Kapitel 7 Flashcards
Vad har den tekniska rationaliseringen fått för kritik?
Från fackföreningar: de anställda upplevde arbetet som väldigt hårt styrt och man hade lite påverkan.
Från kapitalisterna/ägarna: när ingenjörer och experter togs in fanns det inte längre utrymme för kapitalisterna att vara med och bestämma.
Vad innebär den sociotekniska rörelsen (kort)?
Man månar om det sociala och det tekniska systemet, inte sammanvävt utan som två separata delar.
Vad gick Tavistockinstitutets studie på 30-talet ut på?
Man gjorde studier främst inom jutevävsindustrier där det hade gjorts en hel del rationalisering. Människor arbetsuppgifter hade förenklats kraftigt och arbetet hade blivit mer standardiserat. Detta ledde till en hög sjukskrivningsgrad och man blev varse om att man måste beakta den sociala aspekten vid införandet av ny teknik.
Vad gjorde Tavistockinstitutet för studier efter andra världskriget?
De gjorde studier i kolgruvor i England. Man studerade hur rationaliseringen hade påverkat de som jobbar där. Tidigare hade man haft breda arbetsuppgifter och många olika moment. Men nu var man mycket mer begränsad och trots att lönerna höjdes så fick de anställda psykosomatiska sjukdomar.
Vilket resultat ledde studierna från Tavistockinstitutet till?
Det ledde till sju viktiga aspekter för att skapa effektiva organisationer:
- Betrakta organisationen som ett arbetssystem inte som separata arbetsuppgifter
- Betrakta arbetsgruppen som central snarare än den enskilda individen
- Arbetssystemet ska inte enbart regleras externt av chefen utan även internt av gruppen
- Kompletterande funktioner: individer har fler kompetenser och kan täcka upp för varandra
- Framväxande fördelning av roller istället för föreskrivna roller
- Se den enskilda som ett komplement till maskinen inte en förlängning
- Sociotekniken ökar handlingsrepetoarer för både organisation och individ, minska sårbarhet genom att dra nytta av varandras kompetenser
Vad handlade studien om självstyrande grupper i Norge på 60-talet om?
Man funderade på om engagemang kunde vara en konkurrensfördel. Man visste att de krävdes mer än lönemässiga motiv för att engagera. Man hade följande krav:
- Krav på arbetsinnehållet och variation
- Behov av att kunna lära sig i arbetet
- Kunna fatta egna beslut
- Behov av anseende/aktning/status
- Behov av att kunna se sammanhanget mellan arbetet och omvärlden, att det man gör i arbetet är nyttigt och värdefullt
- Behov av att se att arbetet kan förenas med framtidsförhoppningar
Detta blev riktlinjerna för hur arbetsuppgifterna skulle förändras till att börja med. Man drog även slutsatsen att ökat engagemang leder till ökad produktivitet!!
Vad har datoriseringen bidragit till?
Ökad tillgänglighet, lagring och sökning av information, gjort det möjligt att samarbeta men från olika håll mm.
Vad menas med diskussioner kring om datoriseringen är “upskilling” eller “deskilling”?
Man funderar på om införandet av ny teknik innebär att de anställda lär sig nya uppgifter och utvecklar en bredare kompetens. Eller om det innebär att den nya tekniken urholkar, förenklar och fragmenterar arbetsuppgifterna så att de anställda inte längre har översikt över hela produktionsprocessen.
