HK II Flashcards

1
Q

Reversibla orsaker vid HLR

A

4H 4T

Hypoxi
Hypo/hyperkalemi och andra elektrolytrubbningar
Hypo/hypertermi
Hypovolemi

Tryckpneumothorax
Tamponad
Tromboembolier
Toxiska tillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Symptom vid akut ischemi

A

5P

Pulselessness
Pallor
Pain
Parasthesia
Paralysis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ischemigrad I

A

Viabel

Sensibilitet: ua
Motorik: ua
Doppler arteriell signal: hörbar
Doppler venös signal: hörbar

Observation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ischemigrad IIa

A

Marginellt hotad

Sensibilitet: nedsatt i tår eller ua
Motorik: ua
Doppler arteriell signal: hörbar (oftast)
Doppler venös signal: hörbar

Akut angiografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ischemigrad IIb

A

Omedelbart hotad

Sensibilitet: nedsatt i mer än tår. Smärta.
Motorik: mild-måttligt påverkad.
Doppler arteriell signal: ej hörbar (oftast)
Doppler venös signal: hörbar

Akut revaskularisering (öppen eller endovaskulär)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ischemigrad III

A

Irreversibelt skadad

Sensibilitet: utbredd anastesi
Motorik: paralys, rigor
Doppler arteriell signal: ej hörbar
Doppler venös signal: ej hörbar

Primär amputation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Rutherfordklassifikationen

A

Klassificering kronisk extremitetsischemi

Grad 0 - Asymptomatisk
Grad 1 - Mild claudicatio
Grad 2 - Moderat claudicatio
Grad 3 - Svår claudicatio
Grad 4 - Ischemisk vilovärk
Grad 5 - Mindre vävnadsförlust
Grad 6 - Gangrän

4-6 behandlas (ibland 3).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Amaurosis fugax

A

Retinal emboli, övergående synbortfall på samma sida som stenosen sitter.

TIA: symptom på andra sidan från stenosen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur skiljer man carotis interna från externa under op?

A

Interna har aldrig grenar, externa har alltid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Faktorer i ventömningens fysiologi

A
  • Vis-a-tergo (kvarvarande artärtryck/flöde)
  • Vis-a-fronte (suget som skapas av hjärta och lungor)
  • Muskelpumpar (ssk vaderna)
  • Fotpump (kompression av venplexa vid gång)
  • Ventonus (muskulärt)
  • Gravitation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Klassifikation venös insufficiens

A

CEAP

Klinisk klass (enda som används kliniskt med)
Etiologisk klass
Anatomisk klass
Patofysiologisk klass

C0: Inga tecken till venös sjkd
C1: Telangiectasier/spider veins
C2: Varicer
C3: Venöst ödem
C4: Venösa hudförändringar
C5: Läkta venösa sår
C6: Öppna venösa sår

C4-uppåt behandlas. Ibland C3.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

5-årsöverlevnad opererade patienter lungcancer

A

50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

5-årsöverlevnad icke-opererade patienter lungcancer

A

5-10%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vanliga komplikationer till hjärtkirurgi

A
Hjärtinfarkt
Njurinsuff-dialys
Resp insuff (ffa rökare)
Infektion
Stroke

2-4 % på alla

Förmaksflimmer 30%. 95% återfår sinusrytm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Cardioplegi

A

Blod eller fysiologisk elektrolytlösning med extra tillsats av
kalium -> hyperkalemisk arrest
Cardioplegin är dessutom kyld -> förlångsammad
metabolism i myocardiet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Viktigt att tänka på vid hjärtlungmaskin?

A

Antikoagulera innan med heparin.

Reversera med protamin efter op.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Klaffstenos

A

För trång klaff.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Klaffinsufficiens

A

Läckande klaff.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vanligaste hjärtklaffsjukdomen

A

Aortastenos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Symptom aortastenos

A

Angina, effortdyspné, yrsel, syncope.

Blåsljus I2 dx. Utstrålning längs carotiderna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kriterier uttalad aortastenos

A

Max flödeshastighet > 4 m/s
Medelgradient > 40 mm/Hg
AVA (aortic valve area) < 1 cm2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Indikationer för aortastenoskirurgi

A
  1. Symtomatisk patient med tät AS, medelgradient >40 mmHg / max flödeshastighet 4 m/s (klass IB indikation)
  2. Asymtomatisk patient med tät AS och
    • nedsatt vänster kammarfunktion (EF<50%) (1C) eller…
    • patologiskt arbetsprov (symtom, blodtrycksfall) (1C) eller…
    • mycket tät AS (>5.5 m/s) och låg allmän op-risk eller…
    • Kraftigt förkalkad klaff med snabb progresstakt av stenos + låg allmän op-risk
    • Pulmonell hypertension eller kraftigt förhöjt BNP rel till AS
  3. Patient med måttlig / tät AS som ska genomgå annan
    hjärtoperation (IB / IIA)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

CABG

A

Coronary artery bypass grafting

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Egenskaper mekanisk klaffprotes

A
  • Yngre pat (<65)
  • Obegränsad livslängd
  • Waran livslångt (ej NOAC)
  • Ökad risk trombos/blödning
  • Ev biljud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Egenskaper biologisk klaffprotes

A
• Äldre pat (>65-70)
• Begränsad livslängd pga
klaffdegeneration (15-20 år),
kan behöva reoperation eller
annan klaffintervention (TAVI)
• Ej waran livslångt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

NYHA I klassificering och medicinering

A

Nedsatt hjärtfunktion utan symtom.

Betablockare (från NYHA I vid infarkt)
ACE-hämmare (ARB vid intolerans)
Diuretika vb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

NYHA II klassificering och medicinering

A

Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast vid uttalad fysisk aktivitet.

Betablockare (från NYHA I vid infarkt)
ACE-hämmare (ARB vid intolerans)
Diuretika vb

Ivabradin (EF < 35%, sinusrytm, >70-75 slag/min)
CRT/CRT-D (EF < 35%, QRS > 120 ms, vä grenblock)
Mineralreceptorantagonist (aldosteronantagonist)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

NYHA III klassificering och medicinering

A

Måttlig hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk aktivitet.
Klassen delas upp i IIIa och IIIb beroende på om patienten klarar av att gå > 200 m på plan
mark utan besvär eller inte.

Betablockare (från NYHA I vid infarkt)
ACE-hämmare (ARB vid intolerans)
Diuretika vb

Ivabradin (EF < 35%, sinusrytm, >70-75 slag/min)
CRT/CRT-D (EF < 35%, QRS > 120 ms, vä grenblock)
Mineralreceptorantagonist (aldosteronantagonist)

Palliativ vård
Avancerad behandling (inotropi, hjälppump, transplantation)
Digoxin (flimmer och sinusrytm)

29
Q

NYHA IV klassificering och medicinering

A

Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila.
Symtomökning vid minsta ansträngning. Patienten är oftast sängbunden.

Betablockare (från NYHA I vid infarkt)
ACE-hämmare (ARB vid intolerans)
Diuretika vb

Ivabradin (EF < 35%, sinusrytm, >70-75 slag/min)
CRT/CRT-D (EF < 35%, QRS > 120 ms, vä grenblock)
Mineralreceptorantagonist (aldosteronantagonist)

Palliativ vård
Avancerad behandling (inotropi, hjälppump, transplantation)
Digoxin (flimmer och sinusrytm)

30
Q

Indikationer CRT/ICD

A

LV-EF <35%, NYHA II-(V), optimal medicinsk behandling,
vänstergrenblock (QRS-duration >130 msek). QRS gäller inte för ICD.

Cardiac Resynchronization Therapy (sviktpacemaker)
Implantable Cardioversion Defibrillator (defibrillator)

31
Q

Krav för att sätta diagnos infektionsendokardit

A

Positiv blododling + eko

32
Q

EAT

A

Ectopic atrial tachycardia

33
Q

AVRT

A

Atrioventricular reentrant tachycardia

34
Q

AVNRT

A

Atrioventricular nodal reentrant tachycardia

35
Q

AV-block 1

A

För lång PQ-tid (>220 ms)

36
Q

AV-block 2 typ 1

A

PQ-tid blir längre och längre, sen kommer inget QRS-komplex (pga för lång PQ-tid).

Kallas Wenkebacksblockering/Mobitz typ 1.

37
Q

AV-block 2 typ 2

A

Något QRS-komplex faller bort. Ofta regelbunden P-våg.

Kallas Mobitz typ 2.

38
Q

AV-block 3

A

P-våg och QRS-komplex är regelbundna, men har ingen koppling sinsemellan.

39
Q

EKG-fynd VT

A

Breda QRS, regelbundet. Mer än 3 VES i följd, över 100 BPM.

40
Q

Definition ST-höjning

A

2 mm i V2/V3. 1 mm i andra avledningar.

1,5 mm för kvinnor.

41
Q

Handläggning STEMI

A

Farmaka:
Trombyl 75 mg x 4
Brilique 90 mg x 2
Heparin 5000E

-> PCI så fort som möjligt.

SATSA stödramsa.

Smärtlindring
Anti-ischemisk behandling
Trombosbehandling
Sviktbehandling
Arytmibehandling
42
Q

Vänstersidigt skänkelblock + bröstsmärta = ?

A

Handläggs som STEMI. LAD försörjer vänster skänkel.

43
Q

Blåsljud I2 dx systoliskt

A

Aortastenos

44
Q

Blåsljud I3 sin diastoliskt

A

Aortainsufficiens (längs sternum)

45
Q

Blåsljud I5 sin diastoliskt

A

Mitralisstetnos

46
Q

Blåsljud I5 sin systoliskt, utstrålning vä axill

A

Mitralisinsufficiens

47
Q

Indikationer för operation vid coarctatio aortae

A

Blodtrycksskillnad arm-ben > 20 mmHg i kombination med hypertoni BT >140/90 mmHg

Vid hypertoni och en ≥50% aortaförsnävning, jämfört med aortadiametern vid diafragma

48
Q

VA-ECMO

A

Venoarteriell ECMO (”Hjärt-ECMO”)
• Blod tas från ven och ges åter i artär tar över både hjärt- och lungfunktion
• Vid hjärtsvikt med/utan lungsvikt

49
Q

VV-ECMO

A

Venovenös ECMO (”Lung-ECMO”)
• Blod tas från ven och ges åter i ven hjärtat pumpar runt blodet i kroppen tar
enbart över lungfunktion
• Vid isolerad lungsvikt

50
Q

ECPR

A

”HLR-ECMO”
• VA-ECMO vid hjärtstillestånd där man inte återfår spontan cirkulation
• Kontroversiellt, klara indikationer och riktlinjer saknas

51
Q

Terapimål långtidsassister

A

1) Bridge-to-transplantation
Överleva till HTx, problem med organ-brist

2) Bridge-to-candidacy
Reversera sekundär organpåverkan inför eventuell HTx

3) Bridge-to-destination
Livslång behandling, hos icke-transplantabla patientienter (även
kallat Destination therapy)

4) Bridge-to-recovery
Temporär behandling till eventuell återhämtning

52
Q

LVAD

A

Left Ventricular Assist Device; stödjer vänsterkammaren

(95% av alla pumppatienter). Vanligaste pumpen är Heartmate II.

53
Q

RVAD

A

Right Ventricular Assist Device; stödjer högerkammaren. Ovanligt.

54
Q

BiVAD

A

LVAD + RVAD. Görs inte i Uppsala.

55
Q

TAH

A

Total Artificial Heart; ersätter hela hjärtat som tas ut.

Mer eller mindre på experimentstadiet.

56
Q

Windkesseleffekten

A

Aorta utvidgas i systole och fjädrar tillbaka i diastole vilket medför att blodets transport underlättas.

57
Q

Aortans tre lager

A

Intima- tunn, främst endotel och receptorer
Media- tjockast, mest bindväv
Adventitia- blodkärl och stram bindväv

58
Q

Definition av aneurysm

A

50% ökning av diametern

59
Q

Etiologi aortaaneurysm

A
1. Degenerativa
a cystisk media nekros
b atheroscleros
2. Inflammatoriska
3. Congenitala
4. Traumatiska
60
Q

TEVAR

A

Thoracic EndoVascular Aortic Repair

61
Q

Mått för operation aortaaneurysm

A

Ascendens: 55 mm
Arcus: 60 mm

62
Q

EVAR

A

EndoVascular Aortic Repair

63
Q

Typ A-dissektion

A

Aortabågen innan sublavia sin. 2/3 av dissektionerna, sköts av thorax.

64
Q

Typ B-dissektion

A

Aorta efter subclavia sin. 1/3 av dissektionerna, sköts av kärl.

65
Q

Behandling aortadissektion

A
  1. B-blockad som iv infusion viktigast (metaprolol, labetalol)
  2. Nitroglycerin som iv infusion
  3. Ca2+-antagonist som iv infusion

Smärtlindring iv/im

Utreds med CT

66
Q

AKS

A

STEMI
NSTEMI
Intabil angina

67
Q

Tre diffdiagnoser CBS

A

AKS
Aortadissektion
LE

68
Q

TAVI

A

Transarterial Aortic Valve Implantation