Kardiologi Flashcards

1
Q

AKS definition och indelning:

A

Innafattar begreppen STEMI, NSTEMI och Instabil angina, som alla orsakas av ”akut händelse” i
koronarkärl.

STEMI innebär en total ocklusion av ett försörjande kranskärl, viket leder till transmural infarkt.

NSTEMI/UA innebär en partiell ocklusion av ett kranskärl, som ger en subendokardiell ischemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Myokardit definition och orsak

A

Inflammation i myokardiet

samma som perikardit:
Idiopatisk i 2/3 av fallen
Virusorsakat i 1/3. Vanligt att man har tränat under en förkylning.

Kan också bero på
• Systemsjukdom
• Hypotyreos med myxödemkoma
• Malignitet med mediastinal utbredning/metastasering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hjärtinfarkt definieras och indelas enligt följande (bara en behöver uppfyllas):

A
  1. Ischemi pga primärt koronart event: Kardiell biomarkör över 99e percentilen, med samtida:
    o Ischemisymtom >15 minuter
    o Lungödem utan annan förklaring
    o Nytillkomna EKG-förändringar: ST-påverkan / LBBB / Patologisk Q-våg
    o Bilddiagnostiskt bevis på nytillkommen förlust av myokard
    o Identifiering av tromb – via angio eller biopsi.
  2. Ischemi på grund av störd balans mellan syrgastillförsel och krav på syrgas
    Exempelvis septiskt chock etc, där hjärtat blir hypoperfunderat.
  3. Hjärtdöd med symtom som tyder på myokardinfarkt, eller objektiva tecken på det.
  4. PCI-relaterad hjärtinfarkt
  5. CABG-relaterad hjärtinfarkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kriterier för en genomgången hjärtinfarkt: En av följande måste vara uppfylld:

A
  • Patologisk Q-våg på EKG
  • Bilddiagnostiskt bevis på myokardförlust
  • Andra objektiva patologiska fynd från tidigare myokardischemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Myokardit

symtom

A

Som vid perikardit:
• Bröstsmärta – andnings- och lägeskorrelerad (bättre i framåtlutat, värre i liggande)
• Infektionssymtom
• Hjärtklappning och/eller ojämn hjärtrytm
• Dyspné

Men med extra trötthet och nedsatt AT. Ibland arytmier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Instabil angina definieras som:

A

• Nydebuterad svår angina med snabb symtomprogress

• Tidigare angina, där man nu har:
o Upprepade vilosmärtor
o Accelererad effortangina, med dagliga symtom
o Förvärring <4 veckor efter hjärtinfarkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Riskfaktorer AKS:

A
1. Ärftlighet – relevant vid kardiovaskuärt event innan 65 års ålder hos kvinnor, och innan 55
hos män.
2. Ålder
3. Kön – östrogen har skyddande effekt
4. Rökning – enskilt största påverkbara riskfaktorn
5. Höga blodfetter
6. Frånvaro av träning
7. Diabetes
8. Hypertoni
9. Bukfetma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Myokardit utredning

A

Som vid perikardit:

  • Gnidningsljud i samband med hjärtslagen
  • Lågt blodtryck
  • EKG: generella ST-höjningar
  • UCG: perikardvätska
  • CRP
  • Troponin
• Etiologisk utredning görs generellt inte, förutom vid misstanke om särskild allvarlig orsak;
o CT vid malignitetsmisstanke
o Reumatologisk utredning
o HIV-serologi
o Perikardiocentes – odling och PCR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Symtom AKS:

A

• Central bröstsmärta, ofta av tryckande karaktär. Ofta utstrålning upp mot hals och ut mot
arm. Smärtlindring av nitrospray.
• Påverkat allmäntillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Myokardit behandling

A

Som vid perikardit, om den är lindrig. I värre fall ges starkare immunsuppresion.
Om det gett upphov till hjärtsvikt behandlas svikten.
Längre aktivitetsrestriktion – här 6 månader!

Perikardit-behandlingen är:
• NSAID – ex ibumetin 600mg x3, i ca 2 veckor
• Colchicin 3 månader
• Aktivitetsrestriktion i 3 månader (gäller framför allt elitidrottare)
• (Behandling riktad mot underliggande anledning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Perikardit

Definition & Indelning

A

Inflammation i hjärtsäcken.

Det förekommer blandbegrepp:
• Myoperikardit: Perikardit med visst engagemang av myokardiet. Behandlas som övrig
perikardit, men läggs in.
• Perimyokardit: Myokardit med visst engagemang av perikardiet

För definitionen ska man ha >2 av följande:
• Typisk smärta
• Typiska EKG-förändringar
• Gnidningsljud vid auskulation
• Perikardvätska
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Akut diagnostik AKS:

A
  1. EKG
    a. Persisterande ST-höjningar på EKG = Utgå ifrån att det är STEMI
    För EKG-mässig diagnosticering av STEMI krävs ST-höjning i två närliggande
    avledningar – >1mm i alla avledningar förutom V2 och V3, där följande gäller:
    - Kvinnor: >1,5 mm
    - Män >40 år: >2mm
    - Män <40 år: >2,5mm
    STEMI bör dock också misstänkas vid nytillkommen LBBB!

b. Abnormala ST-sträckor, eller normalt EKG = fortsätt med troponin (tas ändå vid
STEMI)
För tecken till NSTEMI på EKG krävs ST-sänkning >0,5 mm eller T-vågssänkning
>1mm. Dessa tecken kan dock också ses vid instabil angina.

  1. Troponin
    a. Förhöjt, men inga ST-höjningar på EKG = NSTEMI
    b. Normalt = Instabil angina
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Perikardit orsak

A

Idiopatisk i 2/3 av fallen
Virusorsakat i 1/3. Vanligt att man har tränat under en förkylning.
Kan också bero på
• Systemsjukdom
• Hypotyreos med myxödemkoma
• Malignitet med mediastinal utbredning/metastasering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Perikardit symtom

A
  • Bröstsmärta – andnings- och lägeskorrelerad (bättre i framåtlutat, värre i liggande)
  • Infektionssymtom
  • Hjärtklappning och/eller ojämn hjärtrytm
  • Dyspné
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Perikardit utredning

A
  • Gnidningsljud i samband med hjärtslagen
  • Lågt blodtryck
  • EKG: generella ST-höjningar
  • UCG: perikardvätska
  • CRP
  • Troponin
• Etiologisk utredning görs generellt inte, förutom vid misstanke om särskild allvarlig orsak;
o CT vid malignitetsmisstanke
o Reumatologisk utredning
o HIV-serologi
o Perikardiocentes – odling och PCR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Alla AKS-patienter får följande behandling:

A

• Smärtlindring: Morfin 5-10 mg IV + Primperan 5 mg IV
• Antiischemisk: Syrgas (målpox 94%) + Nitrolingual spray 0,4mg – 1-2 puffar
• Trombosbehandling: Bolus ASA 300 mg
(Klopidogrel om pat ej tål ASA)

STAN (man med AKS)

  • Statiner (högdos)
  • Trombyl (laddas)
  • Arixtra sc
  • Nitro vb
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Perikardit behandling

A

Om patienten saknar prediktorer för komplicerat förlopp får man gå hem, och behandlas hemma.

Dessa prediktorer är:
• Temp >38 grader
• >20 mm perikardvätska / tamponad
• Troponinläckage
• Uteblivet svar vid behandling med NSAID i 7 dagar
• Immunsupprimerad patient
• Patient som står på antikoagulantiabehandling

Behandlingen är:
• NSAID – ex ibumetin 600mg x3, i ca 2 veckor
• Colchicin 3 månader
• Aktivitetsrestriktion i 3 månader (gäller framför allt elitidrottare)
• (Behandling riktad mot underliggande anledning)

De flesta fall läker ut komplikationsfritt. 10% får recidiv på 18 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Utöver morfin, anti-ischemisk och trombosbehandling detta görs följande i STEMI:

A

STEMI: Akut kontakt med PCI-operatör för angio!

• Brilique 90 mg x2 – ges innan, eller i samband med PCI. Kommunikation med PCI-operatören
om när.

• Heparin 5000e – om patienten ska transporteras en längre sträcka för angio och PCI.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Bradyarytmier

Definition

A

För långsam hjärtfrekvens, alltså <50 bpm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Bradyarytmier orsak

A

Kan bero på flera saker:

• Sinus arrest: hinder av impulsspridning från sinusknutan. Kan i sin tur bland annat bero på:
o Digitalisintox
o För hög vagustonus, vasovagalt syndrom, sinus caroticus syndrom.
o Uremi
o Myokardinfarkt

• SSS: kan ge upphov till sinus arrest, sinusbradykardi samt kronotrop insufficiens. Orsakas i
sin tur av:
o Läkemedel med negativ effekt på sinusknutan
o Hypotyreos
o Hypotermi
o Fibrotisering i sinusknutan
o Tidigare ischemisk hjärtsjukdom
o Reumatiska sjukdomar och inlagringssjukdomar
o Hypoplastisk sinusknuta – kongenitalt

• AV-block: kan bland annat orsakas av:
o Ökad vagal tonus
o Inferior infarkt
o Degeneration
o Farmaka
o Kongenitalt

• Bifasciculärt block

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Bradyarytmier symtom

A

Kan vara asymtomatiskt, eller ge symtom i form av:
• Yrsel och synkope
• Mental påverkan
• Hjärtsviktssymtom

Vid SSS kan man dessutom ha så kallat Taky-bradysyndrom: SSS-orsakade bradykardier, men
dessutom paroxysmala supraventrikulära takykardier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Bradyarytmier utredning

A

Bygger på EKG-diagnostik
• Holter-EKG (24h-7d)
• Tum-EKG (spela in vi symtom)
• ILR (implantable loop recorder)

  • Tilt-test
  • Carotistryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Bradyarytmier behandling

A

Patienten läggs in med telemetriövervakning, samt:

  1. Sätt ut negativt kronotropa läkemedel (ex demensmedel, digitalis, betablock etc)
  2. Atropin 0,5-3 mg
  3. Isoprenalin
  4. Transcutan pacing
    Taky-bradysyndrom behandlas med pacemaker mot bradykardin och sedan anti-arytmika.

AV-block behandlas med pacemaker, i följande fall:
• AV-block 2:1 vid symtom
• AV-block 2:2 samt AV-block 3 - alltid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Utöver morfin, anti-ischemisk och trombosbehandling detta görs följande i NSTEMI:

A

• Brilique 90mg x2 – vid säkerställd typ1-infarkt (förutom om pat står på antikoagulantia, välj då klopidogrel)

• Arixtra (LMH) 2,5mg sc – vid objektiva tecken på ischemi
Inläggning med troponinserie och ischemiövervakning.

Angiografi inom 72 timmar (förutom vid
kardiogen chock, nitro-resistenta bröstsmärtor eller maligna arytmier; då <2 timmar)

Om allt är normalt, kan ett arbets-EKG göras på sikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Utöver morfin, anti-ischemisk och trombosbehandling detta görs följande i instabil angina:
Instabil angina: • Arixtra (LMH) 2,5mg sc – vid objektiva tecken på ischemi. Handläggs som NSTEMI.
26
Ventrikeltakykardi | Definition
>3 VES i rad, med en frekvens >100 bpm. Regelbunden takykardi med breddökade QRS (>120 ms).
27
Ventrikeltakykardi | orsak
Oftast ischemisk hjärtsjukdom!
28
Ventrikeltakykardi | utredning
EKG!
29
Ventrikeltakykardi | behandling
Måste brytas, så att det inte går över i ventrikelflimmer! • Elkonvertering • Cordarone • ICD
30
AVRT (Atroventrikulär reentry-takykardi) = Wolff-Parkinson White definition och indelning, orsak
Paroxysmal reentry-takykardi där en accessorisk retledningsbana är ena delen av en återkopplingscirkel, och AV-knutan den andra. Kan vara: * Antedromt: signalen leds från sinus ner via den extra banan, och tillbaka upp via AV-knutan * Ortodrom: Signalen leds ner genom AV-knutan, och sedan tillbaka upp via extrabanan orsak: En extra retledningsbana, utanför AV-noden.
31
Fortsatt behandling vid AKS:
Behandling enligt SNABBT - Statiner: Atorvastatin80 mg x1 - Nitrolingual: 0,4 mg vb - ACEh: Ramipril 10 mg - B-block: Metoprolol - högsta tolererbara dos (max 200 mg /dag) - Brillique: Tikagrelor 90mg x2 – i ett år - Trombyl: ASA 75 mg x1 Uppföljning på hjärtmottagning för kontroll av riskfaktorer, värdering av funktion, samt värdering av behandling.
31
Fortsatt behandling vid AKS:
SNABBT * ASA 75 mg x1 * Tikagrelor (Brilique) 90mg x2 – i ett år * Metoprolol: högsta tolererbara dos (max 200 mg /dag) * Atorvastatin: 80 mg x1 * Nitrolingual: 0,4 mg vb * ACEi (ramipril 10 mg) Uppföljning på hjärtmottagning för kontroll av riskfaktorer, värdering av funktion, samt värdering av behandling.
32
AVRT symtom
• Kraftig påverkan – avsvimning vanligt, på grund av utebliven cerebral perfusion
33
Komplikationer till STEMI
* Hjärtsvikt * AV-block: ffa vid inferior infarkt, då dessa kärl försörjer AV-knutan * Kammaraneurysm, som kan rupturera och ge tamponad * Papillarmuskelruptur * Ventrikel-septumdefekt * Stunning: tillfällig mekanisk dysfunktion (”avdomning”) som kvarstår dagar-veckor efter reperfusion, men sedan försvinner. • Hibernering: Regional adaptation där en del av myokardiet anpassar sig till det minskade flödet = mekanisk dysfunktion.
34
AVRT utredning
• EKG: kortare PQ-tid samt förekomst av delta-våg (antidrom) Puls ofta ca 180/min RP-tid > 70 ms (ortodrom)
35
AVRT behandling
* Elkonvertering | * Ablation – patienten får ej skickas hem förrän detta är gjort!
36
Bypassoperation (CABG) indicerat vid:
• Huvudstamsstenos – så allvarligt att det är ett eget begrepp. Väldigt hög mortalitet • 3-kärlssjuka • 2-kärlssjuka, med engagemang av proximala LAD. Detta beror dock på SYNTAX score, som är baserat på antal stenoser.
37
AVNRT (AV-nodal reentry-takykardi) | definition och orsak
SVT som orsakas av återkoppling via dubbla banor genom AV-noden. Förekomst av en extra retledningsbana, i eller bredvid AV-knutan; en snabb med lång refraktärperiod och en långsam med kort refraktärperiod.
38
Definition & Indelning stabil angina:
Förträngning av ett kranskärl, som inte är lika uttalad som vid AKS. Leder till övergående myokardischemi vid ansträngning. Kallas också effortangina. Stabil angina definieras som en angina som inte förändrats på >3 månader. Man pratar om: • Typisk angina: typisk bröstsmärta + provocerbar + lindras av nitro. • Atypisk: två av dessa
39
AVNRT symtom
• Vanligt med ”start- och stoppfenomen”, där patienten tydligt känner av att det börjar och slutar.
40
AVNRT utredning
• EKG – regelbunden takykardi med smala QRS. Ofta P-vågs-notch precis efter QRS-komplexet Puls ofta ca 180/min RP-tid <70 ms
41
Andra typer av angina pectoris:
• Spasmangina: kärlspasm leder till syrebrist. Kan uppkomma även i vila. • Blandangina: Effortangina + spasmangina • Emotionell stressangina: vid emotionell påverkan. • Angina decubitis: omgående då man lägger sig – beror på volymsbelastning • Nattlig angina: Angina som inträder på småtimmarna, på grund av sympaticusstimulering. • Postprandiell angina: angina efter större måltid. Beror på ökat blodflöde till splanknikus. • Köldangina • Syndrom X (småkärlssjuka): angina med objektiva ischemitecken vid arbets-EKG och myokardscint, men med normala kranskärl! Drabbar ffa kvinnor, som generellt har mindre kranskärl. • Tyst angina: angina utan symtom.
42
symtom angina:
Diffus central bröstsmärta, ofta av tryckande karaktär. Kommer vid ansträngning, och förbättras av vila / nitrospray. Kvinnor får i större utsträckning atypiska symtom, såsom illamående, trötthet och andfåddhet.
43
AVNRT behandling
* Carotistryck: inducerar vagus * Adenosin (kräver tillgång till defibrileringsutrustning) • Ablation
44
Utredning angina:
1. Anamnes – utred bröstsmärtan 2. Pre-testprobabilitet: värdera risken för bakomliggande sjukdom som anledning till bröstsmärtan – görs med hjälp av scoringsystem (som bygger på typ av angina, kön och ålder) o <15% = risken med undersökningarna är större än förväntad nytta = utred ej vidare o 15-65% = arbets-EKG o 66-85: Myokard-scint o >85%: Ingen ytterligare undersökning krävs för diagnos (om det är typisk angina) 3. EKG – är det AKS? Tecken på genomgången infarkt? 4. Arbets-EKG 5. Myokardscint: om arbets-EKG ej kan utföras, eller om patienten har LBBB eller PM (kan då ej tolka EKGt). Eller om pre-testprobabilitet är så pass hög. 6. Koronarangiografi: om… o Arbets-EKG visar utbredd ischemi, eller myokardscint visar ischemi >10% o Man behöver göra PCI. = Om patienten har symtomgivande handikappande angina, som inte avhjälpts farmakologiskt.
45
Behandling angina:
Sätts in om anamnesen talar för angina, redan innan utredning gjorts: • ASA – trombyl 75 mg x1 • Metoprolol 25-200mg / dag • Nitrolingual 0,4mg vb Samt, om symtomen är svåra; • Imdur (långverkande nitro) 20-30 mg x1 • Amlodipin/felodipin 5-10mg x1
46
Orsak Aortastenos:
Generellt på grund av en degenerativ process med tilltagande förkalkning, vilket till viss del är normalt med åldern. Dock ökad risk vid manligt kön, rökning, hyperlipidemi och hypertoni
47
Andra mindre vanliga orsaker aortastenos
* Kongenital stenos * Bicuspid aortaklaff – vanligaste missbildningen. Upptäcks generellt först runt 30 års-åldern. * Reumatisk klaffsjukdom
48
symtom aortastenos:
``` Kardinalsymtom: • Dyspné vid ansträngning • Bröstsmärta (angina, då hjärtats blödflöde blir sämre, samtidigt som myokardiet blir hypertroft) • Synkope/presynkope ``` • Anemi – Heyde’s syndrom: Aortaklaffstenosen leder till kraftigare flödeshastighet över klaffen, vilket får vWf att aktiveras. Aktiverade vWf bryts sedan ner av ett enzym, och alltså minskar mängden vWf då det ”används upp”. I samband med angiodysplasier i tarmen (eller mindre blödningar) kommer patienten bli anemisk.
49
Förmaksfladder | Definition
Regelbunden och snabb aktivitet i förmaket, som ofta leds över till kammare med viss regelbunden blockering.
50
utredning aortastenos:
• Status: strävt systoliskt blåsljud med PM I2 dx – hörs även apex och carotider. Ju senare peaken i crescendot kommer, ju tätare är stenosen. • Pulsus parvus et tardus – vid ökad ansträngning stiger pulsen långsamt, och är svagare än den borde. • EKG – tecken på vänsterkammarhypertrofi (R’ i V5 + S-våg i V1 = >38mm) • Ultraljud hjärta: tillåter gradering av stenosen Tät stenos = medelgradient >40 och klaffarea <1cm2
51
FFL orsak
Som FF: Vanligast är lone atrial fibrillation – flimmer utan bakomliggande orsak. I övrigt: • Andra kardiovaskulära sjukdomar • Andra sjukdomar (KOL, thyrotoxikos, OSAS; infektioner) • Alkohol
52
FFL symtom
som FF: * Hjärtklappning * Dyspné * Ospecifik trötthet
53
Behandling Aortastenos:
Öppen thoraxkirurgi – mekanisk eller biologisk klaff Indicerat vid tät stenos med symtom eller tecken på vänsterkammarsvikt. • Biologisk klaff: håller ca 10-15 år. Ges framför allt till de som inte kan/vill ta Waran, samt patienter >65. • Mekanisk klaff: håller längre. Kräver Waran-behandling. Tickar.
54
FFL utredning
som FF: * EKG: ca 140/min, sågtandat * UCG (viktigt att farmakologiskt behandla flimret först, då UCGt annars är svårtolkat) * Thyroideaprover * Elektrolytstatus
55
FFL behandling
som FF: Rytmkontroll • Elkonvertering: kräver 3v NOAK-behandling eller bra INR, eller konvertering <48h efter flimmerdebuten. • Antiarytmika Viktigt med provtagning och lung-röntgen innan insättning av Cordarone (Amiodarone) • Ablation ``` Frekvenskontroll Då man accepterar att patienten går i flimmer, och bara vill hålla frekvensen under kontroll. Målfrekvens <100 bpm. • Beta-blockad – förstahandsval • Digoxin • Verapamil • Cordarone • His-ablation pch PM ``` Dessutom: • Antikoagulantia – profylaktiskt mot stroke vid CHA2DS2-VASc >1
56
Förmakflimmer definition och indelning
``` Snabb och oregelbunden förmaksaktivitet, generellt med oregelbunden snabb överledning. Vanligaste rytmrubbningen (prevalens totalt 3%). ``` Delas in i • Paroxysmalt: övergår spontant inom 7 dygn • Persisterande: slår ej över spontant • Långvarigt persisterande: persisterande i >12 månader • Permanent
57
FF orsak
Vanligast är lone atrial fibrillation – flimmer utan bakomliggande orsak. I övrigt: • Andra kardiovaskulära sjukdomar • Andra sjukdomar (KOL, thyrotoxikos, OSAS; infektioner) • Alkohol
58
Aortainsufficiens definition och indelning:
Bristande funktion i aortaklaffen.
59
FF symtom
* Hjärtklappning * Dyspné * Ospecifik trötthet
60
Orsak aortainsuf:
Vanligaste orsak är dilatation av aortaroten, vilket beror på degeneration. Andra orsaker är: Bicuspid aortaklaff • Till följd av endokardit/reumatisk feber • Aortadissektion (bakåt) • Trauma • Bindvävssjukdomar (Ehler Danlos, Marfan, SLE etc)
61
FF utredning
* EKG: ca 140/min * UCG (viktigt att farmakologiskt behandla flimret först, då UCGt annars är svårtolkat) * Thyroideaprover * Elektrolytstatus
62
Symtom aortainsuf:
* Dyspné * Angina * Yrsel
63
Utredning aortainsuf:
• Diastoliskt blåsljud – PM I2dx. Högfrekvens, och accentueras vid framåtlutning. Dessutom systoliskt ejektionsblåsljud, på grund av ökad slagvolym (pga ökad preload) • UCG
64
FF behandling
Flimmerbehandlingar har två ”armar”: Rytmkontroll • Elkonvertering: kräver 3v NOAK-behandling eller bra INR, eller konvertering <48h efter flimmerdebuten. • Antiarytmika Viktigt med provtagning och lung-röntgen innan insättning av Cordarone (Amiodarone) • Ablation ``` Frekvenskontroll Då man accepterar att patienten går i flimmer, och bara vill hålla frekvensen under kontroll. Målfrekvens <100 bpm. • Beta-blockad – förstahandsval • Digoxin • Verapamil • Cordarone • His-ablation pch PM ``` Dessutom: • Antikoagulantia – profylaktiskt mot stroke vid CHA2DS2-VASc >1
65
Behandling aortainsuf:
Operation: Bara vid symtom och/eller påverkad vänsterkammarfunktion. • Klaffprotes • Aortaplastik
66
Definition och indelning mitralisstenos:
Förträngning av mitralklaffen.
67
Hjärtsvikt | Definition & Indelning
Sviktande hjärtfunktion – som per definition kräver symtom samt ultraljudsmässiga förändringar. Kan vara av tre sorter: • Systolisk hjärtsvikt (HFrEF): EF <40% • Diastolisk hjärtsvikt (HFpEF): EF >50% • HFmEF: EF 40-49% Förekommer hos ca 2% av befolkningen, och har en ettårsmortalitet på 19%. Man talar om: • Manifest hjärtsvikt (dekompenserad) = symtomatisk • Kompenserad hjärtsvikt = inga symtom
68
orsak mitralisstenos:
* Reumatisk feber – vanligast * Förkalkning – degenerativ process * Kongenital mitralstenos (då symtom redan i barnåldern)
69
symtom mitralisstenos:
* Dyspné * Lungödem och hemoptys * Förmaksflimmer
70
utredning mitralisstenos:
* Diastoliskt blåsljud – PM över apex. Lågfrekvent, ibland även med opening snap. * UCG
71
behandling mitralisstenos:
Indicerad vid symtom samt påverkad ejektionsfraktion. • Ballongvidgning • Mitralplastik • Mitralprotes
72
Hjärtsvikt orsak
De två viktigaste orsakerna, som tillsammans står för 75% • Ischemisk hjärtsjukdom • Hypertoni ``` Andra orsaker är bland annat: • Diabetes • Klaffel • Arytmier • Extrakardiella: anemi, hypothyreos, pulmonell hypertension, lungsjukdom som ger hypoxi etc. ``` Hjärtsvikten kommer att kompenseras av en rad olika mekanismer, ex RAAS. Detta kommer dock innebära en ökad belastning på hjärtat i form av större krav på pumpförmåga, och mindre tid för syrgastillförsel till hjärtat.
73
Definition & Indelning mitralisinsuf:
Bristande funktion i mitralklaffen
74
Hjärtsvikt symtom
* Trötthet * Dyspné – ffa ansträngningsdyspné * Nokturi * Hepatomegali * Perifera ödem – ffa benödem (pittingödem), halsvenstas etc * Stas av MTK = försämrat upptag av mat och läekemdel * Hyponatremi
75
orsak mitralisinsuf:
* Degenerativ process * Ischemi som gett papillarmuskeldysfunktion * Dilatation av vänster kammare * Till följd av reumatisk feber / endokardit
76
Hjärtsvikt utredning
* Status: Lösa rassel, samt en 3e och 4e ton. * Status: svikttecken • BNP * Ultraljud: EF: >55% normalt, <55% mild svikt, <30% grav svikt * EKG • Lungröntgen (mest för att utesluta ddx) Viktigt att ta reda på orsaken
77
Symtom mitralisinsuf:
* Dyspné * Trötthet * Sänkt fysisk prestationsförmåga * Lungödem
78
Utredning mitralisinsuf:
• Systoliskt blåsljud (pansystoliskt) – högfrekvent. PM över apex, och hörs ut mot vänster axill. *UCG
79
behandling mitralisinsuf:
Hjärtsviktsbehandling Operation vid stort läckage och/eller påverkad vänsterkammarfunktion. • Mitralplastik • Mitralprotes
80
Akut behandling av dekompenserad hjärtsvikt
Behandling syftar här till att återställa hemodynamiken: Hypovolemisk chock: • Höj upp huvudända • IV vätska • Minska ACEi/ARB, sätt ut diuretika ``` Hypertensivt lungödem: • Hjärtläge • Syrgas; 10-15 liter på mask • CPAP (motstånd 10cm vatten) • Nitro IV • Furix 40mg • Morfin 5mg IV + primperan 5mg IV ``` ``` Kardiogen chock: En balansgång av följande behandlingar: • CPAP/Bi-PAP/respirator • Nitro IV • Inotropi (dopamin) • Anti-arytmika vid arytmi) ```
81
Definition & Indelning torakalt aortaaneurysm:
Vidgning av kärlväggens alla tre lager. Vanligast i aorta ascendens. Aneurysm innebär definitionsenligt 50% större lumen.
82
orsak aortaaneurysm:
* Kollagensjukdomar * Bicuspid aortaklaff * Riskfaktorer: manligt kön, ålder, rökning, hypertoni
83
symtom aortaaneurysm:
Generellt tyst – ofta ett en passant-fynd. Långsamt progredierande. • Aortainsufficiens – om det sprids nedåt mot hjärtat, och aortaringen dilaterar • Heshet – på grund av tryck på N. laryngeus recurrens
84
Utredning aortaaneurysm:
• CT-aorta med kontrast Man kan också undersöka hur aneurysmet påverkar omgivande strukturer: • UCG – aortainsufficiens? • Koronarangiografi
85
Behandling aortaaneurysm
Operation – indikerad vid diameter >5,5 cm (lite tidigare i förloppet vid komplicerande riskfaktorer) Graft – med eller utan klaffprotes.
86
Definition & Indelning Aortadissektion:
Reva i intiman, där ett falskt lumen skapas, vilket skapar mindre plats i det ”sanna lumen”.
87
orsak aortadissektion:
Ofta aortaaneurysmer = blir då dissekerande aortaaneurysm. | Samma riskfaktorer som AA.
88
symtom aortadissektion:
Snabbt påkommande akut bröstsmärta, som strålar ut mot ryggen. Andra möjliga symtom är: • Tamponad / hjärtstopp (på grund av bakåtdissektion) • Stroke (dissektion upp i carotider) • Parapares (dissektion som påverkar Adamkiewitz artär) • Pulslös extremitet • Organischemi
89
utredning aortadissektion:
Akut CT-aorta
90
behandling aortadissektion:
Akut Typ A-dissektion 1. Blodtryck >200 mm Hg = Trandate (labetalol) 2. Nitro 3. Morfin 5-10 mg 4. Syrgas Sedan, så fort som möjligt: Graftoperation. Typ B-dissektion • Blodtryckskontroll • Kontakt med kärlkirurg Oftast TEVAR (thoracic endovacular aortic repair)
91
Behandling av kompenserad hjärtsvikt
Icke-farmakologiskt: fysisk aktivitet, saltrestriktion, kostreglering SAMBA: - SGLT2-hämmare: Forxiga, Jardiance - ACEh: Enalapril, Ramipril - MRA: Eplerenon, Spironolakton - B-block: Bisoprolol, Metoprolol - ARNI: Entresto (ersätter ACEh) Digoxin (vid fortgående förmaksflimmer) Inotropt stöd Device (RVAD/LVAD/Bi-VAD) Transplantation (indicerat vid förväntad överlevnad <1år, hos en person som i övrigt är ganska frisk)
92
NYHA-klasser:
1. Inga symptom 2. Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter mer än måttlig ansträngning (springa, gå i trappor) 3. Akut lungödem 4. Kardiogen chock eller systoliskt blodtryck < 90 mmHg och tecken till perifer vasokonstriktion (oliguri, cyanos, svettning)