HK II Flashcards

1
Q

Reversibla orsaker vid HLR

A

4H 4T

Hypoxi
Hypo/hyperkalemi och andra elektrolytrubbningar
Hypo/hypertermi
Hypovolemi

Tryckpneumothorax
Tamponad
Tromboembolier
Toxiska tillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Symptom vid akut ischemi

A

5P

Pulselessness
Pallor
Pain
Parasthesia
Paralysis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ischemigrad I

A

Viabel

Sensibilitet: ua
Motorik: ua
Doppler arteriell signal: hörbar
Doppler venös signal: hörbar

Observation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ischemigrad IIa

A

Marginellt hotad

Sensibilitet: nedsatt i tår eller ua
Motorik: ua
Doppler arteriell signal: hörbar (oftast)
Doppler venös signal: hörbar

Akut angiografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ischemigrad IIb

A

Omedelbart hotad

Sensibilitet: nedsatt i mer än tår. Smärta.
Motorik: mild-måttligt påverkad.
Doppler arteriell signal: ej hörbar (oftast)
Doppler venös signal: hörbar

Akut revaskularisering (öppen eller endovaskulär)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ischemigrad III

A

Irreversibelt skadad

Sensibilitet: utbredd anastesi
Motorik: paralys, rigor
Doppler arteriell signal: ej hörbar
Doppler venös signal: ej hörbar

Primär amputation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Rutherfordklassifikationen

A

Klassificering kronisk extremitetsischemi

Grad 0 - Asymptomatisk
Grad 1 - Mild claudicatio
Grad 2 - Moderat claudicatio
Grad 3 - Svår claudicatio
Grad 4 - Ischemisk vilovärk
Grad 5 - Mindre vävnadsförlust
Grad 6 - Gangrän

4-6 behandlas (ibland 3).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Amaurosis fugax

A

Retinal emboli, övergående synbortfall på samma sida som stenosen sitter.

TIA: symptom på andra sidan från stenosen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur skiljer man carotis interna från externa under op?

A

Interna har aldrig grenar, externa har alltid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Faktorer i ventömningens fysiologi

A
  • Vis-a-tergo (kvarvarande artärtryck/flöde)
  • Vis-a-fronte (suget som skapas av hjärta och lungor)
  • Muskelpumpar (ssk vaderna)
  • Fotpump (kompression av venplexa vid gång)
  • Ventonus (muskulärt)
  • Gravitation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Klassifikation venös insufficiens

A

CEAP

Klinisk klass (enda som används kliniskt med)
Etiologisk klass
Anatomisk klass
Patofysiologisk klass

C0: Inga tecken till venös sjkd
C1: Telangiectasier/spider veins
C2: Varicer
C3: Venöst ödem
C4: Venösa hudförändringar
C5: Läkta venösa sår
C6: Öppna venösa sår

C4-uppåt behandlas. Ibland C3.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

5-årsöverlevnad opererade patienter lungcancer

A

50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

5-årsöverlevnad icke-opererade patienter lungcancer

A

5-10%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vanliga komplikationer till hjärtkirurgi

A
Hjärtinfarkt
Njurinsuff-dialys
Resp insuff (ffa rökare)
Infektion
Stroke

2-4 % på alla

Förmaksflimmer 30%. 95% återfår sinusrytm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Cardioplegi

A

Blod eller fysiologisk elektrolytlösning med extra tillsats av
kalium -> hyperkalemisk arrest
Cardioplegin är dessutom kyld -> förlångsammad
metabolism i myocardiet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Viktigt att tänka på vid hjärtlungmaskin?

A

Antikoagulera innan med heparin.

Reversera med protamin efter op.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Klaffstenos

A

För trång klaff.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Klaffinsufficiens

A

Läckande klaff.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vanligaste hjärtklaffsjukdomen

A

Aortastenos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Symptom aortastenos

A

Angina, effortdyspné, yrsel, syncope.

Blåsljus I2 dx. Utstrålning längs carotiderna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kriterier uttalad aortastenos

A

Max flödeshastighet > 4 m/s
Medelgradient > 40 mm/Hg
AVA (aortic valve area) < 1 cm2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Indikationer för aortastenoskirurgi

A
  1. Symtomatisk patient med tät AS, medelgradient >40 mmHg / max flödeshastighet 4 m/s (klass IB indikation)
  2. Asymtomatisk patient med tät AS och
    • nedsatt vänster kammarfunktion (EF<50%) (1C) eller…
    • patologiskt arbetsprov (symtom, blodtrycksfall) (1C) eller…
    • mycket tät AS (>5.5 m/s) och låg allmän op-risk eller…
    • Kraftigt förkalkad klaff med snabb progresstakt av stenos + låg allmän op-risk
    • Pulmonell hypertension eller kraftigt förhöjt BNP rel till AS
  3. Patient med måttlig / tät AS som ska genomgå annan
    hjärtoperation (IB / IIA)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

CABG

A

Coronary artery bypass grafting

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Egenskaper mekanisk klaffprotes

A
  • Yngre pat (<65)
  • Obegränsad livslängd
  • Waran livslångt (ej NOAC)
  • Ökad risk trombos/blödning
  • Ev biljud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Egenskaper biologisk klaffprotes
``` • Äldre pat (>65-70) • Begränsad livslängd pga klaffdegeneration (15-20 år), kan behöva reoperation eller annan klaffintervention (TAVI) • Ej waran livslångt ```
26
NYHA I klassificering och medicinering
Nedsatt hjärtfunktion utan symtom. Betablockare (från NYHA I vid infarkt) ACE-hämmare (ARB vid intolerans) Diuretika vb
27
NYHA II klassificering och medicinering
Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast vid uttalad fysisk aktivitet. Betablockare (från NYHA I vid infarkt) ACE-hämmare (ARB vid intolerans) Diuretika vb Ivabradin (EF < 35%, sinusrytm, >70-75 slag/min) CRT/CRT-D (EF < 35%, QRS > 120 ms, vä grenblock) Mineralreceptorantagonist (aldosteronantagonist)
28
NYHA III klassificering och medicinering
Måttlig hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk aktivitet. Klassen delas upp i IIIa och IIIb beroende på om patienten klarar av att gå > 200 m på plan mark utan besvär eller inte. Betablockare (från NYHA I vid infarkt) ACE-hämmare (ARB vid intolerans) Diuretika vb Ivabradin (EF < 35%, sinusrytm, >70-75 slag/min) CRT/CRT-D (EF < 35%, QRS > 120 ms, vä grenblock) Mineralreceptorantagonist (aldosteronantagonist) Palliativ vård Avancerad behandling (inotropi, hjälppump, transplantation) Digoxin (flimmer och sinusrytm)
29
NYHA IV klassificering och medicinering
Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila. Symtomökning vid minsta ansträngning. Patienten är oftast sängbunden. Betablockare (från NYHA I vid infarkt) ACE-hämmare (ARB vid intolerans) Diuretika vb Ivabradin (EF < 35%, sinusrytm, >70-75 slag/min) CRT/CRT-D (EF < 35%, QRS > 120 ms, vä grenblock) Mineralreceptorantagonist (aldosteronantagonist) Palliativ vård Avancerad behandling (inotropi, hjälppump, transplantation) Digoxin (flimmer och sinusrytm)
30
Indikationer CRT/ICD
LV-EF <35%, NYHA II-(V), optimal medicinsk behandling, vänstergrenblock (QRS-duration >130 msek). QRS gäller inte för ICD. Cardiac Resynchronization Therapy (sviktpacemaker) Implantable Cardioversion Defibrillator (defibrillator)
31
Krav för att sätta diagnos infektionsendokardit
Positiv blododling + eko
32
EAT
Ectopic atrial tachycardia
33
AVRT
Atrioventricular reentrant tachycardia
34
AVNRT
Atrioventricular nodal reentrant tachycardia
35
AV-block 1
För lång PQ-tid (>220 ms)
36
AV-block 2 typ 1
PQ-tid blir längre och längre, sen kommer inget QRS-komplex (pga för lång PQ-tid). Kallas Wenkebacksblockering/Mobitz typ 1.
37
AV-block 2 typ 2
Något QRS-komplex faller bort. Ofta regelbunden P-våg. Kallas Mobitz typ 2.
38
AV-block 3
P-våg och QRS-komplex är regelbundna, men har ingen koppling sinsemellan.
39
EKG-fynd VT
Breda QRS, regelbundet. Mer än 3 VES i följd, över 100 BPM.
40
Definition ST-höjning
2 mm i V2/V3. 1 mm i andra avledningar. | 1,5 mm för kvinnor.
41
Handläggning STEMI
Farmaka: Trombyl 75 mg x 4 Brilique 90 mg x 2 Heparin 5000E -> PCI så fort som möjligt. SATSA stödramsa. ``` Smärtlindring Anti-ischemisk behandling Trombosbehandling Sviktbehandling Arytmibehandling ```
42
Vänstersidigt skänkelblock + bröstsmärta = ?
Handläggs som STEMI. LAD försörjer vänster skänkel.
43
Blåsljud I2 dx systoliskt
Aortastenos
44
Blåsljud I3 sin diastoliskt
Aortainsufficiens (längs sternum)
45
Blåsljud I5 sin diastoliskt
Mitralisstetnos
46
Blåsljud I5 sin systoliskt, utstrålning vä axill
Mitralisinsufficiens
47
Indikationer för operation vid coarctatio aortae
Blodtrycksskillnad arm-ben > 20 mmHg i kombination med hypertoni BT >140/90 mmHg Vid hypertoni och en ≥50% aortaförsnävning, jämfört med aortadiametern vid diafragma
48
VA-ECMO
Venoarteriell ECMO (”Hjärt-ECMO”) • Blod tas från ven och ges åter i artär tar över både hjärt- och lungfunktion • Vid hjärtsvikt med/utan lungsvikt
49
VV-ECMO
Venovenös ECMO (”Lung-ECMO”) • Blod tas från ven och ges åter i ven hjärtat pumpar runt blodet i kroppen tar enbart över lungfunktion • Vid isolerad lungsvikt
50
ECPR
”HLR-ECMO” • VA-ECMO vid hjärtstillestånd där man inte återfår spontan cirkulation • Kontroversiellt, klara indikationer och riktlinjer saknas
51
Terapimål långtidsassister
1) Bridge-to-transplantation Överleva till HTx, problem med organ-brist 2) Bridge-to-candidacy Reversera sekundär organpåverkan inför eventuell HTx 3) Bridge-to-destination Livslång behandling, hos icke-transplantabla patientienter (även kallat Destination therapy) 4) Bridge-to-recovery Temporär behandling till eventuell återhämtning
52
LVAD
Left Ventricular Assist Device; stödjer vänsterkammaren | (95% av alla pumppatienter). Vanligaste pumpen är Heartmate II.
53
RVAD
Right Ventricular Assist Device; stödjer högerkammaren. Ovanligt.
54
BiVAD
LVAD + RVAD. Görs inte i Uppsala.
55
TAH
Total Artificial Heart; ersätter hela hjärtat som tas ut. Mer eller mindre på experimentstadiet.
56
Windkesseleffekten
Aorta utvidgas i systole och fjädrar tillbaka i diastole vilket medför att blodets transport underlättas.
57
Aortans tre lager
Intima- tunn, främst endotel och receptorer Media- tjockast, mest bindväv Adventitia- blodkärl och stram bindväv
58
Definition av aneurysm
50% ökning av diametern
59
Etiologi aortaaneurysm
``` 1. Degenerativa a cystisk media nekros b atheroscleros 2. Inflammatoriska 3. Congenitala 4. Traumatiska ```
60
TEVAR
Thoracic EndoVascular Aortic Repair
61
Mått för operation aortaaneurysm
Ascendens: 55 mm Arcus: 60 mm
62
EVAR
EndoVascular Aortic Repair
63
Typ A-dissektion
Aortabågen innan sublavia sin. 2/3 av dissektionerna, sköts av thorax.
64
Typ B-dissektion
Aorta efter subclavia sin. 1/3 av dissektionerna, sköts av kärl.
65
Behandling aortadissektion
1. B-blockad som iv infusion viktigast (metaprolol, labetalol) 2. Nitroglycerin som iv infusion 3. Ca2+-antagonist som iv infusion Smärtlindring iv/im Utreds med CT
66
AKS
STEMI NSTEMI Intabil angina
67
Tre diffdiagnoser CBS
AKS Aortadissektion LE
68
TAVI
Transarterial Aortic Valve Implantation