Intubering Flashcards
Varför intuberar vi patienter?
För att upprätthålla fri luftväg
För att minimera risken för läckage av anestesigas
För att optimera gastillförseln till patienten
För att minska risken för aspiration
För att minska anatomiskt “dead space”
För att kunna ge assisterad ventilering
För att möjliggöra monitorering av gasutbyte hos patienten
Material som behöv s för intubering
Trachealtub, knytmaterial tex gasbinda, kuffspruta, handskar, sax, ev. laryngoskop, ev. lokalbedövningsspary (lidokain), ev. ledare, ev. sug, ev. tub-glidslem
Olika variationer på trachealtuber
Materialet kan vara: PVC (ffa smådjur), gummi (äldre tuber -ofta oranga), Silikon (styvare- raka, ffa till häst)
Storlek - diameter och längd varierar
Kan vara med eller utan kuff
Med kuff- tätar mot slemhinnan –> både till smådjur och häst
Utan kuff –> mkt små smådjur eller till fåglar - de saknar broskringar på trakea
Murphy tube
Är den vanligaste modellen av trakealtub. Har en säkerhetsmekanism –> “murphys eye” om tubens mynning skulle täppas igen. Har indikatorballong för kuff och har ofta längsmarkeringar och en röntgentät linje längs med tuben.
Laryngoskop
Ett hjälpmedel vis intubering. Ett hantag med ett blad och en ljuskälla längst fram för att lättare kunna visualisera strukturer. Laryngoskopet placeras med sptsen på tungbasen (obs! ej på epiglottis) och pressas ned mot tungbasen för att kunna se larynx.
Checklista innan intubering av smådjur
- Allt material finns framplockat
- Flera tubstorlekar finns tillgängliga
- Kuffen provtrycks
- Rätt längd på tuben (klipp till den om det behövs)
- Tuben är ren
- En assistent finns tillgänglig
Riktlinje för längd på trakealtub till smådjur
Från bröstbenets kraniala spets till incisiver
Risker med en för LÅNG trakealtub
- Endast ena lungan intuberas
- Risk för ökat dead space utanför munnen om den sticker ut för långt
Risker med en för KORT trakealtub
- Spasm i trakea nedanför tubens spets
- Risk att kuffen åker upp i svalget vid uppblåsning
Diametern på trakealtuben
Så nära trakeas diameter som möligt
Om för bred: risk för skador på trakea och svalg
Om för smal: ökat andningsmotstånd
Kuff och kufftryck
Rekommenderat kufftryck 20-30 cmH2O, kontrollers med specialspruta eller manometer. “Kuffballongen ska kännas som en rutten vindruva”
Om för högt tryck i kuffen –>risk för tryckskador, ischemi i trachea
Om för lågt tryck i kuffen –> risk för läckage, aspiration, otillräcklig gastillförsel
Teknik vid intubering av hund
- Peta ut tungan ur munnen – OBS inga fingrar i munnen!
- Dra tungan över underkäkens incisiver och öppna munnen
- Använd tubens spets för att trycka ned epiglottis
- Visualisera arybrosken – för in tuben mellan arybrosken
- Fixera tuben – överkäke, underkäke, i nacken
- Kuffa
- Säkerställ tubens position i trakea
- Assistentens uppgift –> hålla upp huvudet och överkäkan –> OBS! inga fingrar i munnen
Teknik för intubering av katt
Samma som för hundar men katter är känsligare i svalget än hundar och därför bör man vara mer försiktig. Katter är mkt små i svalget –> överväg lokalbedövningsspary, andra hjälpmedel som tub-glidslem och ev. ledare till tuben.
OBS! om bedövningsspary används måste dosen räknas in till den övriga medicineringen.
Speciellt att tänka på vid intubering av häst
- Intubering sker med blind teknik
- En munkloss med hål i sätts in i hästens mun
- Det är ovanligt att råka föra ner trakealtuben i esofagus
Teknik för intubering av häst
- Fukta tuben med vatten
- För tungan åt sidan
- Sätt in munklossen
- Sträck huvudet/halsen
- Intubera genom hålet i klossen
- Om krångel –> forcera ej, backa/vrid tuben och för in igen
(det ska kännas lätt att föra in tuben) - Kuffa
- Säkerställ tubens position i trakea
Olika sätt för att kontrollera tubens positionering
- Säkrast är att använda en kapnograf (om jämna fina kurvor –> tuben ligger rätt i trakea)
- Känn luftström genom tuben
- Se imma på tubens insida eller håll ett metalliskt föremål som t.ex. en bricka framför tuben och se om det blir imma
- Röntgen kan användas om tuben har rtgtät linje
- Palpera svalget och känn efter (smådjur)
- Se att andningsblåsan rör sig
- Hostreflex
Extubering görs
När patienten återfått svalgreflex
Att tänka på vid extubering
- Knyt upp tubens fixering innan patienten börjar vakna
- Kuffa ur strax innan extubering
- Var beredd met material om du måste intubera om
- Var beredd med sug och ev. syrgas
- Häst –> kan ha snyrgassnorkel i ena näsborren
- Tänk på risk för exponering av anestesigas (patientens utandningsluft)
Att tänka på vid komplikationer –> svårintuberad patient
- Forcera inte!
- Visualisera om möjligt
- Använd laryngoskop
- Kontrollera patientens narkosdjup, ligger den tillräckligt djupt?
- Byt till mindre tub eller använd ledare
- Tracheostomi?
- Häst- vrid, backa och för in igen, ev. intubering via nos
Om man intuberar i esofagus
- Risk att pat. vaknar
- Risk för gasöverfylld magsäck
- Risk för hypoxemi
- Kan ibland höra kvävda andningsljus
- Vad göra? INTUBERA OM
Vad händer/kan hända om en bronk intuberas och vad ska du göra då?
Då ventileras enbart den ena lungan, risk för hypoxemi och att pat. vaknar –> intubera om
Vad kan en knickad/ockluderad tub bero på? Vad kan det finnas risk för och vad ska du göra?
Ocklusion kan bero på en slempropp.
Knickning kan bero på att patienten böjer huvudet mycket eller att andningsslangarna drar tuben kraftigt åt ett håll.
- Risk för: kvävning (kan se “hajfenor” på kapnografen)
Vad göra: rätta till tubens position eller intubera om.
Läckage mitt i operationen, vad kan det bero på?
Vad finns det för risker?
Vad ska du göra?
Det finns många anledningar, tex kuffen går sönder, kufftrycket släpper succesivt eller problem som inte rör tuben.
Risk för: att patienten vaknar, exponering av anestesigas för personalen.
Vad göra: Felsök anledningen till problemet, blås upp kuffen på nytt, intubera om.
Risk om extubering sker med uppblåst kuff.
Risk för skador på svalg eller trakea.
Dock kan man vilja extubera med ngt uppblåst kuff om patienten t.ex. kräks under anestesin.
Vad är en laryngospasm?
Vad finns det för risker med laryngospasmer?
Vad ska du göra?
Laryngospasm: strukturerna i larynx drar ihop sig så att ingen luft kan ta sig ned i trakea. Vanligare på katt än hund. Vanligare om ytligt narkosdjup
Risk för hypoxemi.
Vad göra: Forcera ej! Undvik lokalbedövning, se till att narkosdjupet ligger bra, försök undvika upprepade försök till intubering.
När kan det hända att patienten biter av tuben? Vad finns det för risker? Vad ska du göra?
Det kan hända om patienten vaknar ur narkosen eller om extubering inte gör tillräckligt snabbt.
Risk att tuben fastnar i trakea.
Vad göra: söva patienten med TIVA och försök få upp tuben.
Undvik att detta sker genom att ha tillräckligt narkosdjup och vara redo med extubering!
Alternativ till intubering
Mask!
Finns olika storlekar, har avtagbart gummimembran.
Kan användas till både induktion och underhåll.
Vanligt till exotiska smådjur pga svårighet att intubera. Mask kan också användas för att ge syrgas (utan anestesigas).
Fördelar med mask.
- Enkla att använda
- Kräver ej intubering
- Går snabbt att sätta ihop
- Kan användas till många olika djurslag
Nackdelar med mask.
- Risk för läckage –> exponering av anestesigas
Risk för läckage –> patienten vaknar ur narkosen - Kan vara stressande för patienten vid induktion
- Säkrar ej luftvägar
- Tillåter ej assisterad ventilation
Larynxmask
Ett alternativ till intubering, vanligt på katt och kanin. Masken lägger sig över mynningen till trakea. Är lättare och snabbare att placera än tub och är värdefullt till svårintuberade djurslag.
Finns både med/utan kuff.
OBS! Vanligt att masken hamnar ur läge, kan då blockera trakea. Därför bör patienten alltid vara kopplad till en kapnograf!
Vad gäller dokumenattion av anestesi.
- Lag på att journalföra behandling och dessutom mkt hjälpsamt inför nästa sövning.
Vad ska finnas i journalen:
- Tubstorlek
- Om hjälpmedel användes
- Lokalbedövning (vad, dos, när)
- Hur intubering och extubering gick
- Klockslag för intubering, extubering, premedicinering mm
