Anatomi integrering III Flashcards
1
Q
Diaphragma
A
Mellangärde. Kupolformad muskulös skiljevägg mellan bröst- och bukhåla. Nn. phrenici.
2
Q
Centrum tendineum diaphragmatis
A
Förening av muskulatur som ger upphov till en central senplatta.
3
Q
Foramen (haitus) venae cavae
A
Genomgång för v. cava inferior i centrum tendineum.
4
Q
Pars costalis
A
Del av mellangärdet som har ursprung på sjunde-tolfte revbensbrosken.
5
Q
Pars sternalis
A
Del av mellangärdet som har ursprung på processus xiphoideus.
6
Q
Pars lumbalis
A
Medial del som har ursprung på ländkotornas kroppar, mellankotskivor och valvformade senhinnor.
7
Q
Crus sinistrum diaphragmatis
A
Vänster skänkel av pars lumbalis.
8
Q
Crus dextrum diaphragmatis
A
Höger skänkel av pars lumbalis.
9
Q
Hiatus oesphageus
A
Genomgång för matstrupe och nn. vagi.
10
Q
Hiatus aorticus
A
Genomgång för aorta och ductus thoracicus mellan höger och vänster skänkel i pars lumbalis.
11
Q
a. epigastrica superior
A
Direkt fortsättning av a. thoracica interna i bukhålan, omedelbart efter passagen mellan partes sternalis et costalis diaphragmatis (Larreys spalt = trigonum sternocostale).
12
Q
a. epigastrica inferior
A
Artär som avgår dorsalt om ljumskbandet, och stiger uppåt till insidan av m. rectus abdominis. Ger upphov till plica umbilicalis lateralis. Anastomoserar med a. epigastrica superior.
13
Q
Camper’s fascia (panniculus adiposus abdominis)
A
Fettskiktet i bukväggens underhud.
14
Q
Scarpa’s fascia (stratum membranosum telae subcutaneae abdominis)
A
Skikt av bindvävsfibrer från stratum fibrosum djupt om fettvävnaden. Variation i täthet och förlopp gör huden mer eller mindre förskjutbar mot underlaget.
15
Q
m. rectus abdominis
A
nn. intercostales T7-T11, n. subcostalis T12
16
Q
vagina m. recti abdominis (rektusskida)
A
Hölje som omger m. rectus abdominis och som är bildat av de platta bukmusklernas aponeuroser.
17
Q
linea alba
A
“Vita linjen”. Bandliknande sammanflätningslinje av vänster och höger bukmuskelaponeuros, mellan processus xiphoideus och symfysen.
18
Q
linea arcuata (semicirculais) vaginae m. recti abdominis
A
Kaudal ända av rektusskidans bakre blad.
19
Q
linea seminlunaris vaginae m. recti abdominis
A
Bågformad muskel-sengräns i m. transversus abdominis.
20
Q
m. obliquus externus abdominis et aponeurosis
A
nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12
21
Q
m. obliquss internus abdominis et aponeurosis
A
nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12, n. iliohypogastricus L1 och n. ilioinguinalis L1
22
Q
m. transversus abdominins
A
nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12, n. iliohypogastricus L1 och n. ilioinguinalis L1
23
Q
fascia transversalis
A
De platta bukmusklernas fasciebeklädnad.
24
Q
Ligamentum inguinale
A
Ljumskband. Under ända av aponeuros tillhörande m. obliquus externus abdominis, sträcker sig från spina iliaca anterior superior till tuberculum pubicum.
25
spina iliaca anterior superior
Bentagg på ala ossis ilii. Främre, övre. Den man känner på höften.
26
tuberculum pubicum
Knöl lateralt om symfysen, slutet av pecten ossis pubis.
27
plica umblicale mediana
Veck som sträcker sig från apex vesicae till naveln. Innehåller rest från urachus.
28
plica umbilicalis medialis
Veck, som överensstämmer med den oblitererade a. umbilicalis, i främre bukväggen mellan plica umbilicalis mediana (oblitererad urachus) och plica umbilicalis lateralis (a. epigastrica inferior).
29
plica umbilicalis lateralis
;plica epigastrica. Lateralt bukhinneveck förorsakat av a. epigastrica inferior.
30
Inguinaltriangeln (Hesselbach´s triangle)
Triangelformat område mellan laterala kanten av m. rectus abdominis, lig. inguinale och plica umbilicalis lateralis (a. epigastrica inferior).
31
canalis inguinalis
Ljumskkanal. Väggar: ljumskbank, externusaponeuros, fascia transversalis med förstärkningar, mm. obliquus internus et transversus abdominis. Kanalen innehåller funiculus spermaticus, respektive lig. teres uteri.
32
funiculus spermaticus
Sädessträng, bestående av sädesledare, åtföljande kärl, nerver och bindväv samt höljen.
33
fascia spermatica externa
Yttre fascia som omsluter tesikel, bitestikel och sädesledare, och som är en fortsättning av bukväggens ytliga fascia och aponeuros tillhörande m. obliquus externus abdominis.
34
m. cremaster
Testikelhöjare, huvudsakligen utgående från m. obliquus internus abdominis.
35
Canalis femoralis; a.v. iliaca externa
Yttre tarmbensartär. Andra avgående artär från a. iliaca communis, som övergår i a. femoralis.
36
Canalis femoralis; a.v. femoralis
Lårbensartär. Sträckning: från lig. inguinale fram till a. poplitea.
37
Peritoneum
Bukhinna
38
pars parietalis (peritoneum)
Bukväggens peritonealbeklädnad.
39
pars visceralis (peritoneum)
Bukorganens peritonealbeklädnad.
40
Omentum majus
Större bukhinnenät som förklädesartat hänger ned från curvatura major ventriculi, framför tunntarmsslyngorna. Det är sammanväxt med colon transversum och mesocolon.
41
Lig. gastrocolicum
Avsnitt av omentum majus mellan curvatura major ventriculi och taenia omentalis på colon transversum.
42
Omentum minus
Mindre bukhinnenät peritonealskiva i huvudsak utspänd mellan magsäck och lever. Från den kan fem enheter urskiljas.
43
Lig. hepatoduodenale
Förbindelse mellan lever och duodenum. Bandet innehåller a. hepatica propria, ductus choledochus och v. portae.
44
Lig. hepatogastricum
Förbindelse mellan levern och curvatura minor ventriculi.
45
Bursa omentalis
Peritonealrummets största recess, belägen bakom magsäcken och omentum minus.
46
Foramen epiploicum (f. omentalis, f. of Winslow)
Tillträde till vestibulum bursae omentalis, bakom lig. hepatoduodenale.
47
Mesocolon
Kärl- och nervförande bukhinneveck som fäster och försörjer colon.
48
Gaster (ventriculus)
Magsäck, sträcker sig från nedersta delen av oesophagus fram till pylorus.
49
Cardia (gaster)
Område närmast matstrupens mynning.
50
Fundus (gaster)
Magsäckens övre kupolformade del, belägen djupt om diaphragma.
51
Corpus (gaster)
Magsäckskroppen, upptill begränsad av cardia och fundus, och nedtill av pars pylorica.
52
Curvature major (gaster)
Magsäckens större krökning, vänstra nedåtriktade kontur
53
Curvature minor (gaster)
Magsäckens mindre krökning, högra uppåtriktade kontur.
54
Pylorus (gaster)
Nedre magmunnen, förstärkt av cirkulära muskelskikt.
55
Antrum pyloricum
Förgården. Första delen av pars pylorica, som genom en peristaltisk våg helt kan stängas av gentemot resten av magsäckshåligheten.
56
Canalis pyloricus
Undre, ca 20-30 mm långt slutavsnitt.
57
m. sphincter pylori
Förtjockat cirkulärt muskelskikt vid pylorus.
58
Hepar
Lever, belägen på höger sida i bukens övre del, i regio hypocondriaca. Undre kanten sträcker sig från vänstersidan nedåt mot högersidan genom regio epigastrica. Hos friska individer ligger kanten inte under revbensbågen. Den är förskjutbar vid andning och därför palpabel.
59
Lobus dx. (hepar)
Höger leverlob. Del av levern belägen på höger sida om fästet till lig. falciforme på mellangärdet.
60
Lobus sin. (hepar)
Del av levern belägen på vänster sida om fästet till lig. falciforme på mellangärdet.
61
Lobus caudatus (hepar)
Leverns svanslob, belägen mellan v. cava inferior, porta hepatis och lig. venosum.
62
Lobus quadratus (hepar)
Leverns fyrkantiga lob, belägen mellan gallblåsa, lig. teres hepatis och porta hepatis.
63
Porta hepatis
Leverporten Fördjupning, belägen mellan lobus caudatus och quadratus, genom vilken a. hepatica propria, v. portae och ductus hepatici förlöper. De sistnämnda förenar sig här till ductus hepaticus communis.
64
lig. falciforme
Peritonealveck mellan bukväggens mittlinje och levern.
65
lig. teres
Bindvävsrest från v. umbilicalis.
66
lig. coronaria
Omslagsveck från övergången av mellangärdets peritoneum perietale till leverns peritoneum viscerale vid kanten av area nuda.
67
lig. triangulare
Dextrum: Gemensam kant för lig. hepatophrenicum och lig. hepatorenale.
Sinistrum: Fri kant av lig. coronarium, till vänster.
68
Area nuda
Del av facies diaphragmatica som saknar peritoneal beklädnad. Sammanväxningsyta med diaphragma.
69
Vesica fellea
;vesica biliaris. Gallblåsa, 80-120 mm lång och päronformad.
70
Ductus hepaticus communis
Gemensam levergång, del av gallgång, från föreningen av ductus hepaticus sinister et dexter till avgående ductus cysticus.
71
ductus cysticus
Gallblåsans utförsgång, som förenar sig med ductus hepaticus communis och bildar ductus choledochus.
72
ductus choledochus
;ductus biliaris. Gemensamma gallgången, som uppstått genom samgående av ductus hepaticus communis och ductus cysticus, och som sträcker sig fram till papilla duodeni major.
73
pancreas
Bukspottkörtel, 130-150 mm lång, belägen dels inuti bukspottkörtelns konkavitet, dels bakom bursa omentalis, i höjd med första och andra ländkotorna.
74
caput (pancreas)
Pankreashuvudet, inramat av duodenum.
75
corpus (pancreas)
Pankreaskroppen, till största delen belägen framför ryggraden. Härstammar från det dorsala pankreasanlaget.
76
collus (cervis - pancreas)
Parenkymstrimmor framtill för vasa mesenterica superiora. De eferlämnar en fåra på baksidan. Orienteringshjälp inom kirurgin.
77
processus uncinatus (pancreas)
Hakformad utlöpare, belägen bakom mesenterialkärlen..
78
incisura (pancreas)
Fåra mellan processus uncinatus och den övriga delen av caput pancreatis.
79
cauda (pancreas)
Pankreassvansen, belägen till vänster och uppåt, där spetsen står i kontakt med mjälten.
80
Lien
Mjälten.
81
Duodenum
Tolvfingertarm, ca 250-300 mm lång, belägen mellan pylorus och flexura duodenojejunalis.
82
Pars superior (bulbus) (duodenum)
Övre del, horisontal början på tolvfingertarmen.
83
Pars descendens (duodenum)
Lateralt, vertikalt nedåtstigande del avsnitt.
84
Pars horizontalis (duodenum)
Horisontal del, djupt om caput pancreatis.
85
Pars ascendens (duodenum)
Uppåtstigande del åt vänster, från caput pancreatis fram till flexura duodenojenualis.
86
Papilla duodeni major (Ampulla Vaterii)
Upphöjning i ändan av plica longitudinalis med mynningar tillhörande ductus choledochus och ductus pancreaticus.
87
m. sphincter ampullae (sphincter Oddii)
Sfinkterkomplex av cirkulära och spiralformade muskelstråk omkring ampulla.
88
Flexura duodenojejunalis
Krökning mellan duodenum och jejunum.
89
lig./m. suspensorius duodeni (Treitz ligament)
Ligamentartat muskelband som fixerar flexura duodenojejunalis och partes ascendens et horizontalis till diaphragma och truncus coeliacus. Ska bestå av två komponenter.
90
Intestinum tenue
Tunntarm. Består av jejunum och ileum.
91
Jejunum
Tomtarm, tunntarmens mellersta avsnitt. Från flexura duodenojejunalis ca 2,5 m långt.
92
Ileum
Krumtarm, tunntarmens slutavsnitt, ca 3,5 m långt.
93
Radix mesenteri
Mesenteriets fäste vid bakre bukväggen, från andra ländkotan till höger fossa iliaca.
94
Valva ileocaecalis (of Tulp)
Ringformad upphöjning runt tunntarmens inmynning i tjocktarmen i en levande kropp. Hos avliden förvriden till en spring på grund av atonisk tarmmuskulatur.
95
Colon
Tjocktarmsavsnitt från ostium ileale fram till rectum.
96
Caecum
Blindtarm (ca 70 mm), tjocktarmens början nedanför ostium ileale.
97
Appendix vermiformis
Blindtarmens maskformade bihang, oftast 90 mm långt. Innehåller en stor mängd lymfatisk vävnad.
98
colon ascendens, transversum, descendens et sigmoideum
Vad det låter som. Ascendens och descendens är retroperitoneal, transversum och sigmoideum är intraperitoneal.
99
Haustra coli
Utbuktning mellan två plicae semilunares.
100
Taenia coli
Ca 10 mm breda förtjockningar i det längsgående muskelskiktet.
101
appendices omentales
;appendices adiposae coli; appendices epiploicae. Fettrika bihand i tela subserosa, utmed taenia libera och omentalis.
102
rectum
Ändtarm. Längd ca 150 mm. Tarmavsnitt från ttaeniae, belägen mellan colon sigmoiudeum och anus.
103
truncus coeliacus
Bukinälvsartärstam, vanligen gemensam för aa. gastrica sinistra, hepatica communis och splenica i höjd med tolfte bröstkotan. A. gastrica sinistra kan också avgå dessförinnan, direkt från aorta.
104
a. lienalis
Från truncus coeliacus. Mjältartär, tredje avgående gren från truncus coeliacus. Förlöper utmed övre kanten av pancreas, därefter genom lig. splenorenale till mjälten.
105
a. gastroomentalis sin.
Från a. lienalis. Artär som ligger strax bredvid lig. gastrolienale, och som därefter förlöper i omentum majus, i riktning mot a. gastroomentalis dextra.
106
a. gastrica sin.
Från truncus coeliacus. Uppåtstigande artär i vänster plica gastropancreatica som går fram till cardia, försörjer denna region, och fortsätter utmed curvatura gastrica minor till pylorus. Avger grenar till magsäckens främre och bakre vägg, samt anastomoserar med a. gastrica dextra.
107
a. hepatica communis
Från truncus coeliacus. Gemensamma leverartären, oftast avgående högergren från truncus coeliacus. Förlöper i undre plica gastropancreatica och delar sig ovanför pylorus, i a. hepatica propria och a. gastroduodenalis.
108
a. hepatica propria
Från a. hepatica communis. Uppåtstigande leverartär i lig. hepatoduodenale, som delar sig i två grenar vid leverporten.
109
a. gastrica dx.
Från a. hepatica propria. Artär som går utmed curvatura gastrica major till a. gastrica sinistra.
110
a. cystica
Från a. hepatica propria. Artär som delar upp sig och försörjer gallblåsans främre och bakre ytor.
111
a. gastroduodenalis
Från a. hepatica communis. Mestadels belägen bakom pylorus. Delar sig vid undre kanten av pylorus.
112
a. gastroomentalis dx.
Från a. gastroduodenalis. Artär som avgår i höjd med undre kanten av pylorus, och fortsätter som vänster a. gastroduodenalis i omentum majus, på varierande avstånd från curvatura gastrica major, fram till a. gastroomentalis sinistra som den anastomoserar med.
113
a. pancreaticoduodenalis superior
Från a. gastroduodenalis. Finns anterior och posterior. Gren bakom/framför pancreas som följer duodenum. Anastomoserar med a. pancreaticoduodenalis inf.
114
a. mesenterica superior
Övre tarmkäxartär, oparig, andra avgående artär från aorta, ca 10 mm under truncus coeliacus, i höjd med första ländkotan. Förlöper först bakom pancreas, därefter ytligt om processus ucinatus och förgrenar sig i mesenterium och mesocolon. Artären försörjer caput pancreatis, tunntarmen fram till pars superior duodeni och colon fram till flexura coli sinistra.
115
aa. jejunales
Från a. mesenterica superior. Mesenteriala grenar som går till jejunum.
116
aa. ileales
Från a. mesenterica superior. Mesenteriala grenar som går till ileum.
117
a. ileocolica
Från a. mesenterica superior. Nedåtgående gren i radix mesenterii, med sträckning åt höger mot den ileocekala övergången.
118
a. appendicularis
Från a. ileocolica. Artärgren som först förlöper bakom ileum, därefter i den fria kanten av mesoappendix. Avgångsplatsen mycket varierande. Förekommer ibland i dubbel uppsättning.
119
a. colica dextra
Från a. mesenterica superior. Artär som går retroperitonealt till colon ascendens. Anastomoser: ramus colicus från a. ileocolica, a. colica media.
120
a. colica media
Från a. mesenterica superior. Artärgren som går i mesocolon till colon transversum.
121
a. mesenterica inf
Undre tarmkäxartär. Avgår från aorta i höjd med tredje-fjärde ländkotan. Förlöper på vänster sida och försörjer colon descendens, colon sigmoideum och rectum.
122
a. colica sinistra
Från a. mesenterica inf. Artärgren som går retroperitonealt till colon descendens.
123
aa. sigmoideae
Från a. mesenterica inf. Artärgrenar som förlöper snett nedåt till colon sigmoideum.
124
a. recatalis sup.
Från a. mesenterica inf. Övre ändtarmsartär, som går bakom rectum till lilla bäckenet, där den delar sig i höger och vänster gren. Efter perforation av väggmuskulaturen försörjs huvudsakligen slemhinnan till valvulae anales.
125
a. iliaca interna
Inre tarmbensartär. Sträckning: Från delningspunkten vid a. iliaca communis, till lilla bäckenet och övre kanten av foramen ischiadicum majus. Kraftiga variationer på avgående grenar.
126
a. rectalis media
Artär som förlöper ytligt om bäckenbotten fram till rectum, och försörjer dess muskulatur.
127
a.v. pudenda interna
Artär som går ut ur bäckenet genom foramen ischiadicum majus (infrapiriforme) och fortsätter genom foramen ischiadicum minus till laterala väggen i fossa ischiorectalis.
128
a. rectalis inferior
Artär som går tvärsigenom fossa ischiorectalis och försörjer båda slutmusklerna, liksom även huden under valvulae anales.
129
v. porta
Portådern. Samlar blod från mag-tarmkanalen, mjälten samt bukspottkörteln och leder det in i levern. Har viktiga anastomoser till matstrupens vener, till plexus venosus rectalis och till ytliga vener i bukens hud.
130
v. mesenterica superior
Övre tarmkäxven, vars upptagsområde sträcker sig från distala halvan av duodenum fram till flexura coli sinistra. Vid sammanflödet med v. splenica uppstår v. portae.
131
v. lienalis
Mjältven, som förlöper i lig. phrenicosplenicum och därefter bakom pancreas. Vid sammanflödet med v. mesenterica superior uppstår v. portae.
132
v. mesenterica inferior
Undre tarmkäxven, gren till v. splenica. Sträckning: Från vänstra tredjedelen av colon fram till övre delen av rectum.
133
vv. hepaticae
Inre, korta levervener.
134
Recessus subphrenicus
Peritoneal spalt mellan mellangärdet och levern avdelad av lig. falciforme, uppåt-bakåt begränsad av lig. coronarium.
135
Recessus hepatorenalis (Morrison’s pouch)
Del av recessus subhepaticus om begränsas av njure och binjure.
136
Excavatio rectovesicalis
Hos man. Peritonealrummets djupast belägna plats, mellan urinblåsa och ändtarm.
