

Negativ P-våg i avl. II

- från AV-systemet eller ektopiskt i förmaken

21
Q

Sinusarrest

A
  • En P-våg saknas på förväntad plats

- Nästa P-våg kommer utan regelbundenhet

22
Q

Sino-atrialt block (SA-block)

A
  • P-våg saknas på förväntad plats

- Nästa P-våg följer grundrytmens PP-intervall

23
Q

Preexcitation (Wolff-Parkinson-White (WPW) syndrome)

A

En extra retledningsbana existerar där pulsen kan “smita förbi” fördröjningen i AV-noden. PQ-tid förkortas och ibland ses deltavåg.

24
Q

AV-block I

A

• Ökad fördröjning i AV-noden
• PQ-tiden > 0,22s
Normalfynd nattetid.

25
Q

AV-block II Mobitz typ 1 (Wenckebachs)

A
  1. Successiv förlängning av PQ-tiden
  2. Bortfall av QRS-komplex
    Normalfynd nattetid.
26
Q

AV-block II Mobitz typ 2

A
  1. Konstant PQ-tid

2. Bortfall av QRS-komplex

27
Q

AV-block III

A
  1. Ingen relation mellan P-vågor och QRS-komplex
  2. Ersättningsrytm
    - Nodal 40-50 slag/min
    - Ventrikulär 30-40 slag/min
28
Q

Hur bestämmer man elaxel?

A
  • Avledning där Q+R+S är mest positiv

* 90o från isoelektrisk avledning (R+S=0)

29
Q

Frisk Q-våg

A 
• Depolarisation av septum
• Normalt i vänstersidiga avledningar – aVL, I, V5-V6 - samt i III
- små och smala
• QS-komplex får finnas i V1
• Annars tecken på genomgången infarkt
30
Q

Patologisk Q-våg

A
  1. ≥ 0,03s
  2. ≥ 25% av R
  3. ≥ 2 angränsande avledningar
  4. Q-våg i V2 eller V3
31
Q

Normallängd QRS-komplex

A

< 0,12s

32
Q

Orsaker förlängt QRS-komplex

A
  • Grenblock
  • Ventrikulärt slag
  • Preexcitation
33
Q

Vad talar höga amplituder på QRS-komplex för? Var?

A

Hypertrofi

  • Höger kammare: V1-V3
  • Vänster kammare V4-V6
34
Q

Vad talar låga amplituder på QRS-komplex för? Varför?

A

Isolering

  • Fetma
  • KOL
  • Perikardvätska
35
Q

Egenskaper högersidigt skänkelblock (RBBB)

A
  1. QRS-duration > 0,12s
  2. M-format komplex i högersidiga
    avledningar = rSR´(V1-V2)
  3. Bred S våg i vänstersidiga avledningar
    (V5-V6, I, aVL)
  4. Diskordanta T-vågor på högersidan

Tänk M som i Moderaterna, högerparti.

36
Q

Egenskaper vänstersidigt skänkelblock (LBBB)

A

• QRS-duration > 0,12s
• M-format komplex eller bred och klumpig
R våg i vänstersidiga avledningar (V5-V6)
• Bred S våg i högersidiga avledningar
(V1-V3)
• Diskordanta T-vågor på vänstersidan

Tänk V som i Vänsterpartiet. Ser mer ut som ett V än ett M.

37
Q

Hur ser man vänsterkammarhypertrofi?

A

Sokolov-Lyon-formel
• Enkel
• Låg specificitet
• R i V5 + S i V1

Om det är >38 mm.

38
Q

Hur ser man högerkammarhypertrofi?

A
  1. Höga R-vågor till höger och djupa S-vågor till vänster
    R > S i V1
  2. Högerställd elaxel > 90o
  3. Förlängt VAT i V1 ≥ 0,035 s
  4. ST-T förändringar i högersidiga avledningar
39
Q

ST-höjning orsaker och gränser

A 
• Total ischemi på grund av utebliven blodförsörjning i hjärtmuskeln
- tex vid akut hjärtinfarkt
• STEMI
- Tombstone-utseende
• Mäts i J-punkten

Patologisk om:
• ≥ 2 mm höjning i V2 – V3 hos män
• ≥ 1,5 mm höjning i V2 – V3 hos kvinnor
• ≥ 1 mm höjning i övriga avledningar

St-höjning säger vart ischemin sitter till skillnad från ST-sänkningar (ofta över flera avledningar).

40
Q

Vad ser man vid en perimyocardit?

A

Generella ST-höjningar
Hjärtskademarkörer avgör myocardit-inslag
EKG-diagnos:
1. Utbredd, uppåt konkav ST-höjning i de flesta avledningar
- Inget tombstone utseende, låg ST/T-kvot
2. Utbredd, ospecifik T-vågsnegativisering
3. Sänkt PQ-sträcka
4. Inga patologiska Q-vågor

41
Q

ST-sänkning orsaker och gränser

A

• Ischemi på grund av försämrad blodförsörjning i hjärtmuskeln
- tex vid coronarinsufficiens (kranskärlssjukdom)
• NSTEMI om myocardskada (troponinsläpp)
• Mäts i J+60ms alternativt J-punkten

Patologiskt om:
J+60:
• ≥ 0,5 mm sänkning i minst 2 angränsande avledningar
J-punkt:
• ≥ 0,5 mm sänkning i V2-V3
• ≥ 1,0 mm sänkning i övriga avledningar
Arbete:
• ≥ 1 mm sänkning (V5, V6)
• ≥ 1,5 mm sänkning (aVF, III)
42
Q

Normal T-våg

A
  • Normalt konkordant med QRS-komplexet
  • T bör vara minst 10% av R
  • T bör vara positiv i V2-V6 och i aVL om R > 5mm
43
Q

Avvikande T-vågor

A 
Avvikande T-vågor
• Generellt negativa
• Bifasiska
• Höga och spetsiga – hyperkalemi
• Flacka – hypokalemi

NSTEMI
• T-vågsnegativisering ≥ 1mm i minst två angränsande avledningar

44
Q

Normalt QT-intervall

A
  • Från start av QRS till slut av T – mät det längsta!
  • Bör sluta innan RR/2

Gränsvärden
0,45s hos män
0,47s hos kvinnor

Klinisk medicin II (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions