Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Öron > Esofagussjukdomar hypocampus > Flashcards

Esofagussjukdomar hypocampus Flashcards

1
Q

Definition reflux?

A

Förekomst av magsäcksinnehåll i esofagus. Sker asymptomatiskt hos alla individer dagligen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är sekundär reflux?

A

Del av ulcussjukdom eller funktionell dyspepsi. Sekundär reflux beror således inte på en bristande förmåga att sluta tätt mellan magsäck och esofagus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är GERD?

A

Reflux till följd av bristande förmåga att sluta tätt mellan magsäck och esofagus (hiatusbråck).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad krävs för att refluxproblematiken ska räknas som GERD?

A

Det krävs 1-2 refluxtillfällen per vecka, symptom och retad slemhinna, alternativt
refluxorsakade komplikationer så som t.ex. Barretts esofagus, esofagit eller esofagusstriktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Faktorer som ger försämrad antirefluxbarriärfunktion:

A

1) Hiatusbråck - Huvudsakliga orsaken till GERD
2) Nedsatt vilotryck i nedre esofagussfinkern
3) Långsam tömning av ventrikelinnehåll
4) Försämrad propulsiv motilitet i esofagus (ovanligt, ses t.ex. vid akalasi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka strukturer skyddar matstrupen från magsyran?

A

1) Nedre esofagussfinkter
2) Distala esofagus delen i buken
3) Peristaltiken i esofagus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Relaxation av nedre esofagussfinktern stimuleras av?

A

Ventrikelfyllnad vilket innebär att individer med långsam ventrikeltömning har GERD i större utsträckning än normalbefolkningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Sjukdomsförlopp GERD

A

1) Hiatusbråck
2) GERD
3) Esofagit - Kan även ge esofagusstriktur
4) Barretts esofagus
5) Esofaguscancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Riskfaktorer GERD

A

Fetma
Rökning
Hereditet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Symtom vid GERD och när debuterar det?

A
  • halsbränna/bröstbränna och/eller sura uppståtningar
  • epigastralgi
  • debutera efter måltid eller väcker patienten från sömnen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Symtomen vid GERD förvärras ofta av

A

Framåtlutande
Astmamedicinering
Nitroglycerin
Kalciumblockerare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur är smärtan vid sekundärreflex?

A

Smärtan kan vara mer konstant och övriga symptom uppträder oregelbundet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Atypiska symtom vid GERD?

A
  • Retrosternal smärta av icke-svidande typ
  • Dysfagi
  • Hosta, heshet, halsont och astma pga nattlig aspiration
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur diagnostiseras klassisk GERD?

A

1) Klinisk- utifrån anamnesen

2) Diagnostisk behandlingsepisod med PPI
- Kan prova att behandla med PPI i 2-4 veckor.
- Om symptomen minskar drastiskt är de sannolikt orsakade av refluxproblematik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur diagnostiseras atypisk GERD?

A

1) Gastroskopi med PAD för att utreda malignitet, esofagit, hiatusbråck, ulcus, esofagusstriktur och Barrets esofagus hos medelålders/äldre patienter med uttalade symtom
2) Vid oklarhet även efter gastroskopi → 24-timmars pH-mätning för att bedöma graden av reflux.
3) Esofagusmanometri vid misstanke om motorikrubbningar (t.ex. esofagusspasm)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Konservativ behandlingstrappa vid GERD?

A

1) Livsstilsförändring
- Minska övervikt,
- Sova med höjd huvudända
- Sluta röka
- Minska alkohol
- Undvik fet mat på kvällen
- Äta små portioner

2) Antacida (läkemedel som binder/neutraliserar saltsyra i magsäcken)
3) PPI eller H2-blockerare vb
4) PPI 4 veckors behandling
5) Långtids PPI
6) Laparoskopisk fundoplikation kan övervägas vid kraftiga reflux då behandling med PPI är ej tillräckligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Risken för komplikationer vid GERD verkar inte öka med tiden, om de uppstår så uppkommer de relativt tidigt i förloppet. Vilka är komplikationer?

A
  • Esofagit
  • Esofagusstriktur
  • Barrets esofagit
  • Esofaguscancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är Barretts esofagus? Vad orskas den av? Vad är den förstadie till?

A
  • Vid Barretts esofagus har skivepitelceller i esofagus omvandlats till cylinderepitet
  • Komplikation till GERD pga långvarig retning av magsyran på nedre delen av esofagus.
  • Förstadiet till esofaguscancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur ställs diagnosen Barrets esofagus?

A
  • Biopsi med endoskop

- Påvisar intestinal metaplasi, inkluderande bägarceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Behandling av Barrets esofagus?

A

§ PPI – Minskar besvären men inte cancerrisken
§ Någon kontrollgastroskopi, ev. årligen
§ Kirurgi för att minska reflexproblematik (fundoplicatio)
§ Resektion vid höggradig dysplasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hiatusbråck innebär

A

del av magsäcken tryckts upp genom diafragmamuskeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Det finns fyra olika typer av hiatusbråck, vilka är de?

A

Klassifikation
* Glidbråck (typ I) - Cardia, den del av magsäcken som utgör övergången mellan ventrikel och esofagus, har tryckts upp i thorax

  • Paraesofagealt bråck (typ II) - fundus tryckts upp i thorax medan cardia ligger rätt placerad
  • Glidbråck + paraesofagealt bråck (typ III)
  • Typ IV bråck - Flera organ kan hamna ovanför diafragma, t.ex. hela ventrikeln, mjälte, delar av kolon och tunntarm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Den vanligaste typen av hiatusbråck är?

Den ovanligaste typen av hiatusbråck är?

A
  • Glidbråck ( Typ I) utgör ca 95%

- Paraesofagealt bråck (Typ II)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Riskfaktorer för hiatusbråck är?

A

Fetma
Hög ålder
Upprepade graviditeter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Symtom vid glidbråck?

A

Syrarelaterade besvär:
Smärta
Halsbränna
Sura uppståtningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Sytom vid paraesofagealt bråck?

A

Mekaniska besvär:

  • Esofageal dysfagi
  • Globuskänsla
  • Bröstsmärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Glidbråck är ofta förknippat med

Paraesofageala bråck är ofta förknippade med

A
  • GERD

- Mekaniska besvär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Diagnostik hiatusbråck?

A

Gastroskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Konservativ behandling vid hiatusbråck?

A

PPI- 90% av patienterna brukar klara sig på medicinsk behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Operationsindikation vid hiatusbråck?

Vad heter operationen?

A
  • Otillräckligt resultat av konservativ behandling
  • Stora mekaniska besvär (t.ex. dysfagi)
  • Andra problem med läkemedelsbehandling
  • Fundoplikation och crusplastik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Komplikationer till Hiatusbråck?

A

GERD
Esofagit
Barretts esofagus
Strangulerat bråck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Definiera globuskänsla? Vilket kön drabbas ofta? Etiologi?

A

Klumpkänsla i halsen som framförallt upplevs vid sväljning av saliv. Dock inga problem att svälja mat, tvärtom brukar det lindra ghlobuskänslan.

  • Kvinnor
  • GERD
  • Ångest/ oro

Ofta en uteslutningsdiagnos och är funktionell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Behandling globuskänsla?

A
  • Lugnande besked
  • Ångestlindrande tex oxascand eller SSRI
  • Avstressning/avslappning tex sjukgymnastik, massage
  • PPI för reflexbesvär kan ge globuskänsla
34
Q

Globuskänsla > 1 månad ?

A

Remiss till ÖNH

35
Q

Om uppstöttningar är av icke- sur, neutralsmak vad bör misstänkas?

A

Problem i esofagus;
Divertikel
Striktur
Akalasi.

36
Q

Vad är en zenkerdivertikel? Vad beror den på?

A
  • Det är en posterior utbuktning i övergången mellan esofagus och farynx.
  • Övre esofagussfinktern öppnar inte i takt med sväljreflexen → Födan pressas ut i mukosan bakom esofagus.

Kontraktion av farynxmuskulatur sker mot kontraherad muskel → slemhinnan kan då pressas ut vid ett muskulärt svagt område i hypofarynx bakvägg.

37
Q

Zenkerdivertikel är den en sann eller falsk divertikel? Och vad innebär falsk eller sann divertikel?

A

'’falsk divertikel’’, d.v.s att den innehåller enbart mukosa och submukosa till skillnad från en sann divertikel som utgörs av alla lager av tarmväggen.

38
Q

Symtom vid zenkerdivertikulum

A

Odigererad föda kräks upp
Sväljningssvårigheter
Viktnedgång hos patienter med långvariga besvär
Besvären kommer ofta på natten,
ibland med aspirationspneumonier som följd.

39
Q

Undersökningsmetoder vid dysfagi:

A

Fiberendoskopisk undersökning av sväljningen (FUS) → art och grad av dysfagin.

Sväljningsröntgen med bariumkontrast (ffa om hög dysfagi).

Esofagoskopi (ffa om låg dysfagi eller refluxsjukdom).

40
Q

Behandling av zenkerdivertikel?

A
  • Endoskopisk stapling eller laser.

- Behandling ger oftast bra resultat och komplikationsrisken är låg.

41
Q

Komplikationer vid zenkersdivertikel?

A

Aspirationspneumoni
Ulceration
Fistelbildning
Stämbandspares genom mekanisk tryck

42
Q

Vad menas med hög och låg dysfagi? När bör dysfagin utredas akut?

A

Hög (oral och faryngeal)
Låg (esofagal).

Nytillkommen dysfagi ska utredas snabbt! Dysfagi är esofaguscancer tills motsatsen är bevisad!

43
Q
  • Vad innebär oral dysfagi?

** Vad kan den bero på?

A
  • Svårigheter att tugga mat, transportera den bakåt i munnen eller svälja den.
  • Kan resultera i att vätska rinner ner i svalget → hosta, mat läcker ur munnen samt talsvårigheter.

** Bero på ej fungerande tuggmotorik, påverkan på tänder/käke, nedsatt sensorik, torra slemhinnor, etc.

44
Q
  • Vad innebär faryngeal dysfagi?

** Vad kan den bero på?

A
  • Läckage upp till näsan eller hosta/aspiration vid födointag.

** Kan bero på epiglottisdysfunktion, nedsatt farynxkonstriktion eller problem med övre esofagussfinktern.

-Förekommer efter kirurgi och vid neurologiska sjukdomar

45
Q
  • Vad innebär esofageal dysfagi?

** Vad kan den bero på?

A
  • Stopp i bröstet

** Kan bero på matstrupen (striktur eller cancer), motoriska störningar, neurologiska störningar eller skador på slemhinnan (inflammation, infektion).

46
Q

Frågor för att klassificera typ av dysfagi:

A

1) Hur lång tid tar det att äta en vanlig måltid? (normalt <25min, alla typer av dysfagi
2) Har du svårt att få maten från munnen till svalget? (oral dysfagi)
3) Har du lätt att svälja fel och får hosta när du äter/dricker? (hög dysfagi).
4) Låter rösten ibland oren/gurglande när du äter? (faryngeal dysfagi).
5) Blir det ibland stopp i bröstet när du äter? (esofageal dysfagi).

47
Q
  • Eosinofil esofagit är med andra ord

** Vad beror den på?

A
  • “Allergi i matstrupen”

** Nedsvalda allergen orsakar en Th2-medierad allergisk reaktion → kronisk sjukdom med flukturerande symtomförlopp.

Biopsi påvisar eosinofil inflammation fläckvis i hela esofagus.

48
Q

Samband med andra atopiska manifestationer är

Vem drabbas ofta?

A

50 % har allergi
33 % har astma

Drabbar ffa unga vuxna, fler män än kvinnor.

49
Q

Symtom vid eosinofil esofagit

A 
Dysfagi (90 %)
Födoämnesobstruktion (60 %)
Retrosternal sveda (25 %) -reflux
50
Q

Eosinofil esofagit diagnostiseras med?

A

Esofagoskopi med biopsi
Manometri 24 timmar
Endoskopiska fynd - Skör slemhinna, vita exsudat, strikturer, liten lumen, längsgående veck

51
Q

Behandling av eosinofil esofagit

A

1) Undvik föda som triggar symtomen. Utred allergier som utlösande faktor
2) Steroider lokalt eller systemiskt i 8 veckor.
3) PPI i 8 veckor.

52
Q

Komplikation vid eosinofil esofagit

A

Striktur i esofagus- kan behandlas med endoskopisk kirurgi

53
Q
  • Vanligaste orsaken till esofagusstrikturer
    • Hur uppstår ärrbildning?
  • ** Riskfaktorer för striktur bildning?
A
  • Refluxesofagit.

** Alla tillstånd som ger skada på hypofarynx eller esofagus orsakar ärr tillföljd av läkningen med fibros och strikturering.

*** malignitet, akalasi eller av strålbehandling.

54
Q

Utredning och behandling av esofagusstriktur?

A
  • Röntgen med kontrast för bedömning av utbredning och grad.
  • Endoskopi med ev PAD bör utföras för säker diagnos.
  • På ÖNH- eller gastroklinik utförs esofagoskopi med ballongdilatation som behandling.
55
Q

Esofaguscancer 2 former

A

Skivepitelcancer

Adenocarcinom

56
Q

Riskfaktorer för skivepitelcancer är?

A

Rökning
Alkohol
Hög ålder
Låg socioekonomisk status

57
Q

Riskfaktorer för adenocarcinom är?

A

GERD

Fetma

58
Q

Symtom vid esofaguscancer?

A

Dysfagi - svårt att svälja → Viktminskning
Odynofagi - Smärta vid svävning → Viktminskning
Hosta, heshet
Kontinuerlig smärta
GI-blödning och anemi

59
Q

Utredning för esofaguscancer?

A

Gastroskopi med biopsi och PAD

DT-hals, thorax och buk för att leta metastaser eller

PET-DT

Ibland ultraljud eller kontraströntgen av esofagus

60
Q

Främmande kropp i esofagus är ofta orsakad av ….

Ökad risk för sväljning av främmande kropp är

A

Dåligt tuggat kött, fiskben, tabletter, tandprotes
Mynt, vassa föremål, batterier

  • Tandprotes -
  • Esofagusförträngning
  • Funktionell störning av esofagus
61
Q

Symtom vid främmande kropp

A
  • Plötsligt insättande sväljningssvårigheter
  • Sväljningssmärta - Ökande smärta kan vara tecken på perforation
  • Kväljningar
  • Initialt upplevelse av andningssvårigheter, speciellt vid höga stopp
  • Ökad salivering
  • Retrosternala smärtor som kan stråla ut mellan skulderbladen
62
Q

Diagnostik vid främmande kropp i matstrupen

A

1) Anamnes - Oftast kan patienten säga när det hände, vilket föremål och nivå på hindret
2) Sväljningsröntgen - CT vid frågeställning batteri, metall eller fiskben
3) Titta med endoskop (del av behandling) - Finns risk för perforation, särskilt vid vasst föremål.

63
Q

Vad är viktigt att komma ihåg vid diagnostik och behandling av hinder i matstrupen?

A

Hos patient med misstänkt esofagus obstruktion bör radiologi inte försena endoskopbehandling!

64
Q

Indikation för snabb endoskopisk extraktion

A

1) Batterier snarast
2) Vid annan komplett obstruktion där patienten inte kan svälja vätska/saliv
3) Vassa föremål inom 6 timmar
4) Tabletter, mynt eller kött utan ben inom 24 timmar

65
Q

Vilka föremål bör handläggas skyndsamt?

A

Vassa föremål
Batterier
Metaller

66
Q

Hur behandlas en obesvärad vuxen med t.ex. köttbit som fastnat:

A

1) Kolsyrat vatten alt stesolid. Ej vid batteri, ben o.dyl.
2) Inläggning, vätska i.v., avslappande medel iv eller per redtum (Stesolid® 10 mg)
3) Narkos + esofagoskopi för avlägsnande av främmande kropp

67
Q

Komplikationer vid främmande kropp

  • Ben
  • Batterier
  • Tabletter
  • Allmän
  • Trachea/aorta?
A
  • Ben kan orsaka perforation, abscess
  • Batterier kan orsaka erosion och ulceration
  • NSAID och Vibramycin® eroderar slemhinnan
  • Risk för aspiration och aspirationspneumoni
  • Fistelbildning till trachea eller aorta
68
Q

Frätande medel behandling

A

§ Ring giftinformationscentralen

§ Titta i munnen och halsen, gärna med fiberskopa

§ Späd ut med mjölk eller vatten

§ Observera i 24 timmar

§ Esofagusskopi 12-24 timmar efter intaget

§ Fasta, antibiotika, IVA

69
Q

Komplikation vid frätande medel

A

Risk för perforation och inflammation med striktur

70
Q

Vid misstänkt höga hinder används

Vid misstänkt låga hinder används

A
  • Stel skopi initialt vid misstänkt höga hinder

- Flexibel skopi vid låga

71
Q

Lut- och syreskador beror oftast på

  • Lut ger störst skada i
  • Syra ger störst skada i
A
  • accidentellt intag, men förekommer även i suicidsyfte.
  • esofagus
  • ventrikeln.
72
Q

Vad bör göras redan i hemmet vid id misstänkt eller säkerställt intag av lut- syraintag?

A
  • spola munnen noga med vatten
  • ge dryck (gärna mjölk)
  • undvika kräkning

Patienten ska snarast till sjukhus.

73
Q

Vad bör göras på sjukhuset vid lut-syraskador?

A
  • Säkra luftväg
  • Antibiotika
  • Vätska iv
  • PPI

Endoskopi inom 24h varvid skadorna bedöms.

Svårare fall kan behöva vårdas på IVA.

74
Q

Komplikationer efter ett antal veckor då läkningen sker ge vilken symtom och varför?

A

Efter ett antal veckor följer ärrläkning –> tilltagande dysfagi –> pga strikutbildning i esofagus

75
Q

Främmande kropp i luftvägarna drabbar oftast

A

Barn < 3 år

Äldre > 60 år

76
Q

Lokalisation av främmande kropp i luftvägarna

A 
Höger huvudbronk: 67 %
Vänster huvudbronk: 37 %
Hypofarynx: 4 %
Trakea: 2 %
Larynx: 2 %
77
Q

Riskfaktorer för äldre vid främmande kropp i luftvägarna är

A

° Neurologiska tillstånd - Stroke, Parkinsons sjukdom, ALS
° Nedsatt kognition (t.ex. demens)
° Trauma, medvetandeförlust och tandskador

78
Q

Symtom vid förekomst av främmande kropp i luftvägarna

A 
Plötslig kvävningsattack
Hosta - Upphör ofta efter ett tag eller om föremålet förflyttas sistalt
Dyspné
Cyanos
Pip i bröstet (stridor)
Feber
Astmaliknande symptom
79
Q

Vad innebär när patienten slutar hosta vid förekomst av främmande kropp i luftvägarna?

A

Att hostan upphör innebär inte att den främmande kroppen försvunnit!

80
Q

Diagnostik vid främmande kropp i luftvägar?

A

Inspektera med endoskop – Helst med fast/stel bronkoskop under narkos. Den främmande kroppen kan ofta avlägsnas samtidigt.

Röntgen om man inte ser något. Radiologisk undersökning kan dock aldrig utesluta en främmande kropp.

81
Q

Vad görs vid total obstruktion i luftvägarna?

A

1) Titta in i munnen, plocka ut eventuella synliga föremål.

2) Ryggdunk och Heimlich manöver
- Heimlich på barn och spädbarn

3) Koniotomi vid hinder ovanför stämbanden annars intubering vilket kan trycka den främmande kroppen i distal riktning
4) Stel bronkoskopi där den främmande kroppen avlägsnas med tång

82
Q

Var läggs ett koniotomisnitt?

A

Snitt mellan sköldbrosket och ringbrosket ned till luftstrupen. Görs vid akuta situationer där andra försök att skapa fri luftväg misslyckats samt där det inte finns tid att utföra trakeotomi.

Öron (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions