Farmakologi - sedering, analgesi, anestesi Flashcards

1
Q

3 delkomponenter i generell/allmän anestesi

A
  • Medvetslöshet
  • Smärtlindring
  • Muskelavslappning

För att kunna utföra smärtsamma ingrepp med så lite negativ påverkan på djuret som möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Stadier av generell anestesi

A
  1. Analgesi
  2. Excitation
  3. Kirurgisk
  4. Paralys av förlängda märgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Balanserad/kombinerad anestesi

A

Kombinerar läkemedel med olika mekanismer för att kunna ge minskade doser och få mindre risk för bieffekter men ändå ge fullgod analgesi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Upprepade bolusgivor

A

Blir en hackigare koncentration i blodet, lätt att komma över det terapeutiska fönstret och därmed få bieffekter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Bolus + CRI

A

Lättare att uppnå det terapeutiska fönstret och stanna där, mindre “hackigt”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Farmakokinetik PK

A

Beskrivning av tidsförloppet för ett läkemedels absorption, distribution och elimination samt relationen av dessa processer till terapeutiska effekter och biverkningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med ADME?

A

Absorption
Distribution
Metabolism
Elimination

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

T 1/2

A

Den tid det tar för koncentrationen i plasma att sjunka till hälften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vd

A

Distributionsvolym. Det mått som används för att beskriva hur läkemedlet distribueras; hur stor
andel av läkemedlet som distribuerats i kroppen.
Förhållandet mellan totala mängden läkemedel i kroppen (D) och
dess koncentration i plasma (C0) vid samma tidpunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Cl

A

Clerance, mått på elimination. Den volym plasma som renas från läkemedel per tidsenhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Terapeutiskt intervall/ fönster

A

Koncentrationsintervall i blodet som ger önskad effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Steady state SS

A

Stabilt tillstånd, jämviktsläge av läkemedelskoncentration när doshastigheten = eliminationshastigheten. Vid upprepad dosering är målet att steady state. hamnar inom det terapeutiska fönstret. Steady state uppnås efter 3-5 halveringstider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ASA system

A

ASA-systemet är ett överskådligt sätt att klassa in patienter i olika riskgrupper inför anestesi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

ASA I

A

En för övrigt frisk patient

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

ASA II

A

En patient med lindrig systemsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

ASA III

A

En patient med allvarlig systemsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

ASA IV

A

En patient med allvarlig och ständigt livshotande systemsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

ASA V

A

En patient som inte förväntas överleva utan operationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur påverkar anestesin hjärnan?

A

Orsakar en reversibel depression av CNS som leder till medvetslöshet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur påverkar anestesin cirkulationen?

A

Depression pga CNS-depression och eller läkemedelseffekt perifert. Minskad cardiac output.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur påverkar anestesin respirationen?

A

Depression p.g.a. CNS-depression. Känslighet för sjunkande nivåer av CO2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur påverkar anestesin levern?

A

Minskat cardiac output leder till minskat blodflöde genom levern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur påverkar anestesin njurarna?

A

Minskat cardiac output leder till minskat blodflöde genom njurarna –> påverkar urinproduktion samt elektrolyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Varför premedicinering?

A

Ges för att underlätta hantering, minska ångest, ge muskelavslappning och minska mängden anestesimedel Ges före induktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad kan premedicineringen innehålla?

A

Sederande, lugnande läkemedel: Neuroleptika (Fentiazinderivat ex. acepromazin dopaminreceptorantagonist),
Bensodiazepiner ex diazepam, a2-agonister ex xylazin, detomidin

Analgetika såsom opioider, NSAID, ketamin och lokalanestetika.

Antikolinergika för att minska parasympatikustonus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Fördelar med premedicinering

A
Smärtlindring
Hanterbar/lugn patient
Kan ge minskad risk för kräkningar
Kan minska slemsekretion i luftvägar samt förhindra kraftiga vagala reflexer 
Förhindra excitation
Ger säkrare anestesi
Kan motverka anestetikans bieffekter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vanlig kombo för premedicinering

A

lugnande/sederande + opioid = neuroleptanalgesi

28
Q

NEUROLEPTIKUM (TRANQUILIZER)

A

För premedicinering, milt lugnande, rogivande och ångestdämpande.

Ex. Fentiazinderivat, bensodiazepiner

29
Q

SEDATIVUm för premedicinering

A

Potenta substanser med dosberoende effekt. Kan orsaka djup sedering

Ex. α2-adrenoreceptoragonister (= α2-agonister)

30
Q

Varför en kombo av sedativt läkemedel och opioid?

A

Opioiden förstärker den sederande effekten av sedativum, sedativum förstärker opioidens analgetiska effekt

31
Q

Induktion

A

Anestesi induceras företrädesvis med injicerbara läkemedel eftersom det ger en smidig och snabb övergång till medvetslöshet och underlättar intubering.

32
Q

Induktionstiden för inhalationsanestetika påverkas av

A

Inandad konc. av gas Alveolär ventilation Gasens löslighet i blodet

33
Q

Tillvägagångssätt för induktion

A

Snabbt, man vill undvika excitation. Genom injektion eller inhalation (mask eller bur).

34
Q

Tillförsel av läkemedel för underhåll

A

Genom inhalation (mask eller via intubering), injektion, infusion, iterering

35
Q

Underhåll av anestesin kan ske på flera sätt, hur?

A
  • En enstaka injektion av narkosmedel för att inducera en kort immobilisering
  • Upprepade injektioner av narkosmedel
  • Kontinuerlig infusion av narkosmedel (CRI)
  • Övergång till inhalationsanestesi
36
Q

Fördel med inhalationsanestesi

A

Går snabbt och narkosdjupet kan snabbt justeras efter behovet.

37
Q

Fördel och nackdel med infusionsanestesi

A

+ Enkelt att administrera, låg kostnad och inget behov av anestesiapparat.

  • Narkosmedlet förblir i kroppen tills det metaboliserats eller utsöndras.
38
Q

Hur man väljer att tillföra ett läkemedel (administrationssätt) beror på:

A

• Allmäntillstånd • Önskat verkningssätt • Önskad absorptionshastighet • Läkemedlet • Djurslaget • Djurets hanterbarhet

39
Q

Biotillgänglighet (F)

A

Ett mått på hur stor del av den givna dosen som kan distribueras ut i kroppen via systemkretsloppet-

Fraction absorbed.

40
Q

Biverkningar eller avsaknad av effekt

A

Farmakokinetiska skillnader - olika koncentrationer av läkemedlet i målorgan/vävnader.

Farmakodynamiska skillnader- skillnad i svaret på ett läkemedel trots att koncentrationen i målorgan/vävnader är lika

41
Q

Läkemedelsgivan anpassa efter:

A

Art, ras, kön, dräktighet/digivande, ålder, kroppsvikt, diet/svält, interagerande läkemedel, miljö. hälsostatus (lever- och njurstatus), enzymuppsättning

42
Q

Intravenös anestetika

A

Ger snabb induktion, durationen beror av omfördelning.

Risk för ackumulering / mättnad i fettvävnad –> uppvaknandet blir beroende av eliminationen

43
Q

Exempel på intravenös anestetika

A
  • Babiturat –tiopental
  • Benzodiazepin – midazolam
  • Akylfenolderivat - Propofol
  • NMDA-antagonist- Ketamin
  • Alfa-2-agonister -dexmedetomidin
44
Q

Propofol

A

Propovet

En agonist på GABA-A receptorn

+ Ges iv och ger snabb induktion samt återhämtning
Metaboliseras snabbt hos ffa hund.

  • Ger igen analgesi, påverkar cirkulation och resp. negativt,
    uttalad vasodilatation => hypotension,
    uttalad resp. depression (apné)
45
Q

Katter och propofol

A

De har en begränsad kapacitet att metabolisera propofol (längre t 1/2 än hund).

Undvik därför upprepad tillförsel.

Ger slöhet, inappetens.
Förbrukar glutathion (GSH)
–> Kattens hemoglobin extremt känsligt för oxidering, om GSH förbrukas

46
Q

Ketamin

A

(Ketalar, Ketaminol)

Ges iv/im för dissociativ anestesi –> Viss medvetenhet, muskeltonus, amnesi, analgesi

Långsam induktion

Att ge im är smärtsamt!

  • Ökad krampbenägenhet, hypertermi har rapporterats hos katt , ökad känslighet för vissa externa stimuli t.ex. ljud
47
Q

Effekter av ketamin

A
  • Långsam induktion
  • Dysfori, hallucinationer
  • HF och blodtryck ökar något
  • Respirationen påverkas ej –> dock om höga koncentrationer
  • Måste kombinerad med muskelrelaxerande och sederande (benzodiazepiner, alfa2-agonister)
48
Q

Tiopental

A

Barbiturat (GABA-agonist)
Ges iv

  • Mycket snabb induktion
  • Duration 5-10 minuter
  • Undvik iterering
  • Långsam metabolism och elimination

Ger ingen analgesi och påverkar cirkulationen (vasodilatation) samt respiration (ffa) negativt.

Vävnadsretande!

49
Q

Lokalanestesi “-kain”

A

För ytanestesi, infiltration, nervblockad samt epidural och spinal.

Minskar det sympatiska påslaget.

(Illeus och analgesi hos häst)

50
Q

Bieffekter av lokalanestetika “-kain”

A

Vasodilatation, arytmier, blodtrycksfall, nedsatt kontraktilitet hjärta, CNS: kramper och andningsproblem

(om systemeffekter)

51
Q

Adrenalin och lokalanestetika

A

Adrenalin kan vara med som en tillsats, ger en lokal vasodilatation.

+ Förlängd duration, lägre dos ger samma effekt –> mindre risk för toxicitet

  • Risk för arytmier –> undvik adrenalin under allmän narkos
52
Q

Lidokain (katt)

A

Kan ges i svalget vid intubering av katt.

Minskar risken för spasm i samband med intubering.

OBS! Räkna med dosen i all annan medicinering (spryen ger ganska hög dos/pumpslag)

53
Q

Lokalbedövning inför knaylläggning på häst

A

Kvaddel läggs s.c. där permanentkateter ska penetrera huden (~2 ml Xylocain® eller Carbocain®)

Alltså typ emlasalva

54
Q

Opioider

A

Analgetika både centralt och perifert. Andningsdepressivt pga känslighet för minskad CO2

Antidot finns (Naloxon)

Agonist och/eller antagonist på olika receptorer:
− μ-receptor: bäst analgesi
− κ-receptor: spinal nivå

55
Q

NSAID

A

Analgetika som verkar gebom hämning av enzymerna Cox1 och Cox2

Ges inför kirurgi samt ofta 2-3d < 2-3 v post-op (beroende på ingrepp och patient)

Antiinflammatorika  analgesi pre + post-op fr.a. till friska djur

56
Q

Vilken cox-hämmare är associerad med flest bieffekter?

A

Cox-1

57
Q

När ska man vara försiktigt med att administrera NSAID?

A

Försiktighet vid: hypovolemi, hypotension, hypoproteinemi, nedsatt njur-och leverfunktion, ökad blödningstendens, hypotermi

58
Q

Katt och NSAID

A

Katt extra känsliga för biverkningar (ibland NSAID enbart postoperativt)

59
Q

Antikolinergika

A

En grupp läkemedel som hämmar eller blockerar acetylkolinets effekter på det perifera- och centrala nervsystemet. (t.ex. Atropin)

Kan också kallas Para-sympatolytika

60
Q

Effekter av antikolinergika

A

Antikolinergika hämmar verkan av parasympatiska stimuli och ger ökad hjärtfrekvens, nedsatt sekretion i mun- och bronkslemhinnor, avslappning av glatt muskulatur mm.

61
Q

CRI

A

Continuous rate infusion

62
Q

Exempel på centralt verkande muskelrelaxantia

A
  • Guaifenesin
  • Bensodiazepiner
  • (α2-agonister
63
Q

Muskelrelaxantia ges

A

Som komplement vid induktion.

Ett måste vid användning av dissociativ anestetika.

Även nödvändigt för att en häst ska falla mjukt!

64
Q

Exempel på perifert verkande muskelrelaxantia

A

Rocuronium
Pankuron
Vecuron
Atracurium

65
Q

Droppåse med vanligt enkelaggregat

A

Måste veta volymen på varje droppe (t.ex. 20 dr/ml, 60 dr/ml) & sedan räkna ut hur många droppar per sekund som motsvarar volymen man vill ge

+ Billigt
- Minst noggranna metoden

66
Q

Droppåse kopplat till infusionspump

A

Ställer in hastigheten (volymen) på pumpen (t.ex. antal ml/h)

+ Noggrann vid större volymer
- Dyrare, kräver ström

67
Q

Sprutpump

A

Ställer in hastigheten (volymen) på pumpen (t.ex. antal ml/h)

+ Noggrann även vid små volymer
- Dyrare. kräver ström