Från muntor endo

Question 1

Skillnad i lyckande på ortograd och retrograd?

Answer 1

Ingen systematisk skillnad i prognos. Sannolikhet för läkning är uppskattad till ca 75% men olika i falla till fall.

Question 2

När ska man använda ortograd revisionsbehandling?

Answer 2

En tillsynes dålig rf.
Misstanke om missade rotkanaler.

Question 3

När ska man använda retrograd revisionsbehandling?

Answer 3

Periapikal radiolucens >10mm (talar för radikulärcysta)
Om det finns en tidigare rotfyllning som ser väldigt fin ut kan man överväga
Brostöd eller krona som kostar mycket att göra om. (om det inte föreligger fel med protetiken)

Question 4

Vad talar emot retrograd revisionsbehandling?

Answer 4

Allmänmedicinska kontraindikationer som vid all kirurgi

Anatomiska strukturer nerver, kärl, sinus maxillaris

Question 5

Vad talar emot ortograd revisionsbehandling?

Answer 5

Åtkomlighet svår pga. Stift, kronor eller annan protetik
Risk för rotfraktur eller ytteligare risk för tandsubstansförlust

Question 6

Exempel på en sealer som vi använder?

Answer 6

AH+

Question 7

Pocket cyst

Answer 7

(sitter i anslutning med kanalen) Kan genom en vanlig rotbehandling läka ut.

Question 8

True cyst

Answer 8

(knoppats av från rotkanalen) Om det inte läker efter behandling kan man förmoda att det är en äkta cysta. Krävs då operativ behandling.

Question 9

Behandla tand med öppet apex, pulpanekros och apikal parodontit?

Answer 9

Göra en MTA-plugg eller inlägg med kalciumhydroxid.

Question 10

Hur ser en bra rotfyllning ut?

Answer 10

Tät
Följa tandens kontur
Koniskt
Rätt längd 0.5-2.0mm från apex

Question 11

Vad talar för irreversibel pulpit?

Answer 11

krafig smärta som är ihållande, karies som når pulpan och radiolucens apikalt.

Question 12

Vilka pulpabevarande behandlingar har vi?

Answer 12

Totalt kariesexkavering
Succesiv exkavering
Selektiv exkavering
Partiell pulpotomi
direkt pulpaöverkappning

Question 13

Varför kan man ha oblitererad tand på en kronförsedd tand? Vilka celler och vad har hänt?

Answer 13

Vid prepp av tand men dålig kylning. Sekundär odontoblaster som har skapat tertiärdentin.

Question 14

Grå tand, varför?

Answer 14

Järn från blodet som gått in i dentintubuli och missfärgat tanden efter att tanden har dött.

Question 15

Gul tand kan tyda på?

Answer 15

Tertiärdentin som skapat en oblitererad tand.

Question 16

Endoparod samband

Answer 16

blottade dentinkanaler som bakterier kan ta sig in i. Eller att benet sjunker och blottar sidokanaler.

Question 17

4 anledningar till att en endodotisk tand exas och inte pga endo

Answer 17

Sprickor och fraktur
karies (känner inte symtom)
symtom (blir inte symtomfri)
Utebliven läkning (att det blir kombination mellan apikal och margnial parod)

Question 18

Prognos överkappning utan pulpaläsion eller läsion genom friskt dentin

Answer 18

80-95% att tanden förblir symtomfri.

Question 19

Prognos överkappning vid pulpaläsion vid kariesexkavering och symtom föreligger

Answer 19

mindre än 50%

Question 20

Prognos för endobehandling på vitala tänder utan periapikal påverkan

Answer 20

95%

Question 21

Prognos för endobehandling på icke-vitala tänder med apikal parodontit

Answer 21

85%

Question 22

Tre faktorer med störst påverkan på prognos vid endo?

Answer 22

Mikroorganismer i kanalen (aseptiken eller kvarlämnade)
Otät fyllning
Överrensat foramen apikale

Question 23

Prognos på ortograd och retrograd revision?

Answer 23

Ingen skillnad mellan dessa.
Ca 75%

Question 24

Flerstegs

Answer 24

Inlägg med kalciumhydroxid mellan omgångerna 1 vecka

Question 25

Enstegs

Answer 25

Jodjodkalium 5% 10 min.

Question 26

Revisionsbehandling

Answer 26

som flerstegs med
Alltid kalciumhydroxid 1 vecka.
+ Sen jodjodkalium 5% 10 min.

Question 27

Sealer (AH+)

Answer 27

Fyller ut ojämnheter mellan guttaperka och vägg

God försegling
Låg ytspänning
Dimensionsstabil

Question 28

Undersöka tand om endo (6st)

Answer 28

Undersöka tand om endo (6st) -
Perkussion - knacka på tanden. Inte bra för diagnos men kan ge inblick om vilken tand det handlar om.

Palpation - tryck och känn om det finns apikal ömhet. Tryck med fingrar runt tanden. Inte så bra test men en del av en helhet

Fickdjupsmätning - använd sond och kolla fickor. Sprickor är indirekt tecken på en spricka. Noga med att sondera runt hela tanden! Bra att lägga bedövning innan.

Sensibilitetsundersökning - En kombination av el och kyla är mer tillförlitligt svar. Vid el så lägg vid incisalskär eller övre 1/3 av den koronala delen isolera också tanden för att undvika överledning. Kyla går var som på tanden med inte på tandköttet.

Provokation - patient får bita på fracfinder. Lägg på olika kuspar för att få ett humm om vart en möjlig spricka befinner sig.

Diagnostisk blockad - bedöva antingen en kvadrant eller en tand.

RTG

Question 29

Undersöka extraoralt endo

Answer 29

Kontrollera svullnader och asymetrier.

Palpera lymfkörtlar

Question 30

Anamnes för endo

Answer 30

ALLMÄN MEDICINSK ANAMNES: finn det något med den allmänna hälsan eller medicinering som kan komplicera den ev behandlingen?

LOKAL ODONTOLOGISK ANMNES; NÄR? VAR? HUR? HUR OFTA? PROVOCERANDE TESTER.

KLINISK OCH RADIOLOGISK US: undersökning (apikalröntgen, bite-wing, (CBCT?))

Question 31

Hur gör man vid nektrotisk pulpa och öppet apex?

Answer 31

Går ner försiktigt med ultraljud efter spolning. Inte avverka vägarna lägg sedan kalciumhydroxid i minst en vecka för att kunna får hårdvävnadsbildning. Pat tillbaka och lägg MTA plugg 3-4mm från apex. Sedan rotfyll