Kardiologi Flashcards

1
Q

Vad är speciellt med sinusknutan?

A

Celler här har högst inneboende frekvens = genererar signal som fortleds!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är AV-noden?

A

AV-knutan och His’ka bunten. Enda elektriska förbindelsen mellan förmak och kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför blir det ett rakt streck mellan P-våg och QRS-komplex på ett normalt EKG?

A

Representerar överledningen över AV-noden, som är elektriskt isolerad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är skillnaden på EKG om man vill diagnosticera en arytmi vs en ischemsk process?

A

Arytmier syns i alla avledningar, för ischemier etc måste man kolla varje avledning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Definitionsmässig normal frekvens för sinusrytm?

A

50-100 bpm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Definition för sinustakykardi?

A

Frekvens från sinus som är >100 bmp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vanligaste orsaker till sinustakykardi?

A

Extra-kardiella faktorer, typ stress, smärta, feber, hypertyreos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är sinusbradykardi?

A

Frekvens från sinus, <50 bpm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Tre huvudorsaker till sinusbradykardi?

A
  • Vältränad individ = hög vagustonus
  • Läkemedel (betablockerare)
  • Sick Sinus Syndrome (SSS)
  • Anorexi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sick sinus syndrome…
- Vad är det?
- Debutålder?
- Åtgärd?

A

Rubbning i sinusknutan, som får den att “lägga av”. Helt plötsligt arytmier eller kraftig sänkning i frekvens, i ca 30-60s.
Debuterar i pensionsåldern. Prevalens ökar med ålder.

Pacemaker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är brady-takysyndrom?
Behandling?

A

Vissa SSS-patienter, som också får attacker med snabb supraventrikulär rytm.

Anti-arytmika, utöver PM.
Sätt in PM först, titrera sedan anti-arytmika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är sinus arrest?

A

Enstaka lång paus i sinusfrekvens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är SVES?
Trigger-faktorer?

A

Supraventrikulärt extraslag; ett fysiologiskt normalt exraslag som kommer från ektopiskt fokus i förmaken.
Alla har dem!
Stress, koffein, alkohol, nikotin, infektioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Utseende på EKG vid SVES?

A

Ger vanligt QRS-komplex, men utan P-våg eller avvikande PQ-intervall. (Pga P-våg försvinner i föregående T, eftersom P är prematur)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är supraventrikulär takykardi? Normal orsak?

A

3 eller fler SVES på raken = alltså takykardi beroende på ektopiskt supraventrikulärt fokus. Ger ofta rundgång runt AV-knutan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Behandling av supraventrikulär takykardi?

A

Ablation där man bränner med radiofrekvens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

3 typer av supraventrikulär takykardi?

A

1) AVNRT (AV-nodal re-entry tachycardia)

2) WPW (wolf parkinson white) = kallas ortodrom takykardi

3) Ektopisk förmakstakykardi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

EKG-utseende vid förmaksfladder?

A

Sågtandat med QRS-komplex i viss frekvens (beroende på grad av blockad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

EKG-utseende vid förmaksflimmer?

A

Oregelbundna smala QRS-komplex med perioder av täta oscillationer emellan. Inga P-vågor!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Generella orsaker till förmaksflimmer och -fladder?

A

Ischemisk hjärtsjukdom
Hypertensiv hjärtsjkdom
Klaffel
Hypertyreos
Alkohol och stress

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är VES?
Är det patologiskt?
Orsak?

A

Ventrikulärt extraslag. Helt fysiologiskt normalt; kan provoceras av stress, koffein, alkohol, nikotin, infektion etc.
Orsakas pga prematur depolarisation i kammare.
= Bred QRS och diskordant T

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är ventrikeltakykardi?

A

3 eller fler VES i rad.
Kammarfrekvens, ofta 150-200

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilken är den vanligaste kliniska orsaken till plötsligt hjärtstopp?

A

Ventrikelflimmer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är ventrikelflimmer?
EKG-utseende?
Konsekvens?

A

Random depolarisationer i kammaren. Ett tillstånd där kammarmyocyterna slutar jobba tillsammans = ingen pumpeffekt!
= breda oscillationer utan QRS-komplex
Går obehandlat över i asystoli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är asystoli? Normalt förstadie?

A

Ingen elektrisk aktivitet i hjärtat alls!
Ofta föregås det av ventrikelflimmer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur fungerar en pacemaker med “tvåkammarsystem”?

A

En kabel i förmak och en i kammare.
Kabel i förmak känner av, och pacear vid behov
–> kabel i kammare känner då av om signalen kommer fram —> pacear vid behov.
Kablar går till högersidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Normalt utseende för ett pacemaker-EKG?

A

“Spikes”, både innan P-våg och QRS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Nämn 2 generella typer av retledningsblockad?

A

AV-block
Grenblock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är AV-block 1?

A

Blockad i AV-knutan som gör att signalen fördröjs. Längre PQ-tid, men alla P-vågor leds över!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur lång för PQ-tid normalt vara?

A

0,12-0,22 ms

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är AV-block 2?

A

Tillstånd där inte alla P-vågor leds över. Delas upp i två typer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka är de två varianterna av AV-block 2?

A

Typ 1 = Wenkelbach = längre PQ-tid, och sedan ingen överledning –> sedan normalt igen

Typ 2 = ingen förändring i PQ-tid, utan bara vissa P som ej leds över.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är AV-block 3?

A

Totalt block = inga P går över = ger ventrikulär ersättningsrytm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Tre orsaker till AV-block 3?

A

Hjärtfel, ex till följd av ischemi
Förgiftning
Medfött hos vissa barn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

EKG-utseende vid höger- eller vänstergrenblock?

A

Breddökat QRS, som ofta får en M-form (på den sidan där blockaden sitter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

I vilken del av hjärtat utvecklas ischemi oftast (först)?

A

Subendokardiellt = här sämst blodförsörjning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Kan man lokalisera fokal process vid;
- Kranskärlsocklusion?
- Hjärtinfarkt?

A

Vid MI, men ej vid kranskärlsocklusion. Dock kan man så klart, baserad på skadad myokarddel, gissa kring kärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

EKG-utseende vid stabil koronarsjuktom;
- i vila?
- vid arbete?
- 3-5 min efter arbete?
- 10 min efter arbete?

A

Vila = normalt
Arbete = ST-sänkning
Efter = negativ T (eller bifasisk)
Sen = normalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Varför har EKG sämre diagnostisk säkerhet vid utredning av stabil koronarsjukdom hos kvinnor?

A

Kvinnor har oftare en fysiologiskt betingad ST-sänkning vid arbete = svårt att säg att det är stabil koronarsjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

EKG-utseende vid transmural ischemi (akutskede)? Vad kallas detta?

A

ST-höjning
STEMI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Hur får man diagnosen instabil angina efter ischemisk situation?

A

EKG blir normalt igen efteråt = har vart ischemi, men inte resulterat i nekros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Var mäts;
- ST-sänkning?
- ST-höjning?

A

Sänkning: 60 ms in på ST-sträckan. Sänkning innan detta kan ses fysiologiskt vid sympaticus-aktivering
Höjning: Direkt i början av ST-sträckan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Kriterier för akut ST-höjning? (per definition)

A

Höjning i två angränsande avledningar:
>1mm i de flesta

> 1,5mm i V2-V3 hos kvinnor
2mm i V2-V3 hos män
(>2,5 vid män <40)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Skillnad på Q-vågsinfarkt och icke-Q-vågsinfarkt?

A

Q-infarkt innebär att man fått transmural nekros i myokardiet

Icke-Q är nekros i en del av myokardiet = mindre R-tagg pga signalen därifrån blir mindre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur placeras elektroderna V1-V6 vid EKG?

A

V1 och V2 på varsin sida sternum, I4

V4: medioclavicularlinje I5

V3: mellan 2 och 4

V6: medioaxillarlinje I6

V5: mellan 4 och 6

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad ser elektroderna V1-V6 vid EKG?

A

Ser främre delen av hjärtat, och lateralt i vänster kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vart placeras elektroderna vid extremitetsavledningar?

A

Höger och vänster arm, samt vänster ben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vilka är vinklarna för de olika extremitetsavledningarna vid EKG? Grader?

A

aVL = -30
I = 0 grader
-aVR = 30 grader
II = 60 grader
avF = 90 grader
III = 120 grader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Ordning för att titta på EKG?

A

1) Titta på rytm (en avledning)
2) Titta efter lokaliserade processer (ett komplex, jämförandes mellan avledningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

3 icke-påverkbara riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom?

A

Ålder
Ärftlighet (event innan 65 för kvinnor och 55 för män)
Kön (östrogen har skyddande effekt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

9 påverkbara riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom?

A
  • Rökning
  • Alkohol
  • Kost
  • Träning
  • Blodfetter
  • Blodtryck
  • Diabetes
  • Stress
  • Bukfetma (>88 cm för kvinnor, >102 för män)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad innefattas i begreppet AKS?

A

Akut koronart syndrom =
STEMI
NSTEMI
Instabil angina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Definition av hjärtinfarkt enligt ESC? Och indelning?

A

1) Ischemi pga primärt koronart event: Kardiell biomarkör över 99e percentilen, samt symtom/EKG/bilddiagnostik/angio som talar för ocklusion/infarkt

2) Ischemi pga störd balans mellan krav och tillförsel av syre

3) Hjärtdöd med föregående symtom/EKG-förändringar som talar för infarkt, men pat gick bort.

4) PCI-relaterad MI
5) CABG-relaterad MI

(4 & 5 bekräftas med EKG/angio/bilddiagnostik)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

3 krav för att kalla nåt typisk angina? Vad kallas det annars?

A

Diffus utbredning av central bröstsmärta/tryck

Kommer vid ansträngning

Förbättras av vila/nitro

Om 2 av dessa: atypisk angina
Om 1: Icke-anginaaktig smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

11 typer av angina?

A
  • Effortangina = stabil
  • Instabil angina
  • Spasmangina
  • Blandangina (spasm+effort)
  • Emotionell angina
  • Post-prandiell angina
  • Angina decubitus
  • Nattlig angina
  • Köldangina
  • Syndrom X
  • Tyst angina
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Definition av stabil resp. instabil angina?

A

Stabil: oförändrad senaste 3 mån. Vid ansträngning

Instabil: förändring senaste månaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Definiera;
* Angina decubitus
* Nattlig angina
* Postprandiell angina

A

*AD: omgående vid sängliggande, pga ökad volymsbelastning

  • Nattlig: på småtimmarna, pga sympaticuspåslag
  • PP: efter större måltid, pga blod till splanknikus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Tillvägagångssätt beroende på pre-testprobabilitet vid misstänkt typisk angina?

A

<15: Gör ingenting
15-65%: Arbets-EKG
65-85%: Myocard-scint
>85%: Ingen ytterligare undersökning krävs för diagnos (om det är typisk angina)

(Borås gör a-ekg på alla <85%)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

3 viktiga labvärden att ta vid angina-utredning?

A

Hb - diffa mot anemi
Faste-glukos
Faste-lipider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

4 saker som utvärderas vid arbets-EKG?

A
  • Arbetsförmåga
  • Hemodynamiskt svar (hur puls följer)
  • EKG-förändringar
  • Symtom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

2 tillfällen vid angina-utredning, då man inte gör arbets-ekg, utan Scint?

A

Pat har:
* PM
* LBBB
= dessa grejer gör det omöjligt att tolka arbets-EKGt

Även om a-ekg av någon anledning ej kan utföras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Medicinsk behandling så fort man misstänker angina - alltså redan efter anamnes?
Även doser.

A
  • ASA: trombyl 75mgx1
  • Betablockad: metoprolol 25-200mg
  • Nitrolingual 0,4mg vb
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Skillnad på ocklusion av kärl vid STEMI och NSTEMI? Skillnad på infarkt?

A

STEMI: total ocklusion = transmural infarkt

NSTEMI: partiell ocklusion = subendokardiell infarkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Handläggning vid misstänkt STEMI?

A
  1. Symtom talar för det:
  2. EKG
    a) persisterande ST-höjningar = utgå ifrån att det är STEMI = Börja behandla och styr upp PCI
    b) Ej ST-höjningar = lägg in för övervakning och troponinserie
  3. Troponin;
    a) förhöjt + dynamik = det är NSTEMI
    b) normalt = instabil angina
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

3 symtom som talar för STEMI?

A

Ischemisk smärta >15 min
Lungödem utan annan förklaring
Kardiogen chock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Hur ser ST-höjning ut på EKG vid STEMI?

A

ST-höjning >1mm i två närliggande avledningar, förutom V2 och V3 där mer krävs;
- Kvinnor; >1,5mm
- Män: >2mm
- Män <40: >2,5mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Ett EKG-fynd som talar för STEMI förutom ST-höjning?

A

Nytillkommen LBBB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad är stunning?

A

Tillfällig domning av hjärtat till följd av ischemin. Kvarstår dagar-veckor efter reperfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad är hibernering?

A

Reflektorisk adaptation till det minskade blodflödet, där hjärtat får mekanisk hypo-/dysfunktion.
Förbättras efter intervention

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad blir diagnostisk markör vid NSTEMI-utredning?

A

Eftersom att EKG kan vara normalt gäller troponin;
förhöjt med dynamik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Definition av instabil angina?

A

1) Nydebuterad svår angina med snabb symtomprogress

2) Tidigare angina med…
a) upprepade vilosmärtor
b) Ökad effortangina, med dagliga anfall
3) Förvärrad angina efter infarkt (inom 4v)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Normalt kan man vänta i 72h på angio, vid NSTEMI/UA. 3 faktorer som medför snabbare indikation?

A

1) kardiogen chock
2) bröstsmärtor som inte svarar på nitro
3) maligna arytmier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

6 andra tillstånd som kan ge förändringar på EKG, utöver ischemisk sjukdom (eller annan hjärtsjukdom)

A
  • Kritiskt sjuka
  • Lungembolier
  • Stroke
  • Myo- och perikardit
  • Aortadissektion
  • Grav hypoxi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Vad är MINOCA?

A

MI normal cardiac arteries

Ett infarkttillstånd med objektiva tecken på angio och EKG, hos nån med fullt friska kärl. Ofta yngre kvinnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Vad är takotsubo? Orsak? Vilka drabbas? EKG-utseende?

A

“Broken heart syndrome”
DIlatation av VK-apex > ser ut som kruka på angio.

Orsakas av kraftig fysisk/psykisk påfrestning - ffa post-menopausala kvinnor.

Som anterior STEMI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Generell behandling vid alla AKS?

A
  • Morfin 5-10 mg IV
    Tillägg av 5mg primperan IV
  • Nitrolingual 0,4mg - 1-2 puffar
  • Syrgas (mål SpO2 94%)
  • ASA 75mg x 4
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Tilläggsbehandling utöver generella, vid STEMI?

A

Direkt kontakt med PCI-operatör.
- 5000 e heparin om lång transporttid

  • Brilique ges på angiolab om de hittar nåt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Tilläggsbehandling, utöver generella, vid NSTEMI

A

EJ heparin
Brilique vid säkerställd typ 1-infarkt (ocklusion)

Arixtra vid objektiva tecken till ischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Tilläggsbehandling, utöver generella, vid UA?

A

Ej heparin

Ej brilique

Arixtra: vid objektiva tecken till ischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Fortsatt behandling, efter AKS?

A
  • ASA, 75mg/dag
  • Tikagrelor 90mg 1x2, ett år
  • Metoprolol: <200mg/d
  • Atorvastatin: 80mg/dag
  • Nitrolingual 0,4mg vb
  • ACE-hämmare (Ramipril 10 mg)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

4 faktorer som ökar risken för aortastenos?

A
  • Hyperlipidemi
  • Hypertoni
  • Manligt kön
  • Rökning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

3 andra anledningar till aortastenos, än ateroskleros?

A

Reumatisk feber
Kongenital stenos
Bicuspid aortaklaff

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Hur upptäcks normalt bicuspid aortaklaff? Symtom?

A

Upptäcks ofta en passant, då det ej ger direkta symtom. Dock starkt kopplar till aortasjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

5 symtom vid aortastenos?

A

Dyspné
(Pre)synkope
Bröstsmärta
Anemi
Plötslig död

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Varför kan man få kärlkramp vid aortastenos, även om man inte har samtidig kranskärlssjukdom?

A

Aortastenos –> hypertrof kardiomyopati –> högre syrgaskrav på hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Status vid aortastenos?

A

Strävt systoliskt blåsljud över I2 dx. Fortleds även till apex och upp i karotider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Hur kan man mha stetoskopet gradera hur tät en stenos är?

A

Ljudet går i crescendo-descendo. Ju senare peak på ljudet = ju tätare stenos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Vad graderas som en tät aortastenos? Vad graderas som en måttlig?

A

Gradient >40mmHg eller Area <1cm2

Gradient 25-40mmHg eller area 1-1,5cm2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

När behandlar man en aortastenos? Hur behandlar man?

A

Om stenosen är tät och patienten har symtom/tydlig påverkar på VK-funktionen.
I vissa fall om man ändå ska göra öppen thoraxkirurgi.

Öppen thoraxkirurgi, eller TAVI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

2 saker man måste göra innan öppen thoraxkirurgi, där man ska åtgärda aortastenos?

A
  • Munsanering = förebygg endokardit
  • Angio - kolla om man har stenoser (kan åtgärdas samtidigt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Vanligaste anledningen till aortainsufficiens? 4 andra anledningar?

A

Vidgning av aortarot pga degenerativ process

Trauma, dissektion, reumatisk feber, kollagenrubbning (Ehler, Danlos, Marfan)
Bicuspid aorta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

3 symtom vid aortainsufficiens?

A

Yrsel
Angina
Dyspné

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Stetoskopfynd vid aortainsufficiens?

A

Diastoliskt blåsljud med pm I2 dx. Mjukt och högfrekvent.
Dessutom systoliskt ejektionsblåsljud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Behandling av aortainsufficiens? Vilka behandlas?

A
  • Klaffprotes (biologisk/mekanisk)
  • Aortaplastik

Vid symtom och/eller påverkad vänsterkammarfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

4 orsaker till mitralisinsufficiens?

A

Skada på papillarmuskulatur/chordae

DIlatation av VK

Reumatisk feber/endokardit

Degeneration/prolaps

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

3 symtom vid mitralisinsufficiens?

A

Dyspé
Trötthet
Sänkt fysisk prestationsförmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Stetoskopfynd vid mitralisinsufficiens?

A

Pansystoliskt blåsljud, som är strävt och duschande. PM över apex och ut mot v axill

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Farmqkologisk behandling vid mitralinsuff?

A

Hjärtsviktbehandling

99
Q

Kirurgisk behandling vid mitralinsuff? (3)

A
  • Mitralisplastik
  • Klaffprotes
  • MitraClip: kateterburet ingrepp där man häftar ihop klaffen
100
Q

Orsak till mitralstenos? (3)

A

Reumatisk feber
Mitralförkalkningar
Kongenital mitralstenos

101
Q

Symtom vid mitralstenos?

A

Trötthet och dyspné
Tecken på bakåtstas
- Lungödem
- Ascites
- Underbensödem
- Hepatomegali
Förmaksflimmer

102
Q

Stetoskopfynd vid mitralisstenos?

A

Diastoliskt blåsljud med PM över apex och utstrålning mot v axill. Opening snap då klaffen öppnas. Lågfrekvent ljud

103
Q

Behandling vid mtiralstenos? (3)

A

Ballongvidgning
Mitralplastik
Mitralprotes

104
Q

Vart hörs följande bäst;
- Ventrikelseptumdefekt?
- Förmaksseptumdefekt?

A

VSD: I3-I4 sin
FSD: I2-I3 sin

105
Q

Hur behandlas förmaks-/ventrikelseptumdefekt?

A
  • Öppen thoraxkirurgi
  • Paraplyslutning
    (kateterburet)
106
Q

Vilka är de 3 vanligaste thoraxoperationerna som utförs?

A
  1. CABG
  2. Aortaklaff
  3. Kombinerad CABG + aortaklaff
107
Q

Vilka anatomiska kranskärlsbegrepp används inom thoraxkirurgin?

A

1/2/3-kärlssjuka
Proximal LAD-stenos
Vänster huvudstamsstenos

108
Q

Vad heter kärlet i benet man ofta använder vid CABG? Varför är detta bra?

A

Vena saphena magna.
Bra för att det är
- Långt
- Benet klarar sig utan (del av nätverk)
- Ytligt (utanför fascia)

109
Q

Vad är LIMA?

A

A. thoracica interna. Normalt från subclavia –> genom diafragma –> rectusmusculatur. Bra att använda vid CABG, då det kopplas direkt till kranskärl (ffa LAD)

110
Q

När är CABG indicerat? (4)

A
  • 3-kärlssjuka
  • Proximal LAD-stenos
  • Vänster huvudstamsstenos

(*Angina med svåra symtom (minst CCS klass2))

Beror dock på SYNTAX-score

111
Q

Vilken metod väljer man oftast vid en-/tvåkärlssjuka samt vid pågående hjärtinfarkt?

A

PCI!

112
Q

När är aortaklaffkirurgi indicerat?

A

Klaffarea <1cm^2
Medelgradient >40 mmHg

113
Q

2 fördelar med biologisk klaff vs mekanisk?

A

Tyst
Kräver ej antikoagulantia

114
Q

1 fördel med mekanisk klaff?

A

Håller längre än biologisk

115
Q

Alternativ metod för aortaklaffingrepp hos de som ej klarar öppen thoraxkirurgi?

A

TAVI
= transcatheter aortic valve implantation

In via ljumske –> spräng upp stenos –> sätt protes med typ av ballongvidgning.

116
Q

Vanligaste komplikationen efter thoraxkirurgi?

A

Förmaksflimmer - 35%

117
Q

Varför sker hjärtats blodförsörjning ffa i diastole?
Hur påverkas detta vid ökad hjärtfrekvens?

A

För att trycket i kärlen är lägre då, samt att diastole är längre än systole.
Ökad HF = kortare diastole = sämre blodförsörjning

118
Q

Vad är CFR?

A

Coronary flow reserve: hjärtats förmåga att öka sin blodtillförsel vid ökat behov (normalt 3-6X)

119
Q

Hur stor del av det koronara kärlträdet ser man vid angio, ungefär?

A

ca 5%. Bara epikardiella kärlbädden, inte den mikrovaskulära

120
Q

Hur definieras en angiografiskt signifikant stenos?

A

Förträngning >50% av kärllumen (ffa om det är proximalt i kärlet). Kan ibland behöva bli 70%, om man kommer längre distalt i kärlet

121
Q

Vad kan man vid en angiografi göra, om man är osäker på hur stor en förträngning är?

A

FFR = fraction of flow reserve. Tryckmätning både proximalt och distalt om stenosen för att se hur stor5 flödesreduktion som stenosen orsakar!

122
Q

Två potentiella infartsvägar för PCI? För- och nackdelar?

A

A. radialis: förstahandsval. Är svår och gör ondare, men risken för blödning är mycket mindre (kan komprimeras)

A. femoralis: lättare, och tillåter större katetrar. Dock mycket större risk för blödning. Kräver dessutom 4h immobilisering

123
Q

Vad är seldingerteknik?

A

Ett sätt att få säker tillgång till cirkulationssystemet, vilket innebär att angio kan utföras med färre komplikationer.

Nål in > ledare för in genom nålen > nål bort men ledare kvar > kateter förs in över ledaren > ledaren dras.

124
Q

3 begränsningar med angiografi?

A
  • Invasivt = komplikationer i form av blödning etc
  • Strålning
  • Kontrastmedlet innebär belastning för njurarna
125
Q

Vad är PCI?

A

Perkutan coronar intervention - ballonsprängning som görs genom att en ballong förs på en ledare och sedan blåses upp för att trycka ut en stenos.

126
Q

Hur utförs en PCI?

A

Kateteer läggs i koronarostiet –> ledaren läggs ut i det aktuella kärlet, och förs förbi den förträngning som ska åtgärdas –> ballong förs på denna ledare –> blåses upp, vilket pressar ut stenosen —> sedan stentning

127
Q

Vad är in-stent restenos? Orsak? När?

A

Då det uppstår en ny stenos på ett stentat ställe. Beror på intimahyperplasi och fibrosbildning. Normalt 6-12mån efter stentning.

128
Q

Vad är in-stent trombos?

A

Trombosbildning på ett stent (eller i ett stentat område). Sker fort efter ingreppet och är livshotande. Kan ge STEMI

129
Q

Vilka med UA/NSTEMI borde utredas med angiografi?

A

Man använder sig av GRACE-score.

De flesta inom 72h, men extra bråttom hos:
De med akut nydebuterad/förvärrad hjärtsvikt, bröstsmärta eller arrytmier som ej går över, eller hemodynamisk instabilitet!

130
Q

Om angio ej är indicerat, vad gör man istället?

A

Arbets-EKG!

131
Q

Hur vanligt och allvarligt är hjärtsvikt?

A

2% av befolkningen, och 10% av de över 80 år.
Allvarligare än de flesta cancerformer, med en ettårsmortalitet på 19%

132
Q

Vad krävs för definitionen hjärtsvikt?

A

Symtom
+ Objektiva tecken (= Ultraljud)

133
Q

Vad är;
- HFrEF?
- HFpEF?
-HFmrEF?

A

Heart Failure…
- Reduced EF: EF <40% (alltså systolisk hjärtsvikt)

  • Preserved EF: EF >50% (alltså diastolisk hjärtsvikt)
  • Mid range EF: EF 41-49%
134
Q

Definiera;
- Manifest hjärtsvikt
- Kompenserad hjärtsvikt

A

Manifest: objektiva och tydliga symtom på svikt

Kompenserad: hjärtsvikt utan symtom.

135
Q

2 vanligaste bakomliggande anledningarna till hjärtsvikt?

A

Hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom.
Står tillsammans för 75% av fallen

136
Q

5 andra anledningar till hjärtsvikt (än de 2 vanligaste)?

A
  • Klaffel
  • Arytmier
  • Inlagringssjukdom
  • Alkoholöverkonsumtion
  • Hypotyreos
  • Hypoxi
  • PH
137
Q

4 systemiska kompensationsmekanismer vid hjärtsvikt? Vad är problemet med detta?

A
  • RAAS
  • Sympaticuspåslag
  • ADH-ökning
  • Hypertrofi av hjärtat

Problemet är att kompensationen blir överdriven, och att den piskar på hjärtat
= hjärthypertrofi och kortare diastole = ökade krav på syre, men minskad tillförsel.

138
Q

Hur påverkas följande vid hjärtsvikt;
- Lever?
- GI-kanalen?
- Elektrolyter?

A

Lever: stas. Svikt på sikt = minskat kolloidosmotiskt tryck

GI: stas = hämmat upptag av näring. Även försämrat upptag av läkemedel

Kalium: minskar, pga ökat aldosteron
Natrium: totalt sett minskning, pga brutal vätskeretention

139
Q

Generell procedur vid handläggning av misstänkt hjärtsvikt?

A
  1. Är det hjärtsvikt?
    - Anamnes (symtom)
    - Ultraljud
  2. Hur allvarlig är den?
    - NYHA (anamnes)
    - EF (ultraljud)
    - Typ (Forrester)
  3. Bakomliggande orsak?
    - Hypertension och ischemi
    - CHAMP
140
Q

5 statusfynd vid hjärtsvikt?

A
  • Halsvensstas
  • Hepatosplenomegali + ascites
  • Ödem (underben)
  • Takypné
  • Lösa rassel över lungor
141
Q

Kan hypotoni förekomma vid hjärtsvikt?

A

Ja, i ett sent och allvarligt skede, då hjärtat börjat ge upp = minskad Sv
= vid kraftig dekompensering

142
Q

3 icke-hjärtrelaterade faktorer som ger ökat BNP?

A

Kvinnligt kön
Ökande ålder
Njurstrul

143
Q

4 hjärtrelaterade faktorer som ger ökat BNP?

A

Arytmi
Hypertension
Klaffel
Myokardhypertrofi
(Hypoxi)

144
Q

Normal EF?
EF vid hjärtsvikt?

A

> 55%

Mild svikt: >45%
Måttlig svikt: >30%
Grav svikt: <30%

145
Q

5 undersökningar vid utredning av hjärtsvikt?

A

BNP
Ultraljud!
EKG - kolla arytmier
Angio - leta ischemi (vid angina)
Lungröntgen - ffa i differentialdiagnostiskt syfte

146
Q

Generell tanke med behandling av dekompenserad hjärtsvikt?

A

Återställ hemodynamiken!

147
Q

4 statusfynd vid lungödem?

A

Lösa rassel över lungorna
Takypné
Cyanos
Hypoxi
Takykardi
Rosafärgat skum i munnen

148
Q

Behandling av hypovolemisk chock?

A

Sänk huvudända och höj fötter
Ge vätska
Minska ACEi/ARB, sätt ut diuretika!

149
Q

Behandling av hypertensivt lungödem? (7)

A
  • Hjärtläge (sitt upp, höj upp knän)
  • SYRGAS!
  • CPAP (10 mm vatten)
  • Furosemid 40mg
  • Morfin 5mg IV
  • Primperan 5mg IV
  • Nitro
150
Q

Behandling av kardiogen chock? (4)

A
  • Ventilator (CPAP/Bi-PAP/respirator)
  • Nitroglycerin IV
  • Inotropi (dopamin)

Om arytmi: ge anti-arytmikum

[I praktiken; balansgång]

151
Q

Hur går man vidare för att utreda underliggande orsak, efter behandling av dekompenserad hjärtsvikt?

A

CHAMP
Coronary event (AKS)
Hypertensiv kris
Arytmi
Mekanisk komplikation
Pulmonary embolism

Kolla dessutom de vanligaste;
(- hypertension)
- ischemi

152
Q

Icke-medicinsk behandling av kompenserad hjärtsvikt?

A

Motion, i den mån patienten kan

Försök avstå salt

153
Q

Behandlingstrappa vid kompenserad hjärtsvikt?

A
  1. ACEi/ARB
    Diuretika vb
    Betablockad
    • MRA (mineralreceptorantagonist)
      Ivabrandin
      Entrestro
      CRT
  2. Digoxin (om snabbt förmaksflimmer)
    Avancerad vård (inotropi, LVAD, transplantation)
154
Q

Baspaket vid kompenserad hjärtsvikt? (4)
Hur gör man vid insättning?

A
  • ACEi
  • Diuretika
  • Betablockad
  • MRA (kräver egentligen EF <35%)

Titrera upp över tid, med regelbundna kontroller

155
Q

Farmakologiskt tillägg till basbehandling, om det inte räcker? (3)
Vad görs innan detta?

A

1) Digoxin - vid snabbt förmaksflimmer
2) Entresto
3) Ivabrandin

Innan detta måste nytt ultraljud göras, för att skatta EF. Dessa preparat är dyra!

156
Q

2 kontraindikationer för betablockad?

A

Dekompenserad svikt
AV-block 2 eller högre

157
Q

Vad gör man om en patient får angioödem av ACEi?

A

Sätt ut –> varningsmärk journal
Flytta pat till IVA för att se till att luftvägar säkras

158
Q

3 kontraindikationer för behandling med aldosteronrantagonister?

A

Hyperkalemi
Uttalad njursvikt
Addisons

159
Q

3 kontraindikationer för ACEi?

A

Hypovolemi
Signifikant aortastenos
Bilateral njurartärstenos
Svår njursvikt

160
Q

Vad är entresto? Krav inför insättning?

A

Dubbelmedel;
- Sartan = ARB
- Sackubitril = blockerar neprilisyn = minskar nedbrytning av BNP

Ev ACEi måste ha vart utsatta >36h, annars risk för angioödem.

161
Q

Hur verkar ivabrandin? När sätts det in?

A

Selektiv hämning av sinusknutan

Vid puls >70 eller EF <35%,
om man inte svarat på baspaketet

162
Q

Vad är CRT?

A

Cardiac resynchronization therapy - ett system av elektroder som placeras in för att få hjärtat att slå mer regelbundet = ger smalare QRS och bättre pumpfunktion.

CRT-p = pacemakerfunktion
CRT-d har dessutom defibrillator

163
Q

Vad är device? Tanke med behandling?

A

Hjärtpump.
Ej permanent behandling; bridge to transplant eller bridge to revocery

164
Q

När, vid hjärtsvikt, är transplantation indicerat?

A

Vid förväntad överlevnad <1 år, men patienten samtidigt är tillräckligt frisk i övrigt.

Vanligt ex vid dilaterad kardiomyopati

165
Q

2 vanliga läkemedel att undvika vid hjärtsvikt?

A

NSAIDs!
Steroider

166
Q

Hur brukar frekvensen ligga vid
- ett obehandlat förmaksflimmer?
- AVNRT?

A
  • 120-180
  • 150-200
167
Q

Vilken är den vanligaste rytmrubbningen? Prevalens?

A

Förmaksflimmer.
3% totalt. Ökar med ökande ålder.

168
Q

Nämn 3 generella bakomliggande orsaker till förmaksflimmer och -fladder?

A
  • Ischemisk hjärtsjukdom
  • Mekaniskt fel på hjärtat (klaffel etc)
  • Andra sjukdomar
  • Alkoholintag
169
Q

5 sjukdomstillstånd som kan föranleda förmaksflimmer?

A

OSAS
KOL
Diabetes
Hjärtinfarkt
Thyrotoxikos
Kronisk njursjukdom

170
Q

4 indelningar av förmaksflimmer?

A
  • Paroxysmalt (normalt 1-2d)
  • Persisterande (slår ej över spontant)
  • Långvarigt persisterande (persisterande >12 mån
  • Permanent (konvertering ger inte sinusrytm, eller känns inte meningsfull)
171
Q

Hur mycket ökar risken för embolier vid fflimmer?

A

4-5X

172
Q

3 vanliga symtom vid förmaksflimmer och -fladder?

A

Dyspné
Trötthet
Yrsel
Hjärtklappning

173
Q

Klassificering av förmaksflimmer?

A

EHRA 1-4
(european heart rhytm association)
1: inga symtom
2: symtom vid motlut
3: svåra = påverkar vardag
4: väldigt handikappande

174
Q

5 status- och labundersökningar vid förmaksflimmer- och fladder?

A

EKG
Blodtryck
THYROIDEAPROVER
Elektrolytstatus
Ultraljud (inom <3 mån)

175
Q

Vad är CHA2DS2-VASc?
Vad ingår?

A

Score-system för risk för stroke vid förmaksflimmer

Congestive heart failure 1
Hypertension 1
Age > 75 2
Diabetes 1
Stroke / TIA / Embolism 2
Vascular disease 1
Age >65 1
Sex Category: female 1

176
Q

3 generella typer av rytmkontroll vid arytmier?

A

Farmaka (anti-arytmika)
Ablation
Elkonvertering

177
Q

3 krav för elkonvertering vid hjärtflimmer?

A
  • Fasta >6h
  • Symtomdebut <48h sedan,
    eller waran/NOAK >3v
    (Waran = INR måste ha vart bra 3v)
  • Bra kaliumvärde
178
Q

Vilket är vanligaste ektopiska förmaksfokuset som ger upphov till flimmer? Varför är detta intressant?

A

Vid lungvenerna i HF.
För att man ska veta var man kan abladera

179
Q

Namnge ett antiarytmikum från varje Vaughan Williams-klass.

A
  1. Tambocor = flekainid
  2. Metoprolol/bisoprolol
  3. Cordarone = amiodarone
  4. Isoptin = Verapamil
180
Q

Viktigt att tänka på vid behandling med MULTAQ?

A

Kräver provtagning: levervärden och joner etc, med jämna intervaller! Kan ge leversjukdom.

181
Q

Två saker att tänka på vid behandling med Cordarone?

A

Obligatorisk lungröntgen innan - kan ge interstitiell pneumonit bl.a

Provtagning under behandling!

182
Q

Mål vid frekvenskontroll?

A

Frekvens <100 bpm

183
Q

Förstahandsval vid frekvenskontroll?
3 andra preparat?

A

Betablockad! Så mycket patienten tål

  • Digoxin
  • Verapamil
  • Cordarone
184
Q

Normal förmaksfrekvens vid förmaksfladder?

A

220-350 bpm

185
Q

Behandling vid SVES? När sätts den in?

A

Normalt ingen alls, då det är fysiologiskt.
Vid många, och symtomgivande kan man sätta in beta-blockad (låg dos) symtomatisk.

186
Q

Anamnestisk info vid AVNRT?

A

Ofta on-off känsla!
Hjärtklappning, trötthet, yrsel

187
Q

EKG-utseende vid AVNRT?

A

Smala regelbundna QRS med hög frekvens. Ofta p-vågs-notch precis efter QRS

188
Q

Behandling vid AVNRT? (3)

A

Akut behandling vid hemodynamisk påverkan

Carotisstimulering

Adenosin - måste ha tillgång till defibrillator

Ablation!

189
Q

Om man är osäker vilken typ av arytmi det rör sig om, vilken undersökning kan då hjälpa en i diagnostiken?

A

Transesophagealt EKG
- lättare att lokalisera p-vågen, vilket hjälper en diagnosticera

190
Q

EKG-utseende vid WPW/AVRT

A

Preexitation med delta-våg

Vid anterodrom: breddökning

Vid ortodrom: smalt M-format komplex

191
Q

Behandling vid WPW?

A

Ablation - patient får ej skickas hem förrän detta är gjorts

Elkonvertering i akutfall

192
Q

Normal orsak till ventrikulärt extraslag?

A

Helt fysiologiskt. Kan triggas av stress, infektioner, koffein etc.

Mer frekventa = utred för koronarischemi

193
Q

Behandling vid VES? När är behandling indikerad?

A

Svårbehandlat farmakologiskt
Kan abladeras, vid monomorfa VES

194
Q

Vilken arytmi skall alltid misstänkas vid breddökad takykardi?

A

VT! Står för 85% av fallen av breddökade takykardier!

195
Q

Definition för VT?

A

3 eller fler VES på raken, med frekvens >100

196
Q

Hur uppkommer VT? Orsak?

A

Nästan alltid patologiskt - pga ischemisk hjärtsjukdom; antingen genomgången, eller ännu inte upptäckt.

197
Q

Behandling vid VT?

A

Måste brytas aktivt.
* Elkonvertering!!!!
I väntan på narkos: ge cordarone

  • Cordarone
  • ICD
198
Q

Vad är torsade de pointes? EKG-utseede? Orsak?

A

Ett VT-tillstånd med spolformat EKG. Orsakas av läkemedel (antiarytmika)

199
Q

3 orsaker till ventrikelflimmer?

A

Utgår nästan alltid från VT

  • Elektrisk stöt
  • Ischemisk hjärtsjukdom
  • Elektrolytrubbning
  • Kardiomyopati
200
Q

Behandling av ventrikelflimmer?

A

Defibrillering!

201
Q

Vilka 3 typer av pacing-indikationer (pacingtyper) finns?

A

Mot bradykardi
Anti-takykardi = ICD
Sviktpacing = CRT

202
Q

Vid vilka typer av AV-block är PM indicerat?

A

AV-block 2, typ 2 - alltid
AV-block 2, typ 1 - vid symtom

AV-block 3 - alltid

203
Q

7 andra indikationer för permanent PM, än AV-block?

A

Långsamtgående förmaksflimmer
Sinus caroticus-syndrom
Vasovagalt syndom
Bifascikulärt block
SSS
Kronotrop insufficiens
Efter HIS-ablation

204
Q

2 lägen då temporär PM är indicerat?

A
  • I väntan på permanent PM
  • Övergående bradykardi (ex intox)
  • Efter hjärtkirurgi och TAVI
205
Q

Handläggning av bradyarytmi på akuten?

A

1) Sätt ut läkemedel med negativ kronotrop effekt
(OBS: ögondroppar & demensläkemedel)
2) Om symtom, ge:
- Atropin 0,5-3 mg
(–>) isoprenalin
(—>) transcutan pm
3) Lägg in med TTX

206
Q

4 symtom på bradyarytmi?

A

Yrsel
Svimning
Orkeslöshet
Mental påverkan
Hjärtsvikt

207
Q

Om man planerar transcutan pacing, vad måste man göra då?

A

Får max göras i 8h - man bör alltid överväga transvenös.

Ge pat morfin och benzo - för det gör ont

208
Q

Hur ser SA-block ut på EKG?

A

Ingen P-våg eller efterföljande QRS-komplex.
Alltså i princip som sinus arrest.
Skillnaderna är dock
- vid sinus arrest definitionsenligt obligat med uppehåll som är minst 2s
- vid SA-block är uppehållet en multipel av det normala P-intervallet (här finns sinus-signalen fortfarande, men det är blockerat mellan sinus och förmak vilket gör att P-våg uteblir. “timingen” finns dock kvar, för P-vågor kommer med samma intervall).

209
Q

5 orsaker till SA-block?

A

SSS
Jonrubbningar (hypokalemi)
Läkemedel (digitalis)
Myokardinfarkt
Myokardit
Sinus caroticus-syndrom
För hög vagustonus

210
Q

Hur yttrar sig SSS i hjärtstatus?

A

Sinusbradykardi / sinusarrest
= kronotrop insufficiens

211
Q

4 externa orsaker till sjuk sinusknuta?

A
  • Läkemedel med negativ kronotrop verkan
  • Hypotyreos
  • Hypotermi
  • Hög vagustonus
212
Q

4 interna orsaker till sjuk sinusknuta?

A
  • Fibrotisering
  • Medfödd hypoplasi av SA-nod
  • Ischemisk hjärtsjukdom
  • Sarkoidos, amyloidos etc
213
Q

Viktigaste symtom (anamnestiskt) vid sjuk sinusknuta?

A

SVIMNING - absolut viktigaste anamnestiska uppgiften.
Också trötthet, etc etc

214
Q

3 typer av långtids-EKG-registrering?

A

Holter - bärs av patienten i 24h (oftast) och registrerar konstant, med flera avledningar.

Telemetri

Tum-EKG (“event recorder”)

ILR

215
Q

Vad är brady-takysyndrom? Behandling?

A

Bradyepisoder pga SSS och dessutom samtida takyepisoder (paroxysmala supraventrikulära takykardier)

PM först (skydd mot brady) –> sedan titrering av anti-arytmikum

216
Q

5 generella orsaker till AV-block?

A
  • Läkemedel
  • Jonrubbningar
  • Ischemisk hjärtsjukdom (inferior infarkt)
  • Efter hjärtkirurgi
  • Myokardit
  • Ökad vagal tonus
  • Degeneration (normalt med åren)
217
Q

När är trascutan pacemaker indicerad?

A

Vid uttalade symtomgivande bradyarytmier/asystolier, som inte svarat adekvat på farmaka, i väntan på permanent PM

218
Q

Nomenklatur för PM? (bokstavssystem)?

A
  1. Var den pacear
  2. Var den känner av
  3. Response to sense
  4. Rytmkontroll eller ej

A = förmak
V = kammare
B = bägge

219
Q

Vad är viktigt att tänka på vid EKG-tolkning hos en patient med PM?

A

Blir mycket svårare att tolka ST-sträckor, och eventuell sänkning/höjning i dessa
= testa att dra ner frekvens, och se om man kan få egna hjärtslag, som man kan tolka

220
Q

Vad är exitblock?
2 orsaker?

A

Då signal från PM inte går fram.
- Elektroddissociation
- Segrat tröskelvärde (pga fibrotisering etc)

221
Q

Vad måste göras efter en pacemakeroperation?

A

Lung-röntgen! Man kan ha orsakat pneumothorax under operationen.

222
Q

Vad är CRT?

A

Cardiogenic resynchronization therapy. Sviktpacemaker som sätts in för att göra kammarslagen mer synkade.
Sätts in vid EF <35% och QRS >130ms

223
Q

Vad är ICD? VIlka får detta?

A

Implantable cardioverter defibrillator.
Sätts in vid takyarytmier. Skyddar mot dessa, och ger i värsta fall också en elkonvertering.

Ges som sekundärprofylax efter hjärtstopp, eller till pat med hög risk för död i sin hjärtsjukdom

224
Q

I vilken del av aorta är det vanligast med aneurysm?

A

Ascendens

225
Q

Generell skillnad mellan aortaaneurysm och -dissektion?

A

Aneurysm kommer över lång tid = långsam symtomutveckling

Dissektion är akut insättande, och normalt pga utlösande event.

Dessutom är aneurysm = vidgning av alla lager, men dissektion = reva genom intiman

226
Q

Symtom vid thoracalt AA? 2 komplikationer?

A

Kan ge sväljsvårigheter och heshet. Dock oftast tyst.

Komplikationer: aortadissektion, aortainsufficiens (om spridning nedåt mot aortaringen)

227
Q

3 medfödda tillstånd som ökar risken för AA?

A

Marfan syndrom
Ehler Danlos syndrom
Bicuspid aortaklaff

228
Q

2 krav inför operation av thorakalt aortaaneurysm?

A

Utförd UCG och utförd koronarangio.

229
Q

När är operation av thoracals AA indikerat?

A

Om man är tillräckligt frisk i övrigt, och har:
- Lumen >5,5cm (lite mindre vid förekomst av komplicerande riskfaktorer)

230
Q

Operation vid thoracalt AA?

A

Graft, där den sjuka biten byts ut. Med/utan klaffprotes.

231
Q

Symtom vid aortadissektion?

A

“Worst pain ever” - i bröstet, men också bak mot ryggen.

232
Q

5 komplikationer till aortadissektion? (uppkommer då typ samtidigt)

A
  • Dissektion som fortsätter längre distalt
  • Tamponad (om dissektion mot hjärtat)
  • Parapares (dissektion som påverkar Adamkiewitz artär)
  • Njurinsuff
  • Pulslös extremitet
  • Organischemi
233
Q

Handläggning och behandling av akut typ a aortadissektion?

A

Graft-kirurgi ASAP
Innan det;
- Nitro
- Trandate (labetalol) 50mg, långsamt = infusion betablockad med samtida alfa-blockad = kärldilatation (Om blodtryck >200mmHg)

234
Q

3 lägen då operation av Typ B-dissektion är indikerad? Behandling i övrigt?

A
  • Blödning i pleura
  • Ryggmärgssymtom
  • Organischemi

Annars; farmakologisk behandling för att sänka blodtrycket.

235
Q

Typisk anamnes och symtom vid perikardit?

A

Bröstsmärta - korrelerad till andning och rörelse.
Ofta till följd av infektion (då man tränat med infektion)

I status: gnidningsljud. Generella ST-höjningar på EKG

236
Q

2 vanligaste anledningarna till perikardit? 3 mindre vanliga?

A
  • Idiopatisk (2/3)
  • Infektion (1/3)
  • Autoimmunt
  • Myxödemkoma vid hypotyreos
  • Malignitet
  • Tuberkulos
  • Post hjärtkirurgi
237
Q

Utredning av perikardit?

A

Status - gnidningsljud
EKG - generella ST-lyft
Lab - CRP
UCG - perikardvätska

Etiologisk utredning görs normalt inte, förutom vid särskild misstanke!

238
Q

Diagnoskrav för perikardit?

A

2 av 4;
- Typisk smärta
- Typiska EKG-förändringar
- Gnidningsljud
- Perikardvätska (UCG)

239
Q

Behandling av perikardit?

A

NSAID - ibumetin 300mgx3, generellt 1-2v

Colchicin 3mån (förhindrar återfall)

Aktivitetsrestriktion >3mån

Inläggning med TTX vid riskfaktor, annars behandling hemma!

240
Q

Behandling av myoperikardit??

A

Som perdikardit, men inläggning!

241
Q

Behandling av perimyokardit?

A

Som perikardit, om lindrig (=NSAID+Colchicin)

Aktivitetsrestriktion >6mån

Dessa patienter läggs in och gör ev biopsi

242
Q

Symtom vid myokardit?

A

Som pericardit, med extra trötthet och nedsatt AT. Ibland arytmier.

243
Q

Behandling av myokardit?

A

Lindriga fall: som perikardit (=NSAIDs + colchicin)

Mer allvarligt: starkare immunsuppresion (steroider/cyklosporin etc)

Aktivitetsrestriktion >6mån