Intubering Flashcards
Varför intuberar vi patienter?
För att upprätthålla fri luftväg
För att minimera risken för läckage av anestesigas
För att optimera gastillförseln till patienten
För att minska risken för aspiration
För att minska anatomiskt “dead space”
För att kunna ge assisterad ventilering
För att möjliggöra monitorering av gasutbyte hos patienten
Material som behöv s för intubering
Trachealtub, knytmaterial tex gasbinda, kuffspruta, handskar, sax, ev. laryngoskop, ev. lokalbedövningsspary (lidokain), ev. ledare, ev. sug, ev. tub-glidslem
Olika variationer på trachealtuber
Materialet kan vara: PVC (ffa smådjur), gummi (äldre tuber -ofta oranga), Silikon (styvare- raka, ffa till häst)
Storlek - diameter och längd varierar
Kan vara med eller utan kuff
Med kuff- tätar mot slemhinnan –> både till smådjur och häst
Utan kuff –> mkt små smådjur eller till fåglar - de saknar broskringar på trakea
Murphy tube
Är den vanligaste modellen av trakealtub. Har en säkerhetsmekanism –> “murphys eye” om tubens mynning skulle täppas igen. Har indikatorballong för kuff och har ofta längsmarkeringar och en röntgentät linje längs med tuben.
Laryngoskop
Ett hjälpmedel vis intubering. Ett hantag med ett blad och en ljuskälla längst fram för att lättare kunna visualisera strukturer. Laryngoskopet placeras med sptsen på tungbasen (obs! ej på epiglottis) och pressas ned mot tungbasen för att kunna se larynx.
Checklista innan intubering av smådjur
- Allt material finns framplockat
- Flera tubstorlekar finns tillgängliga
- Kuffen provtrycks
- Rätt längd på tuben (klipp till den om det behövs)
- Tuben är ren
- En assistent finns tillgänglig
Riktlinje för längd på trakealtub till smådjur
Från bröstbenets kraniala spets till incisiver
Risker med en för LÅNG trakealtub
- Endast ena lungan intuberas
- Risk för ökat dead space utanför munnen om den sticker ut för långt
Risker med en för KORT trakealtub
- Spasm i trakea nedanför tubens spets
- Risk att kuffen åker upp i svalget vid uppblåsning
Diametern på trakealtuben
Så nära trakeas diameter som möligt
Om för bred: risk för skador på trakea och svalg
Om för smal: ökat andningsmotstånd
Kuff och kufftryck
Rekommenderat kufftryck 20-30 cmH2O, kontrollers med specialspruta eller manometer. “Kuffballongen ska kännas som en rutten vindruva”
Om för högt tryck i kuffen –>risk för tryckskador, ischemi i trachea
Om för lågt tryck i kuffen –> risk för läckage, aspiration, otillräcklig gastillförsel
Teknik vid intubering av hund
- Peta ut tungan ur munnen – OBS inga fingrar i munnen!
- Dra tungan över underkäkens incisiver och öppna munnen
- Använd tubens spets för att trycka ned epiglottis
- Visualisera arybrosken – för in tuben mellan arybrosken
- Fixera tuben – överkäke, underkäke, i nacken
- Kuffa
- Säkerställ tubens position i trakea
- Assistentens uppgift –> hålla upp huvudet och överkäkan –> OBS! inga fingrar i munnen
Teknik för intubering av katt
Samma som för hundar men katter är känsligare i svalget än hundar och därför bör man vara mer försiktig. Katter är mkt små i svalget –> överväg lokalbedövningsspary, andra hjälpmedel som tub-glidslem och ev. ledare till tuben.
OBS! om bedövningsspary används måste dosen räknas in till den övriga medicineringen.
Speciellt att tänka på vid intubering av häst
- Intubering sker med blind teknik
- En munkloss med hål i sätts in i hästens mun
- Det är ovanligt att råka föra ner trakealtuben i esofagus
Teknik för intubering av häst
- Fukta tuben med vatten
- För tungan åt sidan
- Sätt in munklossen
- Sträck huvudet/halsen
- Intubera genom hålet i klossen
- Om krångel –> forcera ej, backa/vrid tuben och för in igen
(det ska kännas lätt att föra in tuben) - Kuffa
- Säkerställ tubens position i trakea