Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

invärtes > Kardiologi > Flashcards

Kardiologi Flashcards

1
Q

AKS definition och indelning:

A

Innafattar begreppen STEMI, NSTEMI och Instabil angina, som alla orsakas av ”akut händelse” i
koronarkärl.

STEMI innebär en total ocklusion av ett försörjande kranskärl, viket leder till transmural infarkt.

NSTEMI/UA innebär en partiell ocklusion av ett kranskärl, som ger en subendokardiell ischemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Myokardit definition och orsak

A

Inflammation i myokardiet

samma som perikardit:
Idiopatisk i 2/3 av fallen
Virusorsakat i 1/3. Vanligt att man har tränat under en förkylning.

Kan också bero på
• Systemsjukdom
• Hypotyreos med myxödemkoma
• Malignitet med mediastinal utbredning/metastasering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hjärtinfarkt definieras och indelas enligt följande (bara en behöver uppfyllas):

A
  1. Ischemi pga primärt koronart event: Kardiell biomarkör över 99e percentilen, med samtida:
    o Ischemisymtom >15 minuter
    o Lungödem utan annan förklaring
    o Nytillkomna EKG-förändringar: ST-påverkan / LBBB / Patologisk Q-våg
    o Bilddiagnostiskt bevis på nytillkommen förlust av myokard
    o Identifiering av tromb – via angio eller biopsi.
  2. Ischemi på grund av störd balans mellan syrgastillförsel och krav på syrgas
    Exempelvis septiskt chock etc, där hjärtat blir hypoperfunderat.
  3. Hjärtdöd med symtom som tyder på myokardinfarkt, eller objektiva tecken på det.
  4. PCI-relaterad hjärtinfarkt
  5. CABG-relaterad hjärtinfarkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kriterier för en genomgången hjärtinfarkt: En av följande måste vara uppfylld:

A
  • Patologisk Q-våg på EKG
  • Bilddiagnostiskt bevis på myokardförlust
  • Andra objektiva patologiska fynd från tidigare myokardischemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Myokardit

symtom

A

Som vid perikardit:
• Bröstsmärta – andnings- och lägeskorrelerad (bättre i framåtlutat, värre i liggande)
• Infektionssymtom
• Hjärtklappning och/eller ojämn hjärtrytm
• Dyspné

Men med extra trötthet och nedsatt AT. Ibland arytmier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Instabil angina definieras som:

A

• Nydebuterad svår angina med snabb symtomprogress

• Tidigare angina, där man nu har:
o Upprepade vilosmärtor
o Accelererad effortangina, med dagliga symtom
o Förvärring <4 veckor efter hjärtinfarkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Riskfaktorer AKS:

A 
1. Ärftlighet – relevant vid kardiovaskuärt event innan 65 års ålder hos kvinnor, och innan 55
hos män.
2. Ålder
3. Kön – östrogen har skyddande effekt
4. Rökning – enskilt största påverkbara riskfaktorn
5. Höga blodfetter
6. Frånvaro av träning
7. Diabetes
8. Hypertoni
9. Bukfetma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Myokardit utredning

A

Som vid perikardit:

  • Gnidningsljud i samband med hjärtslagen
  • Lågt blodtryck
  • EKG: generella ST-höjningar
  • UCG: perikardvätska
  • CRP
  • Troponin
• Etiologisk utredning görs generellt inte, förutom vid misstanke om särskild allvarlig orsak;
o CT vid malignitetsmisstanke
o Reumatologisk utredning
o HIV-serologi
o Perikardiocentes – odling och PCR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Symtom AKS:

A

• Central bröstsmärta, ofta av tryckande karaktär. Ofta utstrålning upp mot hals och ut mot
arm. Smärtlindring av nitrospray.
• Påverkat allmäntillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Myokardit behandling

A

Som vid perikardit, om den är lindrig. I värre fall ges starkare immunsuppresion.
Om det gett upphov till hjärtsvikt behandlas svikten.
Längre aktivitetsrestriktion – här 6 månader!

Perikardit-behandlingen är:
• NSAID – ex ibumetin 600mg x3, i ca 2 veckor
• Colchicin 3 månader
• Aktivitetsrestriktion i 3 månader (gäller framför allt elitidrottare)
• (Behandling riktad mot underliggande anledning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Perikardit

Definition & Indelning

A

Inflammation i hjärtsäcken.

Det förekommer blandbegrepp:
• Myoperikardit: Perikardit med visst engagemang av myokardiet. Behandlas som övrig
perikardit, men läggs in.
• Perimyokardit: Myokardit med visst engagemang av perikardiet

För definitionen ska man ha >2 av följande:
• Typisk smärta
• Typiska EKG-förändringar
• Gnidningsljud vid auskulation
• Perikardvätska
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Akut diagnostik AKS:

A
  1. EKG
    a. Persisterande ST-höjningar på EKG = Utgå ifrån att det är STEMI
    För EKG-mässig diagnosticering av STEMI krävs ST-höjning i två närliggande
    avledningar – >1mm i alla avledningar förutom V2 och V3, där följande gäller:
    - Kvinnor: >1,5 mm
    - Män >40 år: >2mm
    - Män <40 år: >2,5mm
    STEMI bör dock också misstänkas vid nytillkommen LBBB!

b. Abnormala ST-sträckor, eller normalt EKG = fortsätt med troponin (tas ändå vid
STEMI)
För tecken till NSTEMI på EKG krävs ST-sänkning >0,5 mm eller T-vågssänkning
>1mm. Dessa tecken kan dock också ses vid instabil angina.

  1. Troponin
    a. Förhöjt, men inga ST-höjningar på EKG = NSTEMI
    b. Normalt = Instabil angina
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Perikardit orsak

A

Idiopatisk i 2/3 av fallen
Virusorsakat i 1/3. Vanligt att man har tränat under en förkylning.
Kan också bero på
• Systemsjukdom
• Hypotyreos med myxödemkoma
• Malignitet med mediastinal utbredning/metastasering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Perikardit symtom

A
  • Bröstsmärta – andnings- och lägeskorrelerad (bättre i framåtlutat, värre i liggande)
  • Infektionssymtom
  • Hjärtklappning och/eller ojämn hjärtrytm
  • Dyspné
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Perikardit utredning

A
  • Gnidningsljud i samband med hjärtslagen
  • Lågt blodtryck
  • EKG: generella ST-höjningar
  • UCG: perikardvätska
  • CRP
  • Troponin
• Etiologisk utredning görs generellt inte, förutom vid misstanke om särskild allvarlig orsak;
o CT vid malignitetsmisstanke
o Reumatologisk utredning
o HIV-serologi
o Perikardiocentes – odling och PCR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Alla AKS-patienter får följande behandling:

A

• Smärtlindring: Morfin 5-10 mg IV + Primperan 5 mg IV
• Antiischemisk: Syrgas (målpox 94%) + Nitrolingual spray 0,4mg – 1-2 puffar
• Trombosbehandling: Bolus ASA 300 mg
(Klopidogrel om pat ej tål ASA)

STAN (man med AKS)

  • Statiner (högdos)
  • Trombyl (laddas)
  • Arixtra sc
  • Nitro vb
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Perikardit behandling

A

Om patienten saknar prediktorer för komplicerat förlopp får man gå hem, och behandlas hemma.

Dessa prediktorer är:
• Temp >38 grader
• >20 mm perikardvätska / tamponad
• Troponinläckage
• Uteblivet svar vid behandling med NSAID i 7 dagar
• Immunsupprimerad patient
• Patient som står på antikoagulantiabehandling

Behandlingen är:
• NSAID – ex ibumetin 600mg x3, i ca 2 veckor
• Colchicin 3 månader
• Aktivitetsrestriktion i 3 månader (gäller framför allt elitidrottare)
• (Behandling riktad mot underliggande anledning)

De flesta fall läker ut komplikationsfritt. 10% får recidiv på 18 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Utöver morfin, anti-ischemisk och trombosbehandling detta görs följande i STEMI:

A

STEMI: Akut kontakt med PCI-operatör för angio!

• Brilique 90 mg x2 – ges innan, eller i samband med PCI. Kommunikation med PCI-operatören
om när.

• Heparin 5000e – om patienten ska transporteras en längre sträcka för angio och PCI.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Bradyarytmier

Definition

A

För långsam hjärtfrekvens, alltså <50 bpm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Bradyarytmier orsak

A

Kan bero på flera saker:

• Sinus arrest: hinder av impulsspridning från sinusknutan. Kan i sin tur bland annat bero på:
o Digitalisintox
o För hög vagustonus, vasovagalt syndrom, sinus caroticus syndrom.
o Uremi
o Myokardinfarkt

• SSS: kan ge upphov till sinus arrest, sinusbradykardi samt kronotrop insufficiens. Orsakas i
sin tur av:
o Läkemedel med negativ effekt på sinusknutan
o Hypotyreos
o Hypotermi
o Fibrotisering i sinusknutan
o Tidigare ischemisk hjärtsjukdom
o Reumatiska sjukdomar och inlagringssjukdomar
o Hypoplastisk sinusknuta – kongenitalt

• AV-block: kan bland annat orsakas av:
o Ökad vagal tonus
o Inferior infarkt
o Degeneration
o Farmaka
o Kongenitalt

• Bifasciculärt block

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Bradyarytmier symtom

A

Kan vara asymtomatiskt, eller ge symtom i form av:
• Yrsel och synkope
• Mental påverkan
• Hjärtsviktssymtom

Vid SSS kan man dessutom ha så kallat Taky-bradysyndrom: SSS-orsakade bradykardier, men
dessutom paroxysmala supraventrikulära takykardier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Bradyarytmier utredning

A

Bygger på EKG-diagnostik
• Holter-EKG (24h-7d)
• Tum-EKG (spela in vi symtom)
• ILR (implantable loop recorder)

  • Tilt-test
  • Carotistryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Bradyarytmier behandling

A

Patienten läggs in med telemetriövervakning, samt:

  1. Sätt ut negativt kronotropa läkemedel (ex demensmedel, digitalis, betablock etc)
  2. Atropin 0,5-3 mg
  3. Isoprenalin
  4. Transcutan pacing
    Taky-bradysyndrom behandlas med pacemaker mot bradykardin och sedan anti-arytmika.

AV-block behandlas med pacemaker, i följande fall:
• AV-block 2:1 vid symtom
• AV-block 2:2 samt AV-block 3 - alltid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Utöver morfin, anti-ischemisk och trombosbehandling detta görs följande i NSTEMI:

A

• Brilique 90mg x2 – vid säkerställd typ1-infarkt (förutom om pat står på antikoagulantia, välj då klopidogrel)

• Arixtra (LMH) 2,5mg sc – vid objektiva tecken på ischemi
Inläggning med troponinserie och ischemiövervakning.

Angiografi inom 72 timmar (förutom vid
kardiogen chock, nitro-resistenta bröstsmärtor eller maligna arytmier; då <2 timmar)

Om allt är normalt, kan ett arbets-EKG göras på sikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Utöver morfin, anti-ischemisk och trombosbehandling detta görs följande i instabil angina:

A

Instabil angina:
• Arixtra (LMH) 2,5mg sc – vid objektiva tecken på ischemi.
Handläggs som NSTEMI.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ventrikeltakykardi

Definition

A

> 3 VES i rad, med en frekvens >100 bpm. Regelbunden takykardi med breddökade QRS (>120 ms).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Ventrikeltakykardi

orsak

A

Oftast ischemisk hjärtsjukdom!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ventrikeltakykardi

utredning

A

EKG!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ventrikeltakykardi

behandling

A

Måste brytas, så att det inte går över i ventrikelflimmer!
• Elkonvertering
• Cordarone
• ICD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

AVRT (Atroventrikulär reentry-takykardi) = Wolff-Parkinson White
definition och indelning, orsak

A

Paroxysmal reentry-takykardi där en accessorisk retledningsbana är ena delen av en
återkopplingscirkel, och AV-knutan den andra. Kan vara:

  • Antedromt: signalen leds från sinus ner via den extra banan, och tillbaka upp via AV-knutan
  • Ortodrom: Signalen leds ner genom AV-knutan, och sedan tillbaka upp via extrabanan

orsak: En extra retledningsbana, utanför AV-noden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Fortsatt behandling vid AKS:

A

Behandling enligt SNABBT

  • Statiner: Atorvastatin80 mg x1
  • Nitrolingual: 0,4 mg vb
  • ACEh: Ramipril 10 mg
  • B-block: Metoprolol - högsta tolererbara dos (max 200 mg /dag)
  • Brillique: Tikagrelor 90mg x2 – i ett år
  • Trombyl: ASA 75 mg x1

Uppföljning på hjärtmottagning för kontroll av riskfaktorer, värdering av funktion, samt värdering av
behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Fortsatt behandling vid AKS:

A

SNABBT

  • ASA 75 mg x1
  • Tikagrelor (Brilique) 90mg x2 – i ett år
  • Metoprolol: högsta tolererbara dos (max 200 mg /dag)
  • Atorvastatin: 80 mg x1
  • Nitrolingual: 0,4 mg vb
  • ACEi (ramipril 10 mg)

Uppföljning på hjärtmottagning för kontroll av riskfaktorer, värdering av funktion, samt värdering av
behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

AVRT symtom

A

• Kraftig påverkan – avsvimning vanligt, på grund av utebliven cerebral perfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Komplikationer till STEMI

A
  • Hjärtsvikt
  • AV-block: ffa vid inferior infarkt, då dessa kärl försörjer AV-knutan
  • Kammaraneurysm, som kan rupturera och ge tamponad
  • Papillarmuskelruptur
  • Ventrikel-septumdefekt
  • Stunning: tillfällig mekanisk dysfunktion (”avdomning”) som kvarstår dagar-veckor efter reperfusion, men sedan försvinner.

• Hibernering: Regional adaptation där en del av myokardiet anpassar sig till det minskade
flödet = mekanisk dysfunktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

AVRT utredning

A

• EKG: kortare PQ-tid samt förekomst av delta-våg (antidrom)

Puls ofta ca 180/min
RP-tid > 70 ms (ortodrom)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

AVRT behandling

A
  • Elkonvertering

* Ablation – patienten får ej skickas hem förrän detta är gjort!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Bypassoperation (CABG) indicerat vid:

A

• Huvudstamsstenos – så allvarligt att det är ett eget begrepp. Väldigt hög mortalitet
• 3-kärlssjuka
• 2-kärlssjuka, med engagemang av proximala LAD.
Detta beror dock på SYNTAX score, som är baserat på antal stenoser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

AVNRT (AV-nodal reentry-takykardi)

definition och orsak

A

SVT som orsakas av återkoppling via dubbla banor genom AV-noden.

Förekomst av en extra retledningsbana, i eller bredvid AV-knutan; en snabb med lång
refraktärperiod och en långsam med kort refraktärperiod.

38
Q

Definition & Indelning stabil angina:

A

Förträngning av ett kranskärl, som inte är lika uttalad som vid AKS. Leder till övergående
myokardischemi vid ansträngning. Kallas också effortangina.
Stabil angina definieras som en angina som inte förändrats på >3 månader.

Man pratar om:
• Typisk angina: typisk bröstsmärta + provocerbar + lindras av nitro.
• Atypisk: två av dessa

39
Q

AVNRT symtom

A

• Vanligt med ”start- och stoppfenomen”, där patienten tydligt känner av att det börjar och
slutar.

40
Q

AVNRT utredning

A

• EKG – regelbunden takykardi med smala QRS. Ofta P-vågs-notch precis efter QRS-komplexet

Puls ofta ca 180/min
RP-tid <70 ms

41
Q

Andra typer av angina pectoris:

A

• Spasmangina: kärlspasm leder till syrebrist. Kan uppkomma även i vila.
• Blandangina: Effortangina + spasmangina
• Emotionell stressangina: vid emotionell påverkan.
• Angina decubitis: omgående då man lägger sig – beror på volymsbelastning
• Nattlig angina: Angina som inträder på småtimmarna, på grund av sympaticusstimulering.
• Postprandiell angina: angina efter större måltid. Beror på ökat blodflöde till splanknikus.
• Köldangina
• Syndrom X (småkärlssjuka): angina med objektiva ischemitecken vid arbets-EKG och
myokardscint, men med normala kranskärl! Drabbar ffa kvinnor, som generellt har mindre
kranskärl.
• Tyst angina: angina utan symtom.

42
Q

symtom angina:

A

Diffus central bröstsmärta, ofta av tryckande karaktär. Kommer vid ansträngning, och förbättras av
vila / nitrospray.
Kvinnor får i större utsträckning atypiska symtom, såsom illamående, trötthet och andfåddhet.

43
Q

AVNRT behandling

A
  • Carotistryck: inducerar vagus
  • Adenosin (kräver tillgång till defibrileringsutrustning)

• Ablation

44
Q

Utredning angina:

A
  1. Anamnes – utred bröstsmärtan
  2. Pre-testprobabilitet: värdera risken för bakomliggande sjukdom som anledning till
    bröstsmärtan – görs med hjälp av scoringsystem (som bygger på typ av angina, kön och
    ålder)
    o <15% = risken med undersökningarna är större än förväntad nytta = utred ej vidare
    o 15-65% = arbets-EKG
    o 66-85: Myokard-scint
    o >85%: Ingen ytterligare undersökning krävs för diagnos (om det är typisk angina)
  3. EKG – är det AKS? Tecken på genomgången infarkt?
  4. Arbets-EKG
  5. Myokardscint: om arbets-EKG ej kan utföras, eller om patienten har LBBB eller PM (kan då ej
    tolka EKGt). Eller om pre-testprobabilitet är så pass hög.
  6. Koronarangiografi: om…
    o Arbets-EKG visar utbredd ischemi, eller myokardscint visar ischemi >10%
    o Man behöver göra PCI. = Om patienten har symtomgivande handikappande angina,
    som inte avhjälpts farmakologiskt.
45
Q

Behandling angina:

A

Sätts in om anamnesen talar för angina, redan innan utredning gjorts:
• ASA – trombyl 75 mg x1
• Metoprolol 25-200mg / dag
• Nitrolingual 0,4mg vb

Samt, om symtomen är svåra;
• Imdur (långverkande nitro) 20-30 mg x1
• Amlodipin/felodipin 5-10mg x1

46
Q

Orsak Aortastenos:

A

Generellt på grund av en degenerativ process med tilltagande förkalkning, vilket till viss del är
normalt med åldern.
Dock ökad risk vid manligt kön, rökning, hyperlipidemi och hypertoni

47
Q

Andra mindre vanliga orsaker aortastenos

A
  • Kongenital stenos
  • Bicuspid aortaklaff – vanligaste missbildningen. Upptäcks generellt först runt 30 års-åldern.
  • Reumatisk klaffsjukdom
48
Q

symtom aortastenos:

A 
Kardinalsymtom:
• Dyspné vid ansträngning
• Bröstsmärta (angina, då hjärtats blödflöde blir sämre, samtidigt som myokardiet blir
hypertroft)
• Synkope/presynkope

• Anemi – Heyde’s syndrom: Aortaklaffstenosen leder till kraftigare flödeshastighet över
klaffen, vilket får vWf att aktiveras. Aktiverade vWf bryts sedan ner av ett enzym, och alltså
minskar mängden vWf då det ”används upp”. I samband med angiodysplasier i tarmen (eller
mindre blödningar) kommer patienten bli anemisk.

49
Q

Förmaksfladder

Definition

A

Regelbunden och snabb aktivitet i förmaket, som ofta leds över till kammare med viss regelbunden
blockering.

50
Q

utredning aortastenos:

A

• Status: strävt systoliskt blåsljud med PM I2 dx – hörs även apex och carotider.
Ju senare peaken i crescendot kommer, ju tätare är stenosen.
• Pulsus parvus et tardus – vid ökad ansträngning stiger pulsen långsamt, och är svagare än
den borde.

• EKG – tecken på vänsterkammarhypertrofi (R’ i V5 + S-våg i V1 = >38mm)

• Ultraljud hjärta: tillåter gradering av stenosen
Tät stenos = medelgradient >40 och klaffarea <1cm2

51
Q

FFL orsak

A

Som FF:

Vanligast är lone atrial fibrillation – flimmer utan bakomliggande orsak. I övrigt:
• Andra kardiovaskulära sjukdomar
• Andra sjukdomar (KOL, thyrotoxikos, OSAS; infektioner)
• Alkohol

52
Q

FFL symtom

A

som FF:

  • Hjärtklappning
  • Dyspné
  • Ospecifik trötthet
53
Q

Behandling Aortastenos:

A

Öppen thoraxkirurgi – mekanisk eller biologisk klaff
Indicerat vid tät stenos med symtom eller tecken på vänsterkammarsvikt.
• Biologisk klaff: håller ca 10-15 år. Ges framför allt till de som inte kan/vill ta Waran, samt
patienter >65.
• Mekanisk klaff: håller längre. Kräver Waran-behandling. Tickar.

54
Q

FFL utredning

A

som FF:

  • EKG: ca 140/min, sågtandat
  • UCG (viktigt att farmakologiskt behandla flimret först, då UCGt annars är svårtolkat)
  • Thyroideaprover
  • Elektrolytstatus
55
Q

FFL behandling

A

som FF:

Rytmkontroll
• Elkonvertering: kräver 3v NOAK-behandling eller bra INR, eller konvertering <48h efter
flimmerdebuten.
• Antiarytmika
Viktigt med provtagning och lung-röntgen innan insättning av Cordarone (Amiodarone)
• Ablation

Frekvenskontroll
Då man accepterar att patienten går i flimmer, och bara vill hålla frekvensen under kontroll.
Målfrekvens <100 bpm.
• Beta-blockad – förstahandsval
• Digoxin
• Verapamil
• Cordarone
• His-ablation pch PM

Dessutom:
• Antikoagulantia – profylaktiskt mot stroke vid CHA2DS2-VASc >1

56
Q

Förmakflimmer definition och indelning

A 
Snabb och oregelbunden förmaksaktivitet, generellt med oregelbunden snabb överledning.
Vanligaste rytmrubbningen (prevalens totalt 3%).

Delas in i
• Paroxysmalt: övergår spontant inom 7 dygn
• Persisterande: slår ej över spontant
• Långvarigt persisterande: persisterande i >12 månader
• Permanent

57
Q

FF orsak

A

Vanligast är lone atrial fibrillation – flimmer utan bakomliggande orsak. I övrigt:
• Andra kardiovaskulära sjukdomar
• Andra sjukdomar (KOL, thyrotoxikos, OSAS; infektioner)
• Alkohol

58
Q

Aortainsufficiens definition och indelning:

A

Bristande funktion i aortaklaffen.

59
Q

FF symtom

A
  • Hjärtklappning
  • Dyspné
  • Ospecifik trötthet
60
Q

Orsak aortainsuf:

A

Vanligaste orsak är dilatation av aortaroten, vilket beror på degeneration. Andra orsaker är:

Bicuspid aortaklaff
• Till följd av endokardit/reumatisk feber
• Aortadissektion (bakåt)
• Trauma
• Bindvävssjukdomar (Ehler Danlos, Marfan, SLE etc)

61
Q

FF utredning

A
  • EKG: ca 140/min
  • UCG (viktigt att farmakologiskt behandla flimret först, då UCGt annars är svårtolkat)
  • Thyroideaprover
  • Elektrolytstatus
62
Q

Symtom aortainsuf:

A
  • Dyspné
  • Angina
  • Yrsel
63
Q

Utredning aortainsuf:

A

• Diastoliskt blåsljud – PM I2dx.
Högfrekvens, och accentueras vid framåtlutning.
Dessutom systoliskt ejektionsblåsljud, på grund av ökad slagvolym (pga ökad preload)
• UCG

64
Q

FF behandling

A

Flimmerbehandlingar har två ”armar”:

Rytmkontroll
• Elkonvertering: kräver 3v NOAK-behandling eller bra INR, eller konvertering <48h efter
flimmerdebuten.
• Antiarytmika
Viktigt med provtagning och lung-röntgen innan insättning av Cordarone (Amiodarone)
• Ablation

Frekvenskontroll
Då man accepterar att patienten går i flimmer, och bara vill hålla frekvensen under kontroll.
Målfrekvens <100 bpm.
• Beta-blockad – förstahandsval
• Digoxin
• Verapamil
• Cordarone
• His-ablation pch PM

Dessutom:
• Antikoagulantia – profylaktiskt mot stroke vid CHA2DS2-VASc >1

65
Q

Behandling aortainsuf:

A

Operation: Bara vid symtom och/eller påverkad vänsterkammarfunktion.
• Klaffprotes
• Aortaplastik

66
Q

Definition och indelning mitralisstenos:

A

Förträngning av mitralklaffen.

67
Q

Hjärtsvikt

Definition & Indelning

A

Sviktande hjärtfunktion – som per definition kräver symtom samt ultraljudsmässiga förändringar.

Kan vara av tre sorter:
• Systolisk hjärtsvikt (HFrEF): EF <40%
• Diastolisk hjärtsvikt (HFpEF): EF >50%
• HFmEF: EF 40-49%

Förekommer hos ca 2% av befolkningen, och har en ettårsmortalitet på 19%.

Man talar om:
• Manifest hjärtsvikt (dekompenserad) = symtomatisk
• Kompenserad hjärtsvikt = inga symtom

68
Q

orsak mitralisstenos:

A
  • Reumatisk feber – vanligast
  • Förkalkning – degenerativ process
  • Kongenital mitralstenos (då symtom redan i barnåldern)
69
Q

symtom mitralisstenos:

A
  • Dyspné
  • Lungödem och hemoptys
  • Förmaksflimmer
70
Q

utredning mitralisstenos:

A
  • Diastoliskt blåsljud – PM över apex. Lågfrekvent, ibland även med opening snap.
  • UCG
71
Q

behandling mitralisstenos:

A

Indicerad vid symtom samt påverkad ejektionsfraktion.
• Ballongvidgning
• Mitralplastik
• Mitralprotes

72
Q

Hjärtsvikt orsak

A

De två viktigaste orsakerna, som tillsammans står för 75%
• Ischemisk hjärtsjukdom
• Hypertoni

Andra orsaker är bland annat:
• Diabetes
• Klaffel 
• Arytmier
• Extrakardiella: anemi, hypothyreos, pulmonell hypertension, lungsjukdom som ger hypoxi
etc.

Hjärtsvikten kommer att kompenseras av en rad olika mekanismer, ex RAAS. Detta kommer dock
innebära en ökad belastning på hjärtat i form av större krav på pumpförmåga, och mindre tid för
syrgastillförsel till hjärtat.

73
Q

Definition & Indelning mitralisinsuf:

A

Bristande funktion i mitralklaffen

74
Q

Hjärtsvikt symtom

A
  • Trötthet
  • Dyspné – ffa ansträngningsdyspné
  • Nokturi
  • Hepatomegali
  • Perifera ödem – ffa benödem (pittingödem), halsvenstas etc
  • Stas av MTK = försämrat upptag av mat och läekemdel
  • Hyponatremi
75
Q

orsak mitralisinsuf:

A
  • Degenerativ process
  • Ischemi som gett papillarmuskeldysfunktion
  • Dilatation av vänster kammare
  • Till följd av reumatisk feber / endokardit
76
Q

Hjärtsvikt utredning

A
  • Status: Lösa rassel, samt en 3e och 4e ton.
  • Status: svikttecken

• BNP

  • Ultraljud: EF: >55% normalt, <55% mild svikt, <30% grav svikt
  • EKG

• Lungröntgen (mest för att utesluta ddx)

Viktigt att ta reda på orsaken

77
Q

Symtom mitralisinsuf:

A
  • Dyspné
  • Trötthet
  • Sänkt fysisk prestationsförmåga
  • Lungödem
78
Q

Utredning mitralisinsuf:

A

• Systoliskt blåsljud (pansystoliskt) – högfrekvent. PM över apex, och hörs ut mot vänster axill.
*UCG

79
Q

behandling mitralisinsuf:

A

Hjärtsviktsbehandling
Operation vid stort läckage och/eller påverkad vänsterkammarfunktion.
• Mitralplastik
• Mitralprotes

80
Q

Akut behandling av dekompenserad hjärtsvikt

A

Behandling syftar här till att återställa hemodynamiken:

Hypovolemisk chock:
• Höj upp huvudända
• IV vätska
• Minska ACEi/ARB, sätt ut diuretika

Hypertensivt lungödem:
• Hjärtläge
• Syrgas; 10-15 liter på mask
• CPAP (motstånd 10cm vatten)
• Nitro IV
• Furix 40mg
• Morfin 5mg IV + primperan 5mg IV
Kardiogen chock: En balansgång av följande behandlingar:
• CPAP/Bi-PAP/respirator
• Nitro IV
• Inotropi (dopamin)
• Anti-arytmika vid arytmi)
81
Q

Definition & Indelning torakalt aortaaneurysm:

A

Vidgning av kärlväggens alla tre lager. Vanligast i aorta ascendens.
Aneurysm innebär definitionsenligt 50% större lumen.

82
Q

orsak aortaaneurysm:

A
  • Kollagensjukdomar
  • Bicuspid aortaklaff
  • Riskfaktorer: manligt kön, ålder, rökning, hypertoni
83
Q

symtom aortaaneurysm:

A

Generellt tyst – ofta ett en passant-fynd. Långsamt progredierande.
• Aortainsufficiens – om det sprids nedåt mot hjärtat, och aortaringen dilaterar
• Heshet – på grund av tryck på N. laryngeus recurrens

84
Q

Utredning aortaaneurysm:

A

• CT-aorta med kontrast
Man kan också undersöka hur aneurysmet påverkar omgivande strukturer:
• UCG – aortainsufficiens?
• Koronarangiografi

85
Q

Behandling aortaaneurysm

A

Operation – indikerad vid diameter >5,5 cm (lite tidigare i förloppet vid komplicerande riskfaktorer)

Graft – med eller utan klaffprotes.

86
Q

Definition & Indelning Aortadissektion:

A

Reva i intiman, där ett falskt lumen skapas, vilket skapar mindre plats i det ”sanna lumen”.

87
Q

orsak aortadissektion:

A

Ofta aortaaneurysmer = blir då dissekerande aortaaneurysm.

Samma riskfaktorer som AA.

88
Q

symtom aortadissektion:

A

Snabbt påkommande akut bröstsmärta, som strålar ut mot ryggen.
Andra möjliga symtom är:
• Tamponad / hjärtstopp (på grund av bakåtdissektion)
• Stroke (dissektion upp i carotider)
• Parapares (dissektion som påverkar Adamkiewitz artär)
• Pulslös extremitet
• Organischemi

89
Q

utredning aortadissektion:

A

Akut CT-aorta

90
Q

behandling aortadissektion:

A

Akut Typ A-dissektion
1. Blodtryck >200 mm Hg = Trandate (labetalol)
2. Nitro
3. Morfin 5-10 mg
4. Syrgas
Sedan, så fort som möjligt: Graftoperation.

Typ B-dissektion
• Blodtryckskontroll
• Kontakt med kärlkirurg
Oftast TEVAR (thoracic endovacular aortic repair)

91
Q

Behandling av kompenserad hjärtsvikt

A

Icke-farmakologiskt: fysisk aktivitet, saltrestriktion, kostreglering

SAMBA:

  • SGLT2-hämmare: Forxiga, Jardiance
  • ACEh: Enalapril, Ramipril
  • MRA: Eplerenon, Spironolakton
  • B-block: Bisoprolol, Metoprolol
  • ARNI: Entresto (ersätter ACEh)

Digoxin (vid fortgående förmaksflimmer)
Inotropt stöd
Device (RVAD/LVAD/Bi-VAD)

Transplantation (indicerat vid förväntad överlevnad <1år, hos en person som i övrigt är
ganska frisk)

92
Q

NYHA-klasser:

A
  1. Inga symptom
  2. Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter mer än måttlig ansträngning (springa, gå i trappor)
  3. Akut lungödem
  4. Kardiogen chock eller systoliskt blodtryck < 90 mmHg och tecken till perifer vasokonstriktion (oliguri,
    cyanos, svettning)

invärtes (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions