Anestesi Flashcards

1
Q

Definition massiv blödning

A

> 10 E-konc/24h eller >4 e-konc senaste timmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Definition kritisk blödning

A

> 1 E-konc /10 kg och timma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur ersätter man blod vid stor blödning?

A

Ge blod, plasma och trombocyter som sk
Emergency Transfusion Packages (ETP)

4 E-konc
4 plasma/FFP
1 trombocytkoncentrat

Ge dessutom
2-4 g Fibrinogen
1-2 g Cyklokapron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur påverkas Ca2+ av stor blödning?

A

Hypokalcemi av stora transfusionsvolymer. Ge 10 mL CalciumSandoz. Kolla fritt kalcium med blodgas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är det som dödar vid massiv blödning/trauma?

A

The Deadly Triad:

Koagulopati
Hypotermi
Acidemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vätskebehov vuxen

A

30 mL/kg kroppsvikt/dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vätskebehov barn

A

4 ml/kg/h de första 10 kg
2 ml/kg/h 10-20 kg
1 ml/kg/h resterande vikt >20 kg

Ex: 24 kg (4 ml x10) + (2 ml x 10) + (1 ml x4) = 64 ml/h

“4-2-1-regeln”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Natriumbehov per dag

A

1 mmol/kg/dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kaliumbehov per dag

A

0,5 mmol/kg/dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Definition osmolalitet

A

Osmolalitet (ℓ ) = Mängden löst ämne som utöver osmotiskt tryck i en lösning, uttryckt i mmol/Kg lösning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Definition tonicitet

A

Beskriver skillnad i osmolaritet över ett permeabelt membran och tar enbart hänsyn till de molekyler som kan penetrera membranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Skillnad osmolalitet och osmolaritet

A

Osmolaritet: mol per liter
Osmolalitet: mol per kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad indikerar osmolaritetsgap (skillnad mellan ekvation och det uppmätta)

A

Osmolaritetsgap indikerar förekomst av osmotiskt aktiva molekyler som inte kunnat påvisas, exvis metanol och etylenglykol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är onkotiskt tryck?

A

Kolloidernas bidrag till det osmotiska trycket

kallas onkotiskt tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur påverkar Arginin-vasopressin/ADH vätske/osmolaritetsbalansen?

A

Insöndras via hypothalamuns/hypofys och ökar vattenermeabilitet i njurarnas distala tubuli och samlingsrör. Dessutom potent vasokonstriktor vid höga nivåer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur påverkar Renin-angiotensin (RAAS) vätske/osmolaritetsbalansen?

A

Renin bildas i njuren och omvandlar angiotensinogen till angiotensin I, som via ACE omvandlas till angiotensin II. Angiotensin II ökar hjärtats kontraktilitet, ökar törst samt stimulerar frisättning av aldosteron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur påverkar aldosteron vätske/osmolaritetsbalansen?

A

Ett steroidhormon som bildas i binjurebarken. ACTH men ffa ATII stimulerar frisättningen. Aldosteron ökar natriumresorptionen i distala tubuli, och ökar samtidigt utsöndringen av kalium-och vätejoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur påverkar Atrienatriuretisk förmakspeptid (ANP) vätske/osmolaritetsbalansen?

A

Bildas i höger förmak och stimuleras av ökat fyllnadstryck.

Kärldilaterande, hämmar aldotersoninsöndringen och ökar natriuresen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilket hormon är viktigast för vätske/osmolaritetsbalansen?

A

ADH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Exempel på vätskeförluster till “tredje rummet”

A
  • Ascites
  • Ileus
  • Ödem
  • Vävnandstrauma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad ger hypoton dehydrering?

A

Kraftig förlust av elektrolyter

– Kräkning, retention
– Diarré
– Dränageförluster
– Kron njurinsufficiens
– Mb Addison, aldosteronbrist
– S-Na+ sänkt (viktigast!)

Extracellulär vätskebrist.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad ger isoton dehydrering?

A

Samtidig förlust av elektrolyter och vatten

– Diuretikabehandling
– Svåra diarréer
– Malnutrition
– S-Na+ normalt
Vanligt hos äldre, malnutrierade patienter.

Obs! Normala labprover, ev
hemokoncentration (ökat b-Hb och EVF).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad ger hyperton dehydrering?

A

Vattenförlust

– Bristande vätsketillförsel
– Febertillstånd
– Hyperglykemi vid diabetes
– Hyperventilation
– Frånvaro av törst
– Njurskada med polyuri
– S-Na+ ökat

Har här även intracellulär vätskebrist.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Grader av dehydrering

A

• Lindrig – 2-3% av kroppsvikten
Inga symptom!

• Måttlig ca 5 % av kroppsvikten
Nedsatt turgor, torra slemhinnor, nedsatt urinproduktion

• Svår – 10 % av kroppsvikten
Påverkad perifer cirkulation, olig/anuri, hemokoncentration, chock.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Klinisk strategi dehydrerad patient

A
  • Misstänk utifrån SJUKHISTORIEN
  • Gradera deficit utifrån SYMPTOM
  • Bestäm typ av dehydrering från LABORATORIEDATA
  • Välj strategi för rehydrering utifrån PATIENT och SITUATION
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Osmolaritet i plasma

A

275-299 mOsmol/L

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad kan dehydrering bero på, kategoriserat

A

Uteblivet intag, inre förluster (tredje rummet), yttre förluster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Strategi för att vätskebehandla dehydrerad patient

A

•Ersätt akut brist inom inom 24 timmar.
Första hälften på 4 timmar, andra hälften
under resterande 20 timmar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur korrigeras hypoton/hyperton dehydrering?

A

•Långvarig hypoton och hyperton dehydrering korrigeras långsamt

•Vid hypoton dehydrering höjs s-Na med
högst 10 mmol/L per dygn
•Vid hyperton dehydrering sänks s-Na med
högst 10 mmol/L per dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur mycket av kristalloider stannar i blodbanan?

A

1/3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur mycket av kolloider stannar i blodbanan?

A

Allt (i teorin). Läckage vid sepsis. Ersätter därför blödning med lika mängd kolloid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Minimumövervakning anestesi

A

Alltid pulsoximetri, EKG-övervakning och NIBP samt TOF (om muskelrelaxantia används).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

TIVA

A

Total Intravenous Anaesthesia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

TCA

A

Target Controlled Anaesthesia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Egenskaper Propofol (Diprivan®)

A
Anestesi- och sederingsmedel
Snabbt anslag
Saknar smärtstillande effekt
Vasodilatation, myokarddepression (BT↓)
Ger apné i högre doser
Ger viss muskelslapphet, ofta förstahandsval vid larynxmask
Även för underhåll
Fettemulsion, svider (kan hjälpas med Lidocain®)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Induktionsdos propofol

A

Vanlig dos vid induktion 2mg/kg (barn 3mg/kg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Egenskaper Thiopental (Pentothal®)

A

Barbiturat
Kortverkande pga snabb redistribution
Lång terminal halveringstid, olämplig för underhåll
Vasodilatation och myokarddepression (något mindre än för propofol)
Apné
Kan utlösa akut porfyri-attack
Farligt vid extravasering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Induktionsdos thiopental

A

Vanlig dos vid induktion 5mg/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Egenskaper Ketamin (Ketalar®)

A

Dissociativ anestesi – NMDA-antagonist (PCP-derivat)
Patienten är till synes vaken men registrerar inte känselintryck
Risk för mardrömmar och hallucinationer (förebyggs med bensodiazepin)
Goda analgetiska egenskaper
Ger ökad salivering
Intakta larynxreflexer och andning.
Sänker inte blodtryck eller puls (på frisk patient – men på patient i chock)
Kan ges IV, IM, PO, PR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Dosering ketamin

A

Vanlig dos vid induktion 2mg/kg

Analgetisk dos 0,1mg/kg (ambulans)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Ketamin vid skalltrauma - yay or nay?

A

Klassiskt har man sagt att man inte ger katamin vid skalltrauma – höjer intracerebralt tryck eventuellt. Följer man ATLS så använder man dock ketalar (blödning viktigare än neuro vid ABCDE).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Egenskaper Inhalationsanestetika ”Gas”

A

Flyktiga ångor, luktar
Ger fullständig hypnos, viss analgesi och lite muskelrelaxation
Hämmar spontanandning delvis
Ger vasodilatation och myokarddepression
Tillförs och utsöndras med andningen
Bronkdilaterande
Dos mäts i minimum alveolar concentration (MAC).
Mindre variationer i känslighet mellan individer jfr IV-anestetika/analgetika
Farmakokinetik beroende på löslighet i blod och fett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är MAC?

A

”Minimum alveolar concentration” i analogi med ED50
MAC = effekt/dos

Vid MAC 1,0 gör 50% av patienterna inte en avvärjningsrörelse vid hudincision

Olika gaser har olika MAC (Sevoflurande ca 2%, Isoflurane ca 1%, Desflurane ca 6,5% är alla MAC 1,0)

MAC är åldersberoende

Gaser har additiv effekt (om man t.ex. lägger till lustgas)

Moderna narkosapparater mäter koncentration i utandningsluften och räknar ut aktuell MAC (t.ex 0,8)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur reagerar patienter vid olika MAC?

A

0,3 – många somnar
0,7 - djup sömn, sällan minnen
1,2-1,4 - de flesta reagerar inte vid operation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur påverkar opioider MAC?

A

Opioider fungerar synergistiskt (sänker MAC) men för detta korrigerar inte narkosapparater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Exempel på inhalationsanestetika

A

Sevoflurane – vanligast
Isoflurane
Desflurane

Vid samma MAC ger dessa gaser liknande effekter.

47
Q

Egenskaper Sevoflurane

A

Kan användas för induktion, ej luftvägsretande
Effekt kommer och försvinner snabbt
Låg grad av metabolisering (sannolikt utan klinisk betydelse)

48
Q

Egenskaper Isoflurane

A

Luftvägsretande och används därför ej för induktion, långsammare, välbeprövad.

49
Q

Egenskaper Desflurane

A

Snabbast, specialförgasare och dyrast, också luftvägsretande (ej induktion)

50
Q

Egenskaper lustgas (N2O)

A

I första hand analgesi (MAC 1,0 först vid >100%)
Snabbast in och ut

Förlossning, akuten, ambulansen – ofta 50/50 med O2

Har använts mycket i kombination med övriga inhalationsanestetika

Överkurs ”second gas effect” vid maskinduktion
Används allt mindre på operation – diffunderar in och expanderar gasinnehållande hålrum, dessutom växthusgas

Risk för diffusionshypoxi vid hög koncentration och kontinuerlig tillförsel
– snabb diffusion tillbaka till alveolen, om luftandning späds luften ut i motsvarande grad vilket ger låg syrgaskoncentration

51
Q

Egenskaper morfin

A

Används främst som smärtlindring på vakna patienter

My-agonist

Inför väckning, postoperativ smärtlindring

Andningsdeprimerande

Kan ge illamående, framför allt om det ges snabbt

52
Q

Dosering morfin

A

Ges ofta 1-2mg iv i taget, dostitrering (50-100ug/kg)

53
Q

När ska man vara försiktig med morfin?

A

Vid njursvikt. Morfin har aktiva metaboliter som utsöndras via njurarna.

54
Q

Anslagstid och tid till maxeffekt för morfin

A

Anslagstid 15 min

Max effekt ca 30 min

55
Q

Vad kan man använda istället för morfin hos patienter med njursvikt?

A

Ketobemidon och oxykodon - ungefär lika potenta som morfin (oxykodon aningen mer) och har en liknande farmakokinetisk profil vid IV administrering. De har i mindre utsträckning njurutsöndrade aktiva metaboliter, vilket är en fördel hos patienter med nedsatt njurfunktion.

56
Q

Egenskaper fentanyl

A

Syntetisk opioid 100 ggr mer potent än morfin
Max effekt efter 5 min
Initialt redistribution, halveringstid 18 min.
Terminal halveringstid längre, >6h vid infusion
Starkt andningsdeprimerande
Fettlöslig – finns i plåsterform
Används ibland som tillägg i spinalbedövningar, främst vid sectio.

57
Q

Egenskaper Alfentanil (Rapifen®)

A

Snabbare anslag än fentanyl
Max effekt ca 2-3 min
Liknande halveringstid som fentanyl men ackumuleras ej på samma sätt
Kan användas som infusion
Starkt andningsdeprimerande
Högre efficacy (dvs ung maximalt möjlig effekt) än fentanyl – kan i höga doser ge lite hypnos och muskelrelaxation
Paradoxal muskelrigiditet kan uppstå vid snabb injektion

58
Q

Typiska ingrepp där Alfentanil används

A

Kirurgiska aborter typisk operation. Korta starka smärtor. Luxerad armbåge likaså.

59
Q

Egenskaper Remifentanil (Ultiva®)

A
Ultrakortverkande opioid
Mycket kort halveringstid – organoberoende (bryts ned i plasma)
Infusion vid TCI
Mycket potent, högst efficacy
Starkt andningsdeprimerande
Mest muskelavslappnande vid höga doser
Kan ge bradykardi
Risk muskelrigiditet
Hyperalgesi efter?
PCA på förlossningen
60
Q

PCA står för?

A

Patient Controlled Anesthesia

61
Q

Hur fungerar TCI?

A

TCI = programvara i infusionspumpen som räknar ut förväntad plasmakoncentration eller målorgankoncentration (hjärnan i detta fall) utifrån patientens ålder, vikt och längd och kompenserar även för fördröjning mellan effekt och plasmakoncentration.

Baseras på medelvärden och någorlunda ”normalt” användande och behöver fortfarande kombineras med kliniska kunskaper.

62
Q

Egenskaper muskelrelaxantia

A

Verkar på acetylkolinreceptorn i motorändplattan.
Ger neuromuskulär blockad, patienten blir ”slapp”.
Passerar ej placenta.
Underlättar intubation och viss kirurgi, t.ex. bukkirurgi.

63
Q

Vilka kategorier muskelrelaxantia finns det?

A

Depolariserande och icke-depolariserande muskelrelaxantia.

64
Q

Mekanism/risker/egenskaper Succinylkolin/Suxamethon (Celokurin®)

A

Depolariserande (ger fascikulationer), dvs. binder till receptorn och ger muskelkontraktion och sitter därefter kvar vid receptorn och förhindrar Ach från att binda till cellen och depolarisera muskeln.

Kortverkande (intubation efter 30s, egen andning tillbaka efter 5-10min)

Risk hyperkalemi.
Bryts ned av pseudokolinesteras.

65
Q

Mekanism/antidot/egenskaper Rocuronium (Esmeron®)

A

Icke-depolariserande, dvs. binder till receptorn och blockerar endast denna så att Ach ej kan binda till recepiton och ge upphov till muskelkontraktion.
Intubation efter 1-1,5 min, intubationsdos verkar ca 30-60 min.

Kan ges i högre dos i samband med RSI.

Bryts ned i bl.a. levern och utsöndras via njurarna

Specifik antidot: sugamaddex (Bridion®)

66
Q

Mekanism/egenskaper Atracurium (Tracrium®)

A

Icke-depolariserande
Intubation efter 2 min, medellångverkande som rocuronium

Bryts ned av ospecifika plasmakolinesteraser, s.k. Hoffmanelimination. Nedbrytningen är ej beroende av funktionen i lever och njurar. Bra vid t.ex. nedsatt njurfunktion.

67
Q

Hur fungerar en TOF-mätare?

A

Oftast stimuleras n ulnaris och efterföljande motoriska svar i form av adduktion av tummen mäts.

Vanlig mätning är ”Train of four” TOF vilket är 4 stimuleringar med 50mA och antalet ryckningar mäts (1-4).

Om 4 ryckningar så jämförs sista ryckningens styrka i förhållande till den första.

Vid viss blockad uppstår s.k. fade, dvs varje muskelryckning blir allt svagare.

Om sista ryckningens styrka är >90% av den första ryckningens kan patienten extuberas.

Om <4 ryckningar anges endast en siffra (1-3)
0 = ingen reaktion (djup blockad)
2 = gräns för reversering med neostigmin

68
Q

Hur reverseras icke-depolariserande relaxantia?

A

Neostigmin.

69
Q

Mekanism neostigmin? Vad ska man tänka på?

A

Neostigmin är en acetylkolinesterashämmare som ökar mängden Ach i synapsen och minskar effekten av muskelrelaxantia kompetitivt (muskelrelaxantia finns dock kvar i synapsen i oförändrad mängd).

Måste kombineras med muskarinreceptorblockad (Atropin eller Robinul) för att minska vaguseffekter som ökad sekretion i luftvägarna, m.m.

70
Q

Varför används sufentanil?

A

Stark opioid, fettlöslig, används framför allt som tillägg till lokalanestetika i spinaler och epiduraler.

71
Q

Mekanism atropin

A

Muskarinreceptorhämning, dvs. minskar vagustonus. Mot bradykardi.

72
Q

Mekanism efedrin

A

Höjer puls och blodtryck genom indirekt alfa- och betastimulerande effekt.

73
Q

Mekanism Klonidin (Catapresan®)

A

Alfa2-agonist som verkar centralt i synapsen och minskar aktiviteten i noradrenalinsystemet. Lätt sederande, viss analgetisk effekt samt viss påverkan på puls och blodtryck. Ofta bra i kombination med andra läkemedel (synergistisk effekt).

74
Q

ASA-klassifikationen 1-6

A

ASA I: En i övrigt frisk patient.
ASA II: En patient med lindrig systemsjukdom, t.ex. välreglerad hypertoni, diabetes eller astma, ischemisk hjärtsjukdom utan symtom.
ASA III: En patient med allvarlig systemsjukdom, t.ex. diabetes med komplikationer, symtomatisk angina eller hjärtsvikt.
ASA IV: En patient med svår systemsjukdom som utgör ett ständigt hot mot livet, t.ex. pågående hjärtinfarkt, septisk chock.
ASA V: En moribund patient som inte förväntas överleva utan operationen, t.ex. aortadissektion, inklämning.
ASA VI: Hjärndöd organdonator.

75
Q

Hur bedömer man luftväg innan anestesi?

A

Mallampati – 4-gradig skala där man bedömer hur mycket av uvula som syns då patienten gapar. Korrelerar till risk för svår intubation.

Gap – hur stor mun har patienten och har de några fysiska hinder som förhindrar dem från att gapa.

Thyreo-mentalt avstånd (>7 cm är bra)

Upper lip-biting test

Prayers sign

Lösa tänder

Rörlighet i nacke

Obesitas – maskventilation svårare, ”tyngre att laryngoskopera”

Skägg – masken läcker, tuben kan inte tejpas fast lika bra

76
Q

RSI - vad står det för, varför gör man det och vad är det?

A

Rapid Sequence Induction

Används vid förhöjd aspirationsrisk

Skiljer sig från vanlig sövning genom att man ej ventilerar patienten mellan medvetslöshet och intubation + ev. cricoidtryck (omdiskuterat).

OBS! Saturation går alltid före aspirationsförebyggande åtgärder!

77
Q

Malign hypertermi - varför? Hur behandlas det?

A

Generaliserad tetani pga genetisk defekt i ryanodinreceptorn. Temperaturen stiger, liksom koldioxidhalten i utandningsluften.

Triggas framför allt av inhalationsanestetika och succinylkolin.

Livshotande om det ej behandlas omedelbart.
Behandlas med kalciumhämmaren dantrium (Dantrolen®) samt symtomatisk behandling.

Register finns över kända släkter med gendefekten. Vet man om det kan man undvika de lm som ger malign hypertermi.

78
Q

Laryngospasm - vad är det och när är det vanligast?

A

Total avstängning av glottis till följd av en maximal adduktion av stämbanden, vilket gör att patienten ej kan ventileras.

Primitiv reflex med syfte att skydda luftvägen från aspiration.

Vanligast under excitationsstadiet (både vid sövning och uppvaknande) och vid för ytligt anestesidjup.

Vanligare hos barn, särskilt i samband med luftvägsinfektion och astma samt vid förekomst av blod och slem kring stämbanden (ÖNH-kirurgi).

79
Q

Laryngospasm - hur förebygger och åtgärdar man det?

A

Förebyggande åtgärder – undvik om möjligt stimuli under excitationsstadiet och passera detta stadium så snabbt och skonsamt som möjligt, undvik att söva förkyld patient.

Åtgärder vid laryngospasm:

Säkerställ fria luftvägar och tillför 100% syrgas.
Forcerad övertrycksventilation.
Fördjupa eller minska snabbt anestesidjupet.
Succinylkolin och atropin

80
Q

Bronkospasm - symptom, orsak, åtgärd?

A

Innebär att bronkernas glatta muskulatur krampar.
Ger samma symtom som ett akut astmaanfall, dvs. ronkhi, minskade tidalvolymer, förlängt exspirium och ökade luftvägstryck.

Orsaker kan vara astma, kirurgisk stimulering – tracheal tub, slem och blod i luftvägsträdet, aspiration och anafylaktisk reaktion.

Behandlas genom att man om möjligt avbryter utlösande moment, fördjupar anestesin, ökar syrgastillförseln och tillför bronkdilaterande läkemedel (β-agonister, steroider) via nebulisator eller iv. Om totalt luftvägsstopp ges adrenalin 100 µg iv i upprepade doser.

81
Q

Tecken på ofri luftväg

A

Panikslagen, agiteringar, indragningar i jugulum, inspiratorisk stridor, snarkande/rosslig andning.

82
Q

Hur mäter man rätt storlek på svalgtub?

A

Käkvinkeln till tandraden (i mungipan). “Hårt till hårt”

83
Q

Hur mäter man rätt storlek på näskantarell?

A

Näsborren till örsnibben. “Mjukt till mjukt”

84
Q

Vad är kapnografi? Varför används det?

A

Koldioxidmätning vid intubation. Se till att man ligger i trachea.

85
Q

Riskfaktorer för svår maskventilation

A
Strålning mot halsen
Manligt kön
Sömnapné
Mallampati 3-4
Helskägg
Obesitas
86
Q

Riskfaktorer för svår intubation

A
Liten gapförmåga (<3 cm)
Snarkning, OSAS
Kort, flyende haka 
Kranofaciala missbildningar
Stor tunga
Vissa syndrom
Begränsad nackextension
Hög anterior laryx
Trauma/infektion mot övre luftvägen
Strålning, tumörer
87
Q

Formel plasmaosmolalitet

A

2xNa+ + glukos + urea

88
Q

Skillnad på hypovolemy och dehydrering?

A

Hypovolemi - för liten intravasal volym. Dehydrering - brist på kroppsvatten.

89
Q

Ungefärlig Hb-ökning av en E-konc?

A

10

90
Q

TRALI är?

A

Transfusion Related Acute Lung Injury. Vanlig transfusionskomplikation, lungödem.

91
Q

Hb-gräns för transfusion?

A

Generellt ca 70, sjukare patienter uppåt 90.

92
Q

Hur räkna fram acceptabel blödning?

A

blodvolym * (preoperativt Hb - acceptabelt Hb) / preoperativt Hb

93
Q

Hur ersätter man blod upp till acceptabel blödning?

A

Kristalloider (3x volym) eller kolloider (1x volym)

94
Q

Hur ersätter man blod efter acceptabel blödning?

A

50% e-konc + 50 % kristalloid (x3) eller kolloid (x1)

För att behålla acceptabelt Hb. Till hela blodvolymen har blött ut.

95
Q

Hur ersätter blod efter hela blodvolymen blött ut?

A

E-konc och Plasma/trombocyter istället för kristalloid/kolloid.

Masstransfusionspaket helt enkelt?

96
Q

När använda tranexamsyra?

A

Trauma (!!)
Obstetrisk blödning
Kirurgiska blödningar

97
Q

Behandlingsmål trombocyter vid blödning?

A

Pågående blödning: >100 x 10^9/L

Stillad blödning: >50 x 10^9/L

98
Q

Hur mycket höjer en påse trombocyter trombocytantalet?

A

Ca 10x 10^9/L

99
Q

Behandlingsmål vid massiv blödning

SBT
b-laktat och b-Base Deficit
Hb
Trombocyter
b-fibrinogen
s-Ca2+
Temp
PK, APT-T och TEG
A
SBT > 80-90 mmHg
Normalisering av b-laktat och b-Base Deficit
Hb > 100 g/L
Trombocyter > 100 x 109/L
b-fibrinogen > 2 g/L
s-Ca2+ > 1,0 mmol/L
Temp > 36 􀀁C
Normalisering av PK, APT-T och TEG
100
Q

Gränser hyponatremi

A

Lätt: 130-125 mmol/L
Moderat: 125-115 mmol/L
Grav: >115 mmol/L

101
Q

Gräns hypernatremi

A

> 145 mmol/L

102
Q

Gräns hyperkalemi

A

S-K >5.6 mmol/L

103
Q

Gräns hypokalemi

A

S-K < 3.5 mmol/L

104
Q

Definition av base excess

A

Mängden syra/bas som krävs för att titrera till

normalt pH, 7.4, förutsatt att patienten skulle ha normalt pCO2 (5,3 kPa) vid 37 grader Celsius.

105
Q

Vad indikerar en normal BE i en blodgas, vid rubbat pH?

A

Respiratorisk rubbning.

106
Q

Hur delar man upp toxiska reaktioner på LA? Vad innehåller delarna?

A
  • Tidiga CNS symptom: trötthet, dåsighet, tinnitus, desorientering, rastlöshet, circumoral bedövningskänsla, sluddrigt tal, nystagmus, tremor.
  • Sena CNS-symptom: toniska-kloniska kramper, följt av generell CNSdepression.
  • Kardiovaskulära symptom: QT-förlängning, nedsatt kontraktilitet i hjärtmuskeln, vasodilatation bradykardi, blodtrycksfall och i värsta fall cirkulationsstillestånd.
107
Q

Hur konvertera parenterala opioider till enterala?

A
  • Summera den totala intravenösa dosen av opioider.
  • Vid eneralt morfin, dubblera dygnsdosen, övriga opioider hålls dosen oförändrad.
  • Ge basanalgesi med slow-release-beredningar fördelat på 2-3 dosillfällen.
  • Ge 1/6 av dygnsdosen som kortverkande vid genombrottssmärta.
108
Q

Livsvhotande dehydrering

A

Förlust av >15% av kroppsvikten.

Ger koma.

109
Q

Hyperton dehydrering - förlust, P-osmolalitet, S-natrium, orsaker och behandling

A

Indelning efter natrium.

H20 > elektrolyter
Hög
Hög
Feber, fasta, polyuri
H2O po, glukos utan elektrolyttillsats
110
Q

Isoton dehydrering - förlust, P-osmolalitet, S-natrium, orsaker och behandling

A

Indelning efter natrium.

H2O = elektrolyter
Normal
Normal
GI-förluster
Isoton vätska, t.ex. ringeracetat
111
Q

Hypoton dehydrering - förlust, P-osmolalitet, S-natrium, orsaker och behandling

A

Indelning efter natrium.

H2O < elektrolyter
Låg
Låg
Kräkning
NaCl, hyperton lösning
112
Q

Vätskebehandlingens tre delar. Hur ersätts varje del?

A

Basalbehov - ersätts med 5%-ig glukos, oftast med tillsats av elektrolyter (Na, K).

Deficit, dvs. tidigare förluster, gör en bedömning av dehydreringsgraden. Ersätts oftast med RingerAcetat eller NaCl. 2/3 av deficit ersätts på 4 timmar, resterande 1/3 på 20 timmar.

Pågående förluster (blödning, kräkningar, diarréer, feber, osv.) Ersätts i samma takt med RingerAcetat eller NaCl

113
Q

Hur ersätta blödning - kortfattat!

A

Beräkna acceptabel blödning. I teorin kan man använda formeln blodvolym x (preop Hb – acceptabelt Hb)/preop Hb. Ersätt denna acceptabla blödning med kristalloider 3:1 eller kolloid 1:1, därefter påbörjas transfusion med erytrocyter.

Då patienten blött mer än motsvarande en hel blodvolym ges ersättning med plasma och trombocyter.

114
Q

Blodvolym för män, kvinnor och barn.

A

Män har ca 70 ml/kg kroppsvikt i blodvolym. Kvinnor ca 60 ml/kg. (Barn 80-90 ml/kg.)