Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesiologi och perioperativ vårdhygien > Anestesi och perioperativ omvårdnad HÄST > Flashcards

Anestesi och perioperativ omvårdnad HÄST Flashcards

1
Q

Faktorer att tänka på/ta hänsyn till PREoperativt

A

Hästens temperament och erfarenhet, vad kan/får ges (sedering, analgesi, anestetika osv), personalens uppmärksamhet och erfarenhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Faktorer att tänka på/ta hänsyn till INTRAoperativt

A

Vad kan/får ges (sedering, analgesi, anestetika m.m.)
Anestesidjup
Personalens erfarenhet och uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Faktorer att tänka på/ta hänsyn till POSToperativt

A

Hästens temperament och erfarenhet, vad kan/får ges (sedering, analgesi, anestetika m.m.), urinblåsans fyllnad, madrassering/placering, personalens uppmärksamhet och erfarenhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Basutrustning anestesi på häst

A
  • Munkloss + endotrakealtub
  • Narkossystem med cirkelsystem och ev. ventilator
  • Övervakningsutrustning (EKG, kapnografi, blodtrycksmätning, pulsoximeter etc.)
  • Plats för induktion och uppvak
  • Lyftanordning (travers, hängmatta)
  • Operationsbord, madrass
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Svält före anestesi

A

Svält ca 8-12 h innan anestesin påbörjas.

Nackdelar: Svält→ kan göra att hästen dricker mindre

Fördelar: Fylld magsäck trycker på lungorna och ger mer atelektas → försämrat gasutbyte

Tänk på:
När på dygnet ska hästen opereras (om det är på em) då blir svälten längre än 8-12 h, viktigt med planering av utfodring för att bibehålla rutiner och minska stress hos hästen → stress påverkar hela anestesiförloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vid kastning/induktion

A

Försöka stötta upp huvudet så att bakdelen lägger sig först, hästarna blir framtunga av sedering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Utrymme för uppvak

A

Bör vara begränsat med vadderade väggar och golv för att minska skaderisken, se upp för hörn och allt för mjuka golv!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Generella förberedelser inför anestesin

A
  • Lägg upp en plan tillsammans (anestesiprotokoll)
  • Följ/ta hjälp av checklistor
  • Sko av hästen (hovarna skall vara rena och borstad häst)
  • Ta en preop. status (veterinär)
  • Undersökning innan anestesi (rtg, UL, blodtryck)
  • Behandling preoperativt (NSAID, ev. antiobiotika)
  • Svält?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Checklista innan induktion

A
  • Hästens identitet konfirmerad, pass, vaccinationsstatus
  • Rätt ingrepp planerat, lokalisation (vilket ben/led/område)
  • Utrustning för att kunna säkerställa fri luftväg, kuff ok
  • Narkosapparat – provtryckt, ihopsatt, APL-ventil öppen, tillräckligt med syrgas för op, CO2-absorber ok
  • ”Akutlåda” tillgänglig
  • Identifiering/kommunikation om ev risker/kritiska delar
  • Person som ska övervaka narkosen utsedd
  • ## Anestesiprotokoll bestämt – premedicinering, induktion, underhåll, uppvak
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Checklista innan operations inleds

A
  • Alla känner varandra till namn och uppgift
  • Ingrepp och patientens identitet konfirmerad
  • Hästen har lämpligt narkosdjup
  • Säkerhetsaspekter/risker kommunicerade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Checklista inför uppvak

A
  • Säkerhetsaspekter/risker kommunicerade (luftvägar, andning, cirkulation/vätskebalans, temp, smärta)
  • Bedömning och interventionsplan konfirmerad
  • Plan för analgesi konfirmerad
  • Person som ska övervaka uppvak utsedd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förberedelser inför operation

A
  • Ställ i ordning operationsbord
  • Plocka fram/förbered material/instrument m.m. i opsal
  • Värm dropp
  • Narkosapparat (ställ i ordning/provtryck)
  • Se till att övervakningsutrustningen fungerar
  • Se till att akutmediciner finns tillgängliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förberedelser inför operation (medicinering mm)

A
  • Lägg PVK + förlängning (Innan varje läkemedelsgiva via permanentkanyl ska man aspirera! Om lite koagel i kanylen, ta en tom spruta och dra ut detta, spola sedan med NaCl innan läkemedel ges )
  • Planera premedicinering, Acepromazin ges i.m ca 30 min innan verkan (lugnt och tyst omkring hästen)
  • Antibiotika och NSAID ska helst ges minst 20 min före induktion
  • Klipp/raka, grovtvätta op-område (om öppet sår: täck med våta kompresser alt. hydrogel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fördelar med premedicinering

A
  • Ger en lugn inledning på anestesin
  • Ger ett lugnt uppvak
  • Kan minska dosen anestesimedel
  • Kan få bra analgesi
  • Kan få bra muskelrelaxation
  • Kan motverka anestetikans bieffekter
  • För personalens säkerhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Premedicinering analgesi

A

NSAID, ges vanligen i.v.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Premedicinering neuroleptikum

A

Acepromazin, ges 30 min innan induktion

+ Lugnande
+ Antiarytmisk
+ Minimal påverkan på respirationen

  • Vasodilation –> risk för hypotension
  • Ger ingen analgesi
  • Risk för penisprolaps
17
Q

Premedicinering- alfa2agonist

A

T.ex. Xylazin, Detomidin eller Romifidin

Ges i.v. ca 5 min före induktion (hög dos, hästen ska ej reagera på omgivningen)

+ Muskelrelaxation
+ God sederande effekt
+ Kortvarig visceral analgesi
+ Antidot finns

  • Ataxi
  • Bradykardi, arytmier
  • Sänker RR
  • Minskad tonus i tarm
  • Svettningar
18
Q

Premedicinering - opioider

A

T.ex. morfin/metadon eller butorfanol

Ges i.v. ett par min efter alfa2agonisten

+ Potent smärtlindring
+ Mild sedering
+ Liten påverkan på cirkulationen
+ Gör sedetativa läkemedel mer potenta

  • Sänker RR
  • Minskad tarmmotorik
  • Excitation
19
Q

Premedicinering - muskelrelaxantia

A

Bensodiazepiner som t.ex. Diazepam (i.v) , Midazolam (i.v., i.m)

Fördelar: Liten påverkan på respiration och cirkulation, har sederande effekt (föl), antidot finns.

Nackdelar: Ger ingen analgesi och kan ge paradoxal oro.

Annat exempel–> Guaifenesin

ges i.v., potent och används ffa till kraftigt nedsatta hästar som man ej vill ge alfa2agonist till (eller att de ej blir trötta på det).
Ges under övertryck tills hästen blir vinglig

+ Har ingen påverkan på respirationen och liten påverkan på cirkulationen

  • Ger ingen analgesi, är starkt vävnadsretande och kan orsaka tromber
20
Q

Ketamin vid induktion

A

Anestesimedel som ges i.v/i.m vid INDUKTION och har en anslagstid på ca 1-5 minuter.
Duration 0 15 min
Kombineras med en alfa2agonist

+ Ger även analgesi och har en stor terapeutisk bredd.

  • Ger periodisk andning och kataplesi –> stelhet i musklerna (därför ges alfa2agonist eller muskelrelaxantia)
21
Q

Thiopental vid induktion

A

Anestesimedel som ges strikt i.v vid INDUKTION
Ger snabb insomning 0 30-60 sekunder och har en duration på 5-10 minuter.
OBS! ger ataxi och kan ge häftiga uppvak om höga doser/upprepade itereringar.

+ potent och snabb anslagstid. muskelrelaxerande

  • ger ingen analgesi och har påverkan på respiration/cirkulation
22
Q

Propofol vid induktion

A

Anestesimedel som ges i.v vid INDUKTION
Anslagstid 20-30 sekunder men kort duration = 5 min
OBS! bra till FÖL men ej vuxna hästar

+ snabbverkande och ackumuleras ej i kroppen, muskelrelaxerande

  • ger ingen analgesi, påverkan på cirkulation och respiration –> kan ge apné
23
Q

Miljö vid induktion

A

Lugnt och tyst, ev, bomull i öronen på hästen

24
Q

Material vid intubering

A

Välj diametern på tuben och provtryck kuffen för att se att den inte läcker. Plocka fram munkloss och kuffspruta

25
Q

Teknik vid intubering

A
  1. Fukta tuben med vatten
  2. Ta av grimman och sätt i munkloss/munstege
  3. Sträck huvud/hals
  4. För in tuben (blind teknik), forcera ej, undvik tänderna
  5. Kontrollera att tuben ligger rätt (imma på tubens insida, känn efter luftström, använd kapnografi)
  6. Kuffa
26
Q

Placering på operationsbord

A

Undvik tryck och använd mjuk madrass som fördelar trycket över kroppen. Använd kudda för att stötta hästen position samt förhindra tryck.
Ta av grimma och se till att benställningarna är ok (benen parallella med kroppen, dra fram det undre frambenet), se till att huvudet och halsen är i naturlig position.

27
Q

Isofluran

A

Vanligast till häst

+ snabb induktion och eliminering, ackumuleras ej, ger muskelrelaxation, lätt att justera narkosdjup

  • Ger ingen analgesi, påverkan på cirkulation/respiration, har miljöpåverkan
28
Q

Underhåll med isofluran

A

Andningsblåsan som används ska vara ca 6x tidalvolymen (TV= 10 ml/kg kroppsvikt)

Exempel
Häst på 500 kg –> 10 ml x 500 kg= 5000 ml = 5 L x 6 = 30 L andningsblåsa

Inställning på narkosapparaten:
I början ett färskgasflöde på ca 10 L/min, mist 60 %syrgas och resten luft.

Förgasare på 4-5% tills EtISO börjar stiga – vrid då ner förgasaren till ~2% (EtISO för kirurgi ca 1,3).

Vid ”steady state” – börja dra ner färskgasflöde (till ca 1 L/100 kg/min)

29
Q

Underhåll injektionsanestetika - “TRIPLE DRIP”

A

Guaifenesin + Ketamin + Xylazin

+ syrgas!

+behöver ej narkosapparat, mindre miljöpåverkan, mindre negativ inverkan på resp/cirk, mjuk övergång från induktion –> underhåll

  • Risk för ackumulering, mer svårstyrt (långsammare) jämfört med inhalation, kräver redistribution/metabolism för uppvak
30
Q

Om hästen plötsligt vaknar under narkosen

A
  1. Höj narkosgasen och samtidigt färskgasflödet
  2. Ge ketamin (ca 1/5 av induktionsdosen).
  3. Ge thiopental (snabb anslagstid och potent)
31
Q

Saker att tänka på intraoperativt

A
  • Skydd runt hovar (hygien)
  • Fukta ögonen med ögongel
  • Vätsketerapi Dropp, kristalloid vätska (t.ex. RA) i.v. 5 ml/kg första timmen, justeras sedan efter behov
  • CRI med analgesi som t.ex. morfin/lidokain (Sänker MAC –> måste dra ner på isofluranet
  • Se till att de håller värmen
32
Q

Övervakningsparametrar

A

Anestesidjup: reflexer, smärtkänsel, ögonrörelser, ögonposition

Respiration: RR, andningsdjup, kapnografi

Cirkulation: HR, slemhinnor, blodtryck (NIBP, IBP), EKG, pulsoximetri

Koncentration av gaser: blodgaser (CO2, pH, O2), EtISO, FiO2)

Dokumentera i övervakningsjournal.

33
Q

Uppvak

A

Börja planera i tid, ge sedering (låg dos t.ex. xylazin, romifidin) och smärtlindring te.x. morfin i.m.

Flytta hästen mha travers till rum för uppvak. Tänk på att ej ha för kallt, reglerbart ljus, punktutsug för anestesigaser. Övervaka noga utifrån!

Syrgas –> 10-15 L/min (100% syre) = ~30% FiO2

34
Q

Placering vid uppvak

A

På vänster sida= höger sida upp, höger lunga något större

Samma sida som legat på under narkos= risk för kompressionsatelektaser

Om opererat ben= opererat ben uppåt, underlättar vid resning

35
Q

Risker under uppvak

A

Många, kritisk tid ca 3 h efter avslutad anestesi

  • Fraktur
  • Skador på ögon
  • Traumatisering av op-område
  • Lungödem
  • Luftvägsobstruktion
  • Pareser (neruopati, myopati)
36
Q

Åtgärder POSTOPERATIVT

A

Om guaifenesin getts byt PVK pga vävnadsretande/risk för tromb

Täcke, om nerkyld/kall

Mat och vatten, munkorg initialt men ge mat så snart som möjligt (hästen måste vakna till lite), ev. paraffinolja i maten för smörjande effekt

Planera för fortsatt medicinering, vätsketerapi, sårvård/bandagebyte samt motion

Anestesiologi och perioperativ vårdhygien (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions